Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för lika rätt till god hälsa och rättvisa villkor i vården mellan kvinnor och män.
Lika rätt till god hälsa hör till välfärdssamhällets mest oomtvistade mål.
Det är sedan länge känt att kvinnors sjukdomar osynliggörs i olika vårdsammanhang allt ifrån utbildning till själva vårdsituationen. Statistik över kvinnors och mäns behandling visar stora skillnader när det handlar om kostnader, behandling och omhändertagande. Kunskap om kvinnors symptom saknas eftersom forskning utgår ifrån mannen som norm.
Kvinnor får vänta längre på operation, kvinnors hjärtinfarkter missas, kvinnor drabbas hårdare av biverkningar eftersom läkemedel oftast är framforskade på män och kvinnor får billigare och mer omoderna läkemedel. En granskning av samtal till SOS alarm visar att kvinnor får vänta längre på ambulans än män.
Socialstyrelsen slår i rapporten "Jämställd vård" fast att vården är sämre anpassad till kvinnors behov och förutsättningar och därmed fungerar sämre för kvinnor.
Bevisligen har mycket lite hänt på detta område. Att män särbehandlas utifrån de manliga normer och värderingar som finns i samhället och som leder till sämre vård för kvinnor är något vi ej får eller kan acceptera. Alla oavsett kön har lika rätt till vård, stöd och hjälp i samband med sjukdom och livskris. Mannen får inte vara norm för forskning, information och lagstiftning. Behovet av utbildning och forskning för att ge vård på lika villkor för kvinnor och män är stort, liksom behovet av statistik för att synliggöra problemet.
Åtgärder för att komma tillrätta med detta missförhållande måste vidtas omgående.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Anne Ludvigsson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
|
Carina Ohlsson (s) |
Marie Nordén (s) |
|
Inger Nordlander (s) |