Motion till riksdagen
2004/05:So415
av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (c)

Hörselskador


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att informationsinsatserna ökar om riskerna med höga ljudnivåer samt att Socialstyrelsens rekommendationer om högsta tillåtna ljudnivå på offentliga platser sänks.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en kompetent person alltid skall utses som ansvarig för musikarrangemang och ljudanläggning.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsynen och efterlevnaden av gällande rekommendationer efterlevs samt att ansvaret för detta klargörs.

Motivering

Allt fler drabbas av hörselskador av olika slag, och det främst beroende på de höga ljudvolymerna. Redan i grundskolan visar det sig att många barn har problem med öronsusningar och även nedsatt hörsel. Detta har medfört att Socialstyrelsen föreslagit en liten sänkning av högsta ljudnivå för barn t.o.m. 12 år vid konserter. Det är ett steg i rätt riktning men ytterligare sänkning av dB är befogat för att förhindra fler skadade. De nu rekommenderade ljudnivåerna för utomhuskonserter är fastställda av Socialstyrelsen till 100 dB i snitt med en tillåten maxnivå på 115 dB.

Med vetskap om kopplingen mellan höga ljudnivåer och hörselskador och samhällskonsekvenserna av detta har problemen vid ett flertal tillfällen förts fram i riksdagen. Krav på att dagens rekommendationer från Socialstyrelsen borde ersättas av en skärpt lagstiftning är befogat. Ett stort problem i dagens samhälle är att många inte kan skydda sig från de höga ljudnivåerna. Barn, vuxna och även djur utsätts ofrivilligt och vid upprepade tillfällen för höga ljudvolymer vid besök av konserter, sport och friluftsarrangemang.

Cirka 15 % av svenska folket har besvärande tinnitus i olika grad, ett oljud som den drabbade ständigt får leva med. En utsatt grupp för hörselskador är yrkesmusiker men även hängivna konsertåhörare som vistas i en miljö med höga ljudnivåer skadas varje år. Även den som enstaka gånger utsätts för höga ljudnivåer kan drabbas av tinnitus. De mycket höga ljudnivåerna tillsammans med att den allmänna ljudnivån i samhället ökat sedan 80-talet har medfört att många också har nedsatt hörsel. Hörselskadades Riksförbunds rapport anger att cirka 554 000 enbart i yrkesverksam ålder beräknas vara hörselskadade under förra året.

Ljudstyrkan mäts i decibel (dB) och dagens höga dB-värden för barn och vuxna kan verkligen ifrågasättas. Den lilla justering av dB-gränsvärdena nedåt som gjorts är otillräcklig, därför att redan vid 85 dB kan hörseskador inträffa när de ljudkänsliga delarna i innerörat utsätts för stort tryck.

Vid undersökningar som gjorts framkommer att cirka 17 % av musicerande ungdomar har drabbats av tinnitus. Många ungdomar, 46 %, anser också att ljudnivåerna är för höga på inomhuskonsterter, en tredjedel av ungdomarna att ljudnivåerna är för höga på utomhuskonserter och musikpubar. Detta borde vara skäl nog för att reagera. Med hänvisning till att inget botemedel finns till förfogande för de som drabbats av tinnitus måste åtgärder inriktas på att förebygga tinnitus och hörselskador.

Utöver sänkta gränsvärden behöver även informationsinsatser göras för att informera småbarnsföräldrar och musikarrangörer om riskerna med att utsätta barn och vuxna för okontrollerat starkt ljud. Vid varje arrangemang ska det utses en ansvarig för ljudan- läggningen, en person som har kunskaper om ljudets effekter och gällande bestämmelser. Detta ges regeringen tillkänna.

Det är viktigt att tillsynen och efterlevnaden av de angivna ljudnivåerna efterlevs till att börja med. Hänsyn måste även tas till omgivningen vid tillståndsgivning för utomhuskonserter, om där exempelvis är tättbebyggt bostadsområde. Idag är det kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor som ansvarar för tillsynen. Enligt uppgift sker kontrollerna av ljudvolymerna oftast genom stickprov. Med hänsyn till att det varje år finns människor som drabbas av tinnitus efter musikarrangemang med mycket höga ljudvolymer såär det uppenbart att det finns behov av att utöka kontrollerna och även arbeta för att ljudvolymerna trappas ned. Detta ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 1 oktober 2004

Viviann Gerdin (c)

Birgitta Carlsson (c)