Motion till riksdagen
2004/05:So395
av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

Bättre barndom


1 Sammanfattning

Centerpartiets barn- och familjepolitik utgår från familjernas och det goda föräldra­skapets stora och oersättliga roll för att tillgodose barnens behov av kärlek, trygghet och normer. Barnperspektivet ska genomsyra politiken och föräldrarna ges goda förutsättningar att ta sitt ansvar. Barnens rättigheter i utsatta situationer ska stärkas.

Familjepolitiken ska läggas om så att familjernas valfrihet och egenmakt stärks, så att pappornas delaktighet i barnets uppväxt stärks och så att föräldrar och barn får förutsättningar att tillbringa mer tid tillsammans.

De viktigaste förslagen:

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Inledning 4

5 Rätten till en bra barndom 4

5.1 Angående barnkonventionen 6

5.2 Kvalitetssäkra vårdnadsutredningar 6

5.3 Kontaktpersoner, stödfamiljer samt familjehem 6

5.4 Barn till psykiskt sjuka, missbrukare och intagna inom kriminalvården 7

5.5 Sex och samlevnad 7

6 Låt familjerna bestämma 7

6.1 Föräldrastöd 8

6.2 Barnvänligt arbetsliv 9

6.3 Höjda tak och golv i föräldraförsäkringen 9

6.4 Ekonomiskt utrymme för självbestämmande och mer tid för barnen 10

6.5 Valfrihet och etableringsfrihet inom barnomsorgen 10

6.6 Ta till vara människor i familjens "närhet" 11

6.7 Lokal rätt att fastställa barnomsorgsavgiften 11

6.8 Öppna förskolan 12

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införlivandet av FN:s barnkonvention i svensk lagstiftning ytterligare behöver harmoniseras, fördjupas och förstärkas.

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar.

  2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ytterligare åtgärder för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka vård och stöd i enlighet med vad som i motionen anförs.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna för en ny familjepolitik och behovet av mer tid för barnen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en strategi för att stimulera en spridning av föräldragruppskonceptet.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt för föräldrar att minska sin arbetstid till halvtid under barnets första åtta år.1

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet och valfrihet inom barnomsorgen.2

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att släktingar och resurspersoner i familjens närhet bör tas till vara.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av den nationellt reglerade maxtaxan. 2

1 Yrkande 6 hänvisat till AU.

2 Yrkandena 7 och 9 hänvisade till UbU.

4 Inledning

Barn måste mötas med respekt, känna tillit och uppleva gemenskap. Det är i familjen som barnen får sina grundläggande intryck och normer och värderingar inhämtas och karak­tären danas. Det är därför så viktigt att barnen får möjlighet att växa upp under trygga förhållanden. Den trygghet som kärleksfulla och ansvarstagande föräldrar och nära anhöriga kan ge kan inte ersättas av t.ex. barnomsorgen. En stark familjepolitik, formad utifrån dagens verklighet med en stor mångfald i familjemönster och livsstilar, är därför av avgörande betydelse för de uppväxande generationerna och Sveriges långsiktiga utveckling.

Möjligheten att skaffa barn ska inte vara en klassfråga. Att motverka barnfattigdom och ge ekonomiska förutsättningar även för låg­inkomst­tagare att skaffa barn och låta dem växa upp under bra förutsättningar är en viktig uppgift för familjepolitiken. Centerpartiets skatteförslag som ger låg­inkomst­tagare möjlighet att leva på sin lön bidrar också i denna riktning. Att ge barn­familjer en godtagbar trygghet bör också vara en prioriterad uppgift för social­­försäkrings­­systemet.

Genom våra förslag lägger vi en grund för att familjerna skall få lika möjligheter, men lösningarna måste inte se likadana ut. Centerpartiet vill förnya familjepolitiken så att den utgår från barnens och familjernas behov. Staten skall inte agera med pekpinnar utan ge ett generellt stöd som underlättar föräldraskapet. Utmaningen för familje­poli­tiken är att ge alla föräldrar bättre möjligheter att förena familje- och yrkesliv på ett bra sätt så att föräldrar och barn får mer tid tillsammans och större möjligheter att forma sina livsvillkor.

5 Rätten till en bra barndom

Någonting har hänt med barndomen. Trots att barnens och familjernas materiella villkor är bättre än någonsin finns det tydliga tecken på att barnens psykiska villkor har försämrats. Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett krissymptom som är svårt att se orsakerna till men som av­slöjar att de strukturella livsvillkoren för barn och ungdomar har förändrats till det sämre.

Den ökande förekomsten av diagnosticerade bokstavsbarn i skolan och den växande belastningen på ungdoms­mot­tag­ningar och barn- och ungdomspsykiatrin talar sitt tydliga språk. Var tredje 10-18-åring har flera gånger i veckan huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter. Samtidigt ökar alkoholkonsumtionen bland barn och ungdomar år från år, också det en signal om att inte allt står rätt till.

Varje barn som mår dåligt är en personlig tragedi. Om samhället förändras i en riktning som systematiskt gör att barn blir mindre trygga och mår sämre är det dessutom ett långsiktigt hot mot samhällets utveckling med bäring på livskvalitet, folkhälsa, kriminalitet, sociala förhållanden och samhällsekonomi.

I den samhällsdebatt som nu har inletts utvecklas olika teorier och föreställningar om vad som är orsaken till att så många barn verkar vantrivas och må dåligt. Enligt vissa teorier handlar det om en förändrad föräldraroll som antingen går för långt i sitt stöd för barnen (s.k. "curlingföräldrar") eller vägrar ta sitt ansvar som normgivare och vuxna förebilder. Enligt andra teorier ligger ett mer kommersialiserat samhälle med hänsynslös exploa­tering av unga människors identitets-/trygghetsbehov och växande köpkraft. Nya tek­niska förutsättningar som alltmer närvarande etermedia, Internet, dataspel m.m. - och deras inverkan på den sociala dynamiken och normbildningen - anges också som tänkbara förklaringsfaktorer.

Med tanke på frågans oerhörda vikt och stora komplexitet är det angeläget att an­strängningar görs för att öka kunskapen om vilka mekanismer som ligger bakom förändringarna i barnens livsvillkor. Det är mycket möjligt att det kommer att visa sig att orsakerna är svåråtkomliga med traditionella politiska medel eller att de har sin grund i tekniska, ekonomiska eller sociala förutsättningar som vi betraktar som självklara delar av en modern utveckling. Detta får inte vara en orsak till att blunda för frågans allvar. Med förbättrad kunskap ges åtminstone föräldrar och samhällsaktörer möjlighet att påverka sina egna beteenden på ett sådant sätt att barnens villkor förbättras. Centerpartiet har i sin vårdpolitiska motion väckt förslaget om undersökning om orsakerna till (barns och) ungdomars försämrade psykiska hälsa och vill även i detta sammanhang påtala vikten av detta förslag.

Det finns problemområden som snarast bör uppmärksammas, exempel på detta är en ökad andel psykosomatiska besvär, otrygghet, svaga föräldrarelationer och mobbning. Under 2001 gällde 18 % av de inkomna samtalen till BRIS mobbning, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. En form av mobbning som förefaller ha ökat är sexuella trakasserier.

Utseendefixeringen kryper allt längre ner i åldrarna och bidrar hos många unga till dålig självkänsla, psykiska besvär och ätstörningar. Om professionell vård finns tillgänglig tidigt i sjukdomsskedet är chansen större att den drabbade tillfrisknar innan bestående skador utvecklas. Mode- och utseendefixeringen är också en källa till utanförskap och mobbning av personer som inte kan eller vill anpassa sig till de rådande idealen.

En välfungerande skola och skolmiljöär central för barns och ungdomars livsvillkor. Centerpartiet återkommer i en annan motion med förslag på ett kunskapskontrakt som syftar till att klargöra lärarnas, föräldrarnas och elevernas respektive ansvar och roller för att åstad­komma ett effektivt lärande. Ett sådant samarbetskontrakt ger sannolikt också ett bättre grepp om skolans sociala och psykiska miljö och skulle bidra till ett bättre arbete mot mobbning.

Bra barndomar är ett av de viktigaste kvalitetsbevisen för ett samhälle och för att möjliggöra att så många barn som möjligt mår bra och får goda förutsättningar att växa upp till trygga, psykiskt välmående och ansvarstagande vuxna förutsätts ett gott föräldraskap, sunda och täta sociala nätverk, en välfungerande skola, ansvarstagande samhällsaktörer och politisk vilja att anpassa samhället utifrån barnens behov. Detta bör ges regeringen till känna.

5.1 Angående barnkonventionen

Barnen har ett eget människovärde. Barns tillvaro måste präglas av trygghet. De måste mötas med respekt och få känna gemenskap, delaktighet och tillit. Barndomen har ett värde i sig, och barn är en grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd som också omfattar ett rättsligt skydd. Barnkonventionens införlivande i svensk lagstiftning måste, enligt Centerpartiets uppfattning, ytterligare harmoniseras, fördjupas och förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

5.2 Kvalitetssäkra vårdnadsutredningar

Centerpartiet står i huvudsak bakom gällande lagstiftning om gemensam vårdnad. Det måste dock stå klart att utgångspunkten ska vara barnets bästa och att barnets rätt till um­gänge eller rätt att avstå från umgänge med sina föräldrar är den viktigaste utgångs­punkten vid vårdnadsutredningar. I lagen framgår tydligt att gemensam vårdnad inte ska utdömas om den ene föräldern är klart olämplig som vårdnadshavare och barnet därmed riskerar att fara illa. Trots detta förekommer det fall där det döms till delad vårdnad trots att det är klart olämpligt. En förändrad lagstiftning bör övervägas för att förhindra detta. Andra länders lagstiftning, exempelvis Nya Zeelands, bör i detta sammanhang studeras. Centerpartiet anser att det därför finns anledning att kvalitetssäkra de vårdnads­utred­ningar som socialtjänsten ansvarar för. En väg kan vara att införa s.k. second opinion, det vill säga möjlighet till ytterligare en social prövning om endera part anser sig missbedömd. Frågan om kvali­tets­säkring av vårdnadsutredning med en second opinion bör utredas.

Vad ovan anförts om utredning av förändrad lagstiftning och införande av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar bör ges regeringen till känna.

5.3 Kontaktpersoner, stödfamiljer samt familjehem

Insatsen kontaktperson/kontaktfamilj baseras på att socialtjänsten ska kunna erbjuda familjer avlastning och socialt stöd genom att engagera människor som hjälper barnen och föräldrarna på olika sätt. Det kan handla om en ensamstående mor som varannan vecka avlastas genom att barnaskaran får bo hos en stödfamilj, eller en tonåring som är i behov av en kontaktperson som extra stöd på fritiden. Den här typen av insatser kan vara avgörande för hur ett barn eller en ungdom kommer att utvecklas i framtiden. Barn och ungdomar som har föräldrar som avtjänar ett fängelsestraff behöver extra stöd och vägledning.

Under 1990-talet har antalet omhändertagna barn ökat. Det finns därför ett växande behov av familjehem och stödfamiljer. I många fall är det svårt att finna familjer som vill åta sig uppdrag av denna karaktär. Kommunens socialtjänst måste arbeta offensivt med rekrytering och måste kontinuerligt ge familjerna vidareutbildning och annat stöd som de behöver.

5.4 Barn till psykiskt sjuka, missbrukare och intagna inom kriminal­vården

Barn till föräldrar med psykiska sjukdomar, missbruk samt intagna inom krimi­nal­vården är en grupp som inte blivit tillräckligt uppmärksammad i samhället. Dessa barn far ofta illa och det är av yttersta vikt att de sociala myndigheterna på ett tidigt stadium får kontakt med dessa barn och erbjuder dem hjälp. Vuxenpsykiatrimottagningarna bör regelbundet ta reda på om en patient har barn under 18 år, och om såär fallet ska socialtjänsten kontaktas. Stödgrupper för barn till alkoholister finns i vissa kommuner, ibland som familjecentrum för att stötta barn och föräldrar tillsammans och att arbeta förebyggande så att ett omhändertagande av barnen kan undvikas. Ytterligare åtgärder behövs för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka vård och stöd.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ytterligare åtgärder för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka vård och stöd.

5.5 Sex och samlevnad

Tonåren är en känslig period i ungdomars liv och av stor betydelse för uppbyggnaden av självförtroende och självrespekt. Det är angeläget att flickor ges insikt om att det är de själva som bestämmer över sin kropp, både vad gäller utseende och sexualitet. På motsvarande sätt ska pojkar lära sig att respektera flickors rätt till fysisk integritet. Det behövs en diskussion om attityder till sexualitet och tydliga alternativ till de starkt schablonmässiga och ofta gravt ojämlika könsroller som sprids i exempelvis porno­grafin. Det är ocksåönskvärt att samlevnadsundervisningen aktivt bidrar till att bekämpa fördomar mot homo-, bi- och transsexuella och på så vis lättar på det hårda psykiska och sociala trycket för de ungdomar som har en annan identitet än den hetero­sexuella. Generellt sett bör diskussion och undervisning i samlevnads-, relations-, jäm­ställdhets- och identitets­frågor beredas ett ökat utrymme inom samlevnads­under­vis­ningens ram. Förslag i denna riktning framförs i annan motion från Centerpartiet.

6 Låt familjerna bestämma

Att vara förälder är ett stort ansvar. Vuxnas förmåga att ta detta ansvar varierar natur­ligtvis beroende på sociala, ekonomiska och personliga förutsättningar och den egna inställningen. Men även om inte alla föräldrar lyckas ge sina barn en trygg uppväxt såär föräldraansvaret omistligt och kan inte ersättas fullt ut genom politiska åtgärder. För Centerpartiet är slutsatsen helt klar. En politik som tar sikte på barnens grund­läggande behov av trygghet och kärlek måste ha en positiv grundinställning till familjen, oavsett hur den är uppbyggd. Föräldraskapet måste uppvärderas!

Uppgiften för en sådan politik måste vara att underlätta föräldraansvaret i ekonomiskt och socialt hänseende samt att ge föräldrarna stora möjligheter att påverka barnens uppväxt­förhållanden. Ledstjärnorna för Center­partiets familjepolitik är ökat själv­bestämmande och valfrihet för familjerna, bättre möjlighet att kombinera familje­liv och arbetsliv samt mer tid för barnen.

Det förutsätter att familjernas ekonomiska utrymme stärks samt att föräldrarna har möjlighet att ta ansvar för barnens uppväxt både när det gäller barnomsorg och skola. Självbestämmande förutsätter mångfald, och det är viktigt att det finns olika former av barn­omsorg att välja mellan. Barnomsorgen ska ge utrymme för nytänkande och olika former av tjänster anpassade efter den enskilda familjens behov. Det offentliga stödet ska bygga på likabehandling av alla barn. Makten över barnomsorgen ska flyttas över från staten och kommunpolitiken till föräldrarna.

Tid är en knapp resurs för många småbarnsföräldrar. Många föräldrar känner att tillvaron är stressig och att det är svårt att få tiden att räcka till, en stress som ofta sprider sig till barnen. Vissa familjer har släktingar och vänner som kan hjälpa till, andra har inte det. Det behövs insatser för att frigöra tid för småbarnsföräldrar. Centerpartiet anser att föräldrarna måste ges utrymme till mer tid för sina barn. Vad som ovan anförts om principerna för en ny familjepolitik bör ges regeringen till känna.

6.1 Föräldrastöd

Att vara förälder är ett åtagande. Inga statliga eller kommunala insatser kan eller ska ersätta ett kvalitativt och kärleksfullt föräldraskap, och brister i föräldraskapet reproduceras ofta i form av anpassningssvårigheter och sociala problem. Släktingar, vänner och grannar är viktiga stöd i föräldraskapet där hjälp ofta står att få i besvärliga situationer och där råd och erfarenheter kan bytas.

Mödravårds- och barnavårdscentraler av god kvalitet är viktiga för att skapa trygghet runt barnafödande. Under senare år har stora besparingar på dessa verksamheter skett i många landsting.

Föräldragrupper där pappor och mammor får utveckla sina kunskaper, diskutera pro­blem och attityder samt inte minst lära känna varandra är ett spännande koncept som i flera fall visat sig ha positiva effekter på kunskapsnivån, de sociala nätverken runt föräldraskapet, familjesammanhållningen och pappornas delaktighet i föräldra­skapet. Föräldragrupper är därmed ett kraftfullt instrument för att på samma gång stärka jämställdheten mellan könen och stärka familjen. Centerpartiet föreslår i sin budget att särskilda medel ska avsättas för att stimulera en spridning av föräldragrupps­konceptet. Vad som i motionen framförts om att stimulera en spridning av föräldragruppskonceptet bör ges regeringen till känna.

6.2 Barnvänligt arbetsliv

Ett barnvänligt arbetsliv förutsätter förändringar på i stort sett alla arbetsplatser. Det måste till en friare syn på arbete och ökade möjligheter för den enskilde att ha infly­tande över arbetstider och uppläggning av arbetet. Centerpartiet vill därför ta initiativ till överläggningar mellan arbetsmarknadens parter kring frågor om barnvänligt arbets­liv och framför sådana förslag i en annan motion. Arbetslagstiftningen bör moderniseras så att den gynnar okonventionella lösningar och därmed stämmer bättre överens med det moderna arbetslivet, med bl.a. krav på flexibel arbetstid och en lagstadgad rätt för alla föräldrar att minska sin arbetstid till halvtid under barnens första åtta år. Vad ovan anförts om lagstadgad rätt för föräldrar att minska sin arbetstid till halvtid under barnets första åtta år bör ges regeringen till känna.

6.3 Höjda tak och golv i föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen skiljer sig principiellt mot andra inkomstrelaterade social­försäk­ringar eftersom samhällets motiv med försäkringen är att den ska utnyttjas fullt ut och helst även jämställt mellan könen. Det finns således inga motiv att utforma reglerna för ersättning på ett sådant sätt att de stimulerar till ett lågt användande.

Garantinivån i föräldrapenningen bör höjas till 200 kronor per dag för de första 390 dagarna i föräldraförsäkringen. För att öka möjligheterna och incitamenten för både män och kvinnor att utnyttja sin möjlighet att vara hemma med barnen när de är som minst vill vi höja taket i föräldraförsäkringen till elva basbelopp, dvs. att maximal ersättning nås vid en månadslön på 36 100 kronor. Centerpartiet för fram dessa förslag i sin utskottsområdesmotion.

Garantidagarna är värdefulla men bör kunna användas mer flexibelt under barnens första femton år. Centerpartiet har tidigare föreslagit att ersättningen under garanti­dagarna ska höjas och välkomnar att regeringen i detta avseende har gått våra önske­mål till mötes.

Fädernas delaktighet i det direkta ansvarstagandet för barnen är betydelsefullt och bidrar till barnets trygghet och familje­bandens styrka. Den skeva fördelningen i det direkta ansvaret för barnen bidrar till ojämlikheten mellan könen genom att reproducera ojämlika värderingar till de uppväxande barnen och bidrar till ojämlikheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Likväl avvisar Centerpartiet förslagen om att omvandla föräldraförsäkringen till en indivi­duell rättighetsförsäkring knuten till den enskilde föräldern. För det första är utgångs­punkten felaktig eftersom försäkringen i första hand är barnets rättighet - inte föräldrarnas. Barn med en förälder som av något skäl inte skulle ha möjlighet eller vilja att stanna hemma skulle drabbas hårt liksom barn i familjer där den ena föräldern är frånvarande. För det andra skulle en sådan konstruktion kraftigt inskränka familjernas möjlighet att själva finna den för sig passande lösningen. Flexibiliteten skulle kraftigt inskränkas.

6.4 Ekonomiskt utrymme för självbestämmande och mer tid för barnen

Stödet till familjerna måste bli mycket bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor, förhållanden och önskemål. Centerpartiet vill genom bättre ekonomiska förutsättningar uppmuntra föräldraskapet. Vi vill även överlämna ansvaret till föräldrarna att själva bestämma över sin tid med sina barn och över omsorgen om dem.

En förutsättning för självbestämmande är ekonomiskt utrymme. Barnfamiljernas ofta pressade ekonomiska läge begränsar friheten kraftigt. Med Sveriges höga skattetryck på låga och normala inkomster förutsätter en någorlunda välordnad familjeekonomi oftast två löner. Att gå ner i arbetstid när barnen är småär en lyx som få familjer tycker sig ha råd med. Centerpartiet föreslår i sin budgetmotion och skattemotion att en skattereform ska genomföras som kraftigt sänker skatten för de grupper som bäst behöver det.

För att ytterligare stärka självbestämmandet och möjligheten till mer tid med barnen under småbarnsåren vill Centerpartiet fördubbla barnbidraget. Vi föreslår en ökning av barnbidraget för barnen mellan 1 och 4 år med 200 kronor per månad under 2005 samt ytterligare ökningar med 250 kronor per månad under åren 2006, 2007 och 2008. Fullt utbyggt skulle en sådan barnbidragshöjning öka familjens ekonomiska utrymme med 11 400 kronor per barn. Det kan ge föräldrarna ett utrymme för att förkorta arbetstiden och tillbringa mer tid med barnen. Självklart kan familjerna också använda resurserna på andra sätt. Dessa förslag förs fram i Centerpartiets utskottsområdesmotion.

6.5 Valfrihet och etableringsfrihet inom barnomsorgen

En reell valfrihet är en grundbult i familjernas självbestämmande och förutsätter mångfald av barnomsorgs­former. Barnomsorgen ska ge utrymme för nytänkande och olika former av tjänster anpassade efter den enskilda familjens behov.

Valfrihet mellan en mångfald av alternativ inom barnomsorgen har många fördelar. Den viktigaste utgångspunkten är naturligtvis att ett spektrum av delvis varierande barn­omsorgs­former ökar chansen för föräldrarna att hitta en barnomsorgsform som passar det egna barnet och den egna livs- och arbetssituationen så bra som möjligt varigenom nyttan med barnomsorgen kan maximeras. Men konkurrensen mellan olika alternativa barnomsorgsformer har också visat sig vara en viktig drivkraft för kvalitetsutveckling och för utveckling och spridning av nya idéer. En mångfald av utförare ger också en bättre arbetsmarknadssituation för personalen eftersom möjlig­heten att välja arbetsplats och arbetsmetod förbättras.

Centerpartiet vill införa etableringsfrihet inom barnomsorgsområdet. Alla barn­omsorgs­­former som lever upp till skollagens bestämmelser ska ha rätt till kommunala bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar. Tillsyn av att barn­om­sorgs­inrättningarna uppfyller skollagens mål ska genomföras av Skolverket. En etable­rings­frihet inom barnomsorgsområdet kan bidra till en ytterligare ökad mångfald inom området där bl.a. formerna för föräldrakooperativ kan komma att ytterligare utvecklas, vilket kan förbättra föräldrars möjligheter att tillbringa mer tid med barnen.

Vad som ovan anförts om etableringsfrihet och valfrihet inom barnomsorgen bör ges regeringen till känna.

6.6 Ta tillvara människor i familjens "närhet"

Far- och morföräldrar, andra släktingar, vänner och grannar som gått i pension eller av andra skäl har tid över, är en viktig resurs för många barnfamiljer. Ändå finns det anledning att undersöka om denna resurs kan tas bättre tillvara. Det finns i Sverige ett ganska starkt ideal att man ska vara oberoende, och rågången runt familjens privata sfär kan stå i vägen för hjälpsamhet och stöd såväl i jobbiga situationer som i vardagen. Familjen drar sig för att be om hjälp, och personer i omgivningen drar sig för att fråga om de kan hjälpa till eftersom de inte vill tränga sig på. Detta kan tyvärr leda till ett svagare socialt nätverk och mindre möjligheter för familjer­na att få avlastning och stöd än i länder med en annan social tradition och annan struktur på barnomsorg och andra välfärdsinsatser. Om ett bibehållet starkt offentligt stöd till barnens omsorg och familje­politiken kan kombineras med att rågången runt familjen i förhållande till människor i omgivningen blir mer öppen - genom att hinder rivs och möjligheter skapas - så bör en sådan förändring vara till gagn för barnen och bidra till ett bättre och varmare samhälle.

Det skulle kunna handla om möjligheter att göra avdrag för kostnader för barntillsyn - t.ex. för far- och morföräldrars resor, eller till smärre ersättningar till en förtids­pensio­ne­rad eller föräldraledig granne. Det skulle också kunna handla om insatser som komplet­terar traditionell barnomsorg, t.ex. för barn som inte trivs i eller mår bra av stora barngrupper. Det finns ingen anledning att här låsa sig för några speciella åtgärder utom att påpeka att det finns många mänskliga resurser runt barnen och familjerna som borde kunna tas tillvara på ett bättre sätt. Det skulle kunna gagna barnen och samtidigt - som en bieffekt - bidra till ett varmare samhälle med minskade generationsklyftor, starkare grannskap och fler människor som får känna att de bidrar med något meningsfullt. Detta perspektiv bör finnas med i framtida beslut som rör barn- och familjepolitiken i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.

6.7 Lokal rätt att fastställa barnomsorgsavgiften

Kommunernas frihet att utifrån medborgarnas önskemål och lokala behov anpassa av­gifterna till barnomsorgen bör återställas och den nationellt reglerade maxtaxan av­skaffas. Ingenting hindrar emellertid de kommuner där medborgarna såönskar från att behålla maxtaxan. Vad som i motionen anförts om maxtaxan bör ges regeringen till känna.

6.8 Öppna förskolan

Öppna förskolan är dels till för barn som inte är inskrivna i förskolan, dels ett komple­ment till familjedaghemmen. Det finns inga krav på inskrivning eller anmälan för att delta i verksamheten. Verksamheten erbjuder barnen en pedagogisk grupp­verksamhet och ska även tillgodose de vuxnas behov av kontakter med andra vuxna samt social service. Centerpartiet vill understryka behovet av den öppna förskolan och dess betydelse för barn och föräldrar. Dessa frågor lyfts fram i Centerpartiets motion om utbildningspolitiken.

Stockholm den 30 september 2004

Birgitta Carlsson (c)

Kenneth Johansson (c)

Birgitta Sellén (c)

Sofia Larsen (c)

Jan Andersson (c)

Margareta Andersson (c)

Annika Qarlsson (c)