Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förkasta förslaget om att införa en "positiv lista" som innebär att många efterfrågade hälsopreparat och kosttillskott kommer att försvinna från den svenska marknaden och i stället införa en "negativ lista" vad gäller klassning av dessa.
Den 1 augusti 2005 blir det svårare för alla som månar om sin hälsa att hitta effektiva hälsopreparat och kosttillskott på marknaden. Då träder EU:s nya kosttillskottsdirektiv i kraft. Direktivet är ett dråpslag mot vår hälsa och egenvård. Samtidigt är det ett hot mot stora delar av hälsokostbranschens utbud då närmare 300 av 420 verksamma vitamin- och mineralämnen kommer att förbjudas.
EU-direktivet är ett försök att harmonisera kosttillskottsutbudet (vitamin- och mineral) inom EU. Detta har man gjort genom att skapa en "positiv lista" och i praktiken fr.o.m. den 1 augusti 2005 förbjuda alla andra ämnen som inte finns upptagna. Preparat med högre doser än de stipulerade värdena kommer att räknas som läkemedel istället för - som idag - som livsmedel. Preparat med ingredienser som inte finns upptagna på listan, men som tidigare kunnat säljas utan problem, kommer att försvinna från hyllorna med stora negativa effekter för handeln och konsumenterna. Inga nya ingredienser kan heller introduceras utan mycket stora kostnader för tillverkaren. Hälsokosttillverkare tvingas ändra sammansättning på eller dra in många effektiva preparat samt att tillverka mindre verkningsfulla produkter.
Denna rejäla begränsning inom egenvårdsområdet görs samtidigt som ett flertal länder inom EU ser sjukvårdskostnaderna stiga med en rasande fart. Var finns logiken?
Det forskas och studeras idag mer än någonsin på hur olika näringssubstanser påverkar vår hälsa, hur vi i västvärlden behandlar vår mat och hur vårt normala intag av näring verkligen är. Rapporterna och studierna är entydiga. Näringssubstanserna är en enormt viktig del för att bibehålla hälsa samt att t.o.m. återställa hälsa. Vårt näringsintag i vårt moderna samhälle sker inte genom att vi följer kostcirkeln eller kostpyramiden även om vi skulle önska detta.
Därför vore det rimligt att istället för att förbjuda ofarliga näringsämnen som påverkar vår hälsa positivt, stödja ytterligare intag av näringsämnen till den breda allmänheten för att komplettera vår föda.
Vad kan då var orsaken till denna "positiva lista". Det som nämns gång efter gång är att vi måste garantera att produkterna är säkra för konsumenten att inta.
I England finns det idag inga maxdoseringsgränser och ej heller förbud mot några näringssubstanser. Där har nyligen gjorts en studie som visar dödsfall, svåra bieffekter för olika olyckor och intag av olika ämnen. Läkemedelsbiverkningarna ligger i topp medan intag av kosttillskott är i den absolut säkraste zonen - Ultra Safe Zone - långt säkrare än t.ex. mat och vatten. Denna studie bekräftar bara vad andra studier tidigare visat. Kosttillskotten är idag säkra, men ändå vill man förbjuda huvuddelen av näringsämnena med hänsyn till säkerhet. Var är logiken?
Vilka kan då gynnas av detta nya direktiv? Ja inte är det konsumenten. Inte är det den allmänna hälsan. Inte är det belastningen på vården. Inte är det statsfinanserna. De enda som gynnas är de mycket stora kemi-/läke-medelsbolagen som genom detta direktiv även får kontroll över egenvårdsmarknaden. Näringssubstanserna går ju inte att ta patent på men genom detta direktiv har de indirekt skaffat sig detta patent/monopol.
Om vi anser att vissa näringssubstanser är skadliga att inta för människan eller att det skall finnas maxdoseringar för substanser, dåär det vår skyldighet att reglera detta, det vill säga vi skall reglera att substanser inte skall användas då de skadar människans hälsa, och belastar vår sjukvård. Därför bör vi förkasta en "positiv lista" som begränsar människors möjlighet att bibehålla god hälsa, och vi skall istället skapa en "negativ lista" där vi kan tala om vilka substanser som är förbjudna då de påverkar hälsan negativt. En sådan "negativ lista" är ju naturligt och mycket mer meningsfullt samt existerar inom de allra flesta branscher, t.ex. inom kosmetikaindustrin.
Vidare bör belysas problemet med att ämnen som fritt förekommer i mat klassas som läkemedel så snart de framställs som kosttillskott i pillerform. Att harmonisera hälsokostdoserna inom EU ter sig också märkligt, med tanke på hur olika odlings- och klimatförhållandena är inom unionen. En tomat odlad i Pajala innehåller t.ex. inte samma grad av vitaminer som en tomat som växer på Kanarieöarna.
Genom att ta bort "positiva listan" och ersätta den med en "negativ lista" hjälper vi inte enbart dagens situation utan även vår framtid, våra barn.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Birgitta Sellén (c) |