Riksdagen begär att regeringen ser över om alla behandlingar av celiaki/glutenintolerans kan ingå i högkostnadsskyddet.
Glutenintolerans innebär överkänslighet för produkter gjorda på något av de fyra sädesslagen vete, korn, havre och råg. Anledningen till detta är att dessa sädesslag innehåller gluten, vilket är det protein som hjälper till att ge degen dess karaktäristiska egenskaper. Gluten orsakar en skada på slemhinnan i tarmen, vilket leder till att patienten inte kan tillgodogöra sig födan på ett normalt sätt. Tarmen tar helt enkelt inte upp tillräckligt mycket näringsämnen.
Gluten finns i mjöl, flingor och gryn av vete, korn, råg och havre. Det kan även finnas i makaroner, nudlar, spaghetti, soppor, såser, välling, charkuteriprodukter, köttbullar, fiskbullar och konfektyrer. På apotek och i livsmedelshandeln finns dock glutenfria produkter att köpa, såsom brödmix, mjöl och spaghetti.
I Sverige är 3-4 personer av 1 000 glutenöverkänsliga och dessa personer måste hålla en sträng glutenfri diet resten av livet. Denna typ av överkänslighet går alltså inte över. Istället för produkter med vanligt mjöl får dessa personer äta produkter som är naturligt glutenfria eller där mjölet ersatts av t.ex. majs-, ris-, hirs- eller bovetemjöl. Då glutenöverkänsliga personer äter dessa produkter läks tarmslemhinnan och de kan växa och utvecklas normalt.
Symptomen vid glutenöverkänslighet hos barn är viktminskning, undernäring och illaluktande, lösa ochkletiga avföringar. Även oförklarlig trötthet och lågt blodvärde är karaktäristiska tecken på denna typ av överkänslighet. Hos vuxna är det svårare att diagnosticera glutenöverkänslighet på grund av att symptomen är mer diffusa.
De vanligaste besvären hos vuxna som har obehandlad glutenintolerans är
trötthet
diarré och andra mag-tarmbesvär
viktminskning
värk i skelettet
blåsor i munnen
blåsor på huden
problem med att få barn.
(Källa: Livsmedelsverket)
På senare tid har man ifrågasatt huruvida havrets proteiner innehåller peptider som är skadliga för glutenöverkänsliga. Idag säger man att vuxna personer kan i samråd med sin läkare pröva havre i kosten.
Det är inte klarlagt varför en del blir känsliga för gluten. Den viktigaste orsaken är ärftlighet. En av tio som är nära släkt med en person som har glutenintolerans drabbas också av sjukdomen. I befolkningen i stort är en av tvåhundra personer glutenintolerant. Genetiska faktorer har alltså stor betydelse, och glutenintolerans drabbar bara dem med en särskild typ av vävnad i tarmen.
Förutom de ärftliga orsakernaär det alltså okänt vad det är som utlöser glutenintolerans. Det finns dock teorier om att man kan drabbas av glutenintolerans som en följd av exempelvis en magsäcksoperation eller av en vanlig virusinfektion.
Den glutenfria kosten är behandlingen. Produkter av vete, råg, korn och havre ersätts med glutenfria mjöl- och grynsorter. Potatismjöl, majsmjöl, rismjöl, bovete, hirs och polentagryn är exempel på naturligt glutenfria produkter. På apotek, i livsmedels- och hälsokostaffärer finns även glutenfria specialprodukter som mjölmix, knäckebröd, kex och pasta.
Den glutenfria kosten måste hållas livet ut eftersom celiaki är en livslång sjukdom. Det är viktigt att alltid följa dieten, annars kan man drabbas av näringsbrist och följdsjukdomar. Efter en tid med glutenfri kost blir slemhinnan oftast återställd och sjukdomssymtomen försvinner. Man lever som vanligt, men med en annorlunda och dyrare kost.
Kosten ska för all framtid alltid vara helt glutenfri!
Att äta glutenfritt kostar minst 5 000 kronor extra om året och ingår ej i högkostnadsskyddet. Som ett prisexempel kan nämnas att ett paket glutenfria makaroner kostar ca 79 kronor per kilo, att jämföras med ca 20 kronor per kilo för samma vara men med gluten.
Barn upp till 16 år kan få ett begränsat bassortiment av glutenfria och mjölkfria specialprodukter påapotek. Livsmedelsanvisningen fungerar och kostar ungefär som när man får ett recept för vanlig medicin. Förskrivningen av specialprodukter ska ske av läkare med speciell behörighet. I praktiken sker det ofta i samråd mellan dietist och patient.
Vid 16 års ålder upphör livsmedelsanvisningen och bostadsorten blir avgörande för om ekonomiskt stöd utgår. Kontantersättning finns i vissa landsting för glutenintoleranta. I en del landsting finns det ett visst ekonomiskt stöd vid glutenintolerans men det varierar kraftigt. I något län gäller i stort sett samma regler som för barn medan bidraget i andra län sker i form av en mindre kontantersättning. Kontantersättning för den som behöver mjölk- och sojafria produkter finns i ytterst få landsting.
För att bli beviljad vårdbidrag krävs att familjen har minst 10 timmars merarbete per vecka med ett eller flera funktionshindrade barns särskilda vård och kost. Detta innebär att det ska ta minst tio timmar mer att tillgodose de allergiska eller intoleranta barnens behov i jämförelse med att tillgodose friska barns behov.
Om familjen också har regelbundna och ofrånkomliga merkostnader förknippade med allergin/intoleransen räcker det med att ha 7 timmars merarbete för att kunna få vårdbidrag. Handikappersättning kan sökas av den som är mellan 19 och 64 år. Ersättningen beviljas om den allergiska/intoleranta personen har årliga merkostnader på minst 10 801 kronor (år 2002). Det kan också beviljas om personen har ett hjälpbehov på minst två timmar om dagen eller en kombination av hjälpbehov och merkostnader. Personer över 65 år kan endast få bidraget under särskilda omständigheter. (Källa: Svenska Celiakiförbundet)
Med anledning av ovanstående finns det all anledning att göra en översyn i syfte att minska kostnaderna för den enskilde.
|
Stockholm den 21 september 2004 |
|
|
Chatrine Pålsson (kd) |