Motion till riksdagen
2004/05:So4
av Ingrid Burman m.fl. (v)

med anledning av framst. 2004/05:RRS2 Riksrevisionens styrelses framställning angående prioriteringar inom hälso- och sjukvården


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett genusperspektiv skall anläggas på uppföljning och återrapportering av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvård.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om socialutskottets uttalande avseende prioriteringar inom hälso- och sjukvård i betänkande 2003/04:1.

Motivering

Riksdagens revisorer beslutade 2002 att genomföra en förstudie av riksdagens beslut om prioriteringar i vården. Beslutet togs efter att Vänsterpartiet föreslagit en granskning av hur den av riksdagen beslutade prioriteringsordningen i hälso- och sjukvården efterlevs. Vänsterpartiet pekade på att de allt längre vårdköerna i kombination med vårdgarantier och en allt snabbare medicinteknisk utveckling påverkar arbetet med prioriteringsordningen.

Riksdagens revisorers rapport från förstudien "Prioriteringar i hälso- och sjukvården" (2002/03:14) presenterades i maj 2003 och bedrevs i samverkan med Riksrevisionsverket, som drivit ett projekt som delvis berört prioriteringar i vården. Riksdagens revisorers (RR) förstudie angav att prioriteringsbeslutet är vagt formulerat och istället för att ge vägledning om vilka prioriteringar som ska göras beskrivs vilka värderingar som ska vara vägledande. Det var något som också remissinstanser till Prioriteringsutredningen visade genom att peka på de olika definitioner av prioriteringsgrupperna som förelåg. De definierades dels som vårdinsatser vid ett visst tillstånd, dels som patienter med vissa karakteristika. RR pekade också på att principerna och riktlinjerna är svåra att omsätta i praktiken. RR föreslog därför att det fanns motiv för Riksrevisionen att genomföra en granskning.

Riksrevisionen har nu granskat regeringens och myndigheternas arbete med att konkretisera och följa upp riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Rapporten "Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården" (RiR 2004:9) presenterades i maj 2004. Resultatet från rap­porten är kort uttryckt att regeringen inte skapat förutsättningar för sjukvårdshuvudmännen att omsätta prioriteringsriktlinjerna i praktiken. Riksrevisionen konstaterar också att regeringen har varit passiv i både styrning och uppföljning av riksdagens riktlinjer för prioritering. Det har varit svårt för huvudmännen att uttolka riksdagens beslut och omsätta dessa i konkret handling. Regeringen har inte heller vägt in prioriteringsriktlinjerna vid t.ex. beslut om ökad tillgänglighet. Riksrevisionen kritiserar också regeringen för att inte ha använt ordinarie former för myndighetsstyrning gentemot Socialstyrelsen när det gäller prioriteringar i hälso- och sjukvården.

Vänsterpartiet kan konstatera att många av de frågor vi ställt avseende vårdgaranti i relation till prioteringsriktlinjerna lyfts fram av Riksrevisionen. En satsning på generellt ökad tillgänglighet utan förankring i prioriteringsbeslut kan innebära att de kommer i konflikt med varandra. Vi vet även att prioriteringsarbetet har påbörjats i olika delar av landet och att de inneburit stora svårigheter vad gäller definitioner, förankring och relation till andra politiska beslut, som t.ex. tillgänglighetssatsningen och nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården. Vänsterpartiet delar därför Riksrevisionens styrelses förslag att regeringen ska vidta åtgärder för att dels förbättra styrningen och uppföljningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, dels återrapportera resultatet av genomförd verksamhet till riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Under 2004 har Socialstyrelsen redogjort för två rapporter ur ett genusperspektiv från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Båda dessa rapporter pekar på att det finns skillnader i vården på grund av kön som inte kan hänföras till medicinska skillnader. Vänsterpartiet menar därför att det i arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapportering av riktlinjerna inom hälso- och sjukvården ska anläggas ett genusperspektiv. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet vill även erinra om det uttalande som socialutskottet gjorde i betänkande 2003/04:01: "När det särskilt gäller prioriteringar inom hälso- och sjukvården vill utskottet framhålla att varje patient måste få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Varje fall är unikt och skall bedömas utifrån den enskilde patientens behov. Prioriteringar av enskilda patienter bör därför aldrig ske efter i förväg fastställda mallar eller kriterier. Den medicinska professionens utarbetade behandlingsrekommendationer kan dock ge god vägledning vid läkarens bedömningar och utgör en viktig del i sjukvårdens prioriteringar." Vänsterpartiet menar att detta är en viktig utgångspunkt som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 7 oktober 2004

Ingrid Burman (v)

Elina Linna (v)

Gunilla Wahlén (v)