Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsekvenser av att anslaget till bilstöd inte räcker till.
Enligt 1 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade kan bilstöd endast betalas ut inom ramen för beviljat anslag. När anslaget är förbrukat får utbetalningar av nya bilstöd vänta tills nästa budgetår.
I anslaget för innevarande år finns för bilstöd uppfört ett ramanslag på 196 miljoner kronor. I och med den ekonomiska vårpropositionen ökades anslaget med 22 miljoner kronor. Trots detta var anslaget förbrukat redan den 16 juni 2004. För åttonde året i rad uppstod en besvärlig situation i handläggningen av bilstöd till handikappade.
I förslaget till budget för 2005 föreslås ytterligare en höjning med 60 miljoner kronor till sammanlagt 256 miljoner. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska se över stödet i ett bredare sammanhang och lämna förslag till förbättringar i tillämpningen av stödet. Det är bra åtgärder som förhoppningsvis kommer att göra det lättare för en utsatt grupp i samhället. Trots detta tycker vi att det är viktigt att få lyfta fram de bekymmer som nuvarande ordning skapar. Om inte annat som stöd för nämnda utredning.
Från Försäkringskassan i Örebro län har vi fått beskrivet vilka konsekvenser nuvarande ordning kan föra med sig dels för de försäkrade, dels för de företag som arbetar med anpassningar och dels för försäkringskassorna och deras handläggare.
Den som fått beslut om rätt till bilstöd och beställt sin bil med anpassning, innan anslaget var slut har rätt att få dröjsmålsränta. I tvåärenden i vårt län har leverantörerna inte varit nöjda med detta. De har krävt att den bilstödsberättigade själv ska ta lån och betala i avvaktan på att nytt anslag kommer efter årsskiftet. I ett ärende har leverantören hotat med att ta tillbaka den anpassade bilen om ingen betalning sker omgående. Ärendet fick lösas genom att fadern till den försäkrade tog ett banklån. I det andra ärendet kunde den försäkrade själv ta ett lån under förutsättning att Försäkringskassan ersatte henne med räntekostnaden.
De som får beslut om rätt till bilstöd efter den 16 juni 2004 informeras om att de inte kan få någon ersättning från Försäkringskassan förrän efter årsskiftet. Nya ansökningar tas emot och handläggs kontinuerligt i enlighet med förvaltningslagen (1986:223) 7 §. Behöver man sin bil före årsskiftet får man själv ta kostnaden i avvaktan på nytt anslag. Försäkringskassan har ingen möjlighet att kompensera dessa försäkrade för eventuella räntekostnader.
De företag som arbetar med anpassningar får en ojämn orderingång och ojämn fördelning av intäkter över året. För de anpassningar som påbörjas sedan anslaget tagit slut kan man inte heller erhålla dröjsmålsränta.
Den psykosociala arbetsmiljön för handläggarna blir ansträngd. De får ta emot irritation och aggressioner från försäkrade som inte kan erhålla de bilstöd som de har rätt till enligt lag. Det blir också ett visst merarbete att hjälpa till och ta fram lösningar i de enskilda ärendena. Dessutom blir det merarbete att bevaka ärenden och göra utbetalningar i ett senare skede (efter årsskiftet).
Dröjsmålsränta ska betalas i de fall anpassningen har påbörjats innan den 16 juni 2004, när anslaget tog slut. Anslaget för bilstöd får inte användas till dröjsmålsränta, utan denna får tas ur försäkringskassornas förvaltningsanslag.
Försäkringskassorna får ta en kostnad som de inte har någon möjlighet att själva påverka.
Vi stöder Försäkringskassan i Örebro läns uppfattning att nuvarande situation är otillfredsställande. Det finns en lagstiftning om rätt till bilstöd till handikappade när vissa förutsättningar är uppfyllda. Den som beviljats bilstöd borde naturligtvis kunna få stödet utbetalt så snart som möjligt och helst i anslutning till att det beviljats.
|
Stockholm den 21 september 2004 |
|
|
Lennart Axelsson (s) |
|
|
Helena Frisk (s) |
Nils-Göran Holmqvist (s) |
|
Matilda Ernkrans (s) |
Inger Lundberg (s) |