Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av en nationell handlingsplan för cancervård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge alla lika ekonomiska möjligheter att ta del av bästa tillgängliga cancervård genom att en nationell läkemedelspott för avancerad cancervård bildas.
Varje år insjuknar 40 000 personer i cancer i Sverige. Ca 20 000 avlider av cancersjukdom, vilket gör cancer till den näst största dödsorsaken i Sverige (efter hjärt-kärlsjukdomar).
Fler patienter skulle kunna botas. Andra skulle kunna leva längre trots sin cancersjukdom. Men det ställer nya krav på cancervården i Sverige. I Sverige vill vi gärna tro att vi är ledande inom hälso- och sjukvård, och att alla patienter får bästa möjliga behandling. Vi förväntar oss att personer som drabbas av cancer i Sverige får samma behandlingsmöjligheter som cancerpatienter i andra länder. Men när man granskar fakta så visar det sig att vi inte är lika benägna som andra länder att ta till oss nya behandlingsmetoder.
Sverige är ett av de länder i Europa som i minst utsträckning använder innovativa läkemedel vid behandling av cancer - vi ligger efter länder som Irland, Grekland och Spanien. Naturligtvis har detta med prioriteringar i vården att göra. En rad nya cancerläkemedel har tagits fram de senaste åren. Dessa används ensamma eller i kombination med traditionell behandling (kirurgi, strålning och cellgifter). Dessa läkemedel brukar kallas för innovativa läkemedel och bygger på helt nya behandlingsprinciper, exempelvis antikroppar (som likt en robot söker upp sitt mål - cancercellen - och dödar den), tyrsonkinashämmare (som hämmar ett enzym som påverkar utvecklingen av bland annat leukemi) och angiogeneshämmare (som hämmar blodtillförseln och svälter ut tumören).
Dessa upptäckter brukar omnämnas som tänkbara nobelprisvinnare. Men när upptäckterna omvandlas till läkemedel - då blir de inte tillgängliga för de cancersjuka patienterna i Sverige.
Det finns dessutom stora regionala skillnader när det gäller cancervård. Under våren 2004 rasade en debatt om behandling av bröstcancersjuka kvinnor i Lund. Kvinnorna skulle fråntas möjligheten att behandlas med det enda läkemedel som finns för kvinnor som drabbas av så kallad HER2-positiv bröstcancer (en särskilt aggressiv cancerform som utgör 20 procent av alla bröstcancerfall i Sverige). Efter påtryckningar från bland annat Bröstcancersjukas Riksorganisation ändrade sig till slut beslutsfattarna vid Universitetssjukhuset i Lund.
Det är inte rätt att enskilda sjukhus ska kunna prioritera bort behandlingar för svårt cancersjuka patienter. Sådan behandling ska prioriteras enligt riksdagens beslut om prioriteringar i vården (prop. 1996/97:60) och behandlingen ska ske på lika villkor i hela landet.
När det gäller behandling av blödarsjuka och hiv finns en nationell läkemedelspott som landstingen kan söka pengar från. Något liknande borde gälla för behandling med innovativa cancerläkemedel så att alla patienter oavsett bostadsort bereds samma möjligheter till behandling.
I enlighet med riksdagens beslut om prioriteringar i vården, borde alla cancerpatienter i Sverige beredas samma möjligheter till behandling. Därför bör det inrättas en nationell handlingsplan för cancervård. Detta bör ges regeringen till känna.
För att ge alla lika ekonomiska möjligheter att ta del av bästa tillgängliga cancervård bör en nationell läkemedelspott för avancerad cancervård bildas. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Margareta Andersson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |