Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett försäljningstillstånd för tobaksvaror.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör tillförsäkras finansiella resurser för tillsynsverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genomföra en riktad informationskampanj till de aktörer som berörs av ny lagstiftning så att denna blir känd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statens folkhälsoinstitut bör tillförsäkras resurser för den nationella samordningen av det tobaksförebyggande arbetet.
Tobaksrökning tillsammans med alkoholmissbruk tillhör de största folkhälsoproblemen. Samtidigt är det också det mest påverkbara hälsoproblemet. Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak. Tobaksanvändning fördubblar risken för hjärtinfarkt och för att avlida i hjärtsjukdom. Redan rökning av 1-5 cigarretter per dag fördubblar risken för hjärtinfarkt hos kvinnor. Risken för de yngre är ännu större. Nästan alla fall av hjärtinfarkt före 50-årsåldern drabbar rökare. Sambandet mellan rökning och lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av lungcancer, över 85 procent av dessa på grund av rökning. Tidig rökdebut och hög konsumtion relaterar till risken för skador.
Inte enbart rökaren utsätts för risker. Passiv rökning utgör ett betydande hot mot folkhälsan. I Sverige dör varje år fler av passiv rökning än i trafiken. Det är därför bra att regeringen föreslår att tobakslagen (1993:581) nu tydliggörs för att begränsa riskerna med att exponeras för tobaksrök. En sammanställning av fakta kring passiv rökning, som Folkhälsoinstitutet tagit fram, visar att drygt var tionde svensk i åldrarna 19-81 år dagligen utsätts för andras rök. Det finns ett tydligt samband mellan andras rök och en rad livshotande sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och lungcancer. Situationen är särskilt alarmerande för barnen. Hos framför allt de mindre barnen är passiv rökning en riskfaktor för öroninflammation, astma och plötslig spädbarnsdöd. Det även viktigt att anställda, av arbetsmiljöskäl, inte ständigt utsätts för rök.
Förslagen i propositionen syftar till att genomföra (i) WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, (ii) Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror och (iii) ministerrådets rekommendation om förebyggande av rökning och om initiativ för en effektiv tobakskontroll. Regeringen lämnar följande förslag till förändringar i tobakslagen (1993:581):
På varje försäljningsställe ska det finna en skylt med information om försäljningsförbud till ungdomar under 18 år.
Tobaksvaror ska tillhandahållas så att det går att kontrollera mottagarens ålder.
Tobaksvaror till konsument får inte säljas i form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter.
All marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter förbjuds med undantag av skrifter eller andra överföringar eller tekniska upptagningar där tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig. Måttfulla kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen tillåts även fortsättningsvis.
Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror förbjuds sponsra evenemang dit allmänhet har tillträde.
Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror ska lämna uppgifter om kostnader för reklam, marknadsföring och sponsring för sådana varor.
Kommunerna föreslås få det omedelbara ansvaret för tillsynen över marknadsföringen av tobaksvaror vid försäljningsställena. Konsumentverket föreslås fortsatt vara central tillsynsmyndighet, och länsstyrelserna föreslås få ansvar för att stödja kommunerna och främja samarbete. Näringsidkare som tillhandahåller tobaksvaror ska enligt förslaget utöva egentillsyn över försäljningen.
Den som uppsåtligen säljer tobaksvaror som saknar varningstexter eller korrekt innehållsdeklaration döms för olovlig tobaksförsäljning till böter eller fängelse i högst sex månader.
Kristdemokraterna stöder en aktiv politik för att motverka tobakens skadeverkningar. Vi välkomnar därför vissa av regeringens förslag till skärpningar av lagstiftningen, men vi ser också en stor risk i att de blir helt utan effekt. Huvudproblemen är att förslaget om kommunernas tillsynsansvar inte finansieras, och det saknas tydlig koppling mellan överträdelse och sanktion. Inte heller presenteras förslag för hur det förebyggande arbetet ska bedrivas eller hur informationen om den nya lagstiftningen ska bli känd.
Enligt regeringens förslag ges huvudansvaret för tillsynen av försäljningsställenas marknadsföring till kommunerna, och näringsidkarna ska själva utöva tillsyn över försäljningen. Ett av problemen med detta förslag är att det saknas en tydlig koppling till sanktioner.
En metod för att förtydliga kopplingen till sanktion är att införa ett krav på försäljningstillstånd för tobaksvaror. Detta tillstånd bör vara lätt att erhålla men det bör dras in om försäljningen eller marknadsföringen uppsåtligen sker på ett sådant sätt att den bryter mot bestämmelserna i tobakslagen. För ringa förseelse ska endast varning utfärdas, men upprepade varningar föranleder indraget tillstånd. För grövre förseelser ska tillståndet dras in omedelbart. Den som bedriver tobaksförsäljning utan tillstånd ska dömas till fängelse för olovlig tobaksförsäljning.
Tillstånd för tobaksförsäljning utfärdas av kommunen som också utövar nödvändig tillsyn. För att undvika onödigt byråkratiskt krångel bör tillståndet utfärdas generöst utan omfattande utredande. Det får inte bli svårare att starta och driva företag inom detaljhandeln. Vid tillståndsgivningen har kommunen ansvar för att näringsidkaren i skriftlig form får all nödvändig information om gällande bestämmelser och vad som händer om dessa överträds. Informationen ska vara tydlig och lätt att förstå.
Fördelarna med ett försäljningstillstånd är att näringsidkaren vid tillståndsgivningen får kunskap om vilka bestämmelser som gäller. Det skapas också en tydligare koppling mellan överträdelse och sanktion. Denna ökade tydlighet skapar bättre förutsättningar för efterlevnad och effektivare kontroll.
En viktig princip för Kristdemokraterna är att varje ny uppgift som åläggs kommunerna ska finansieras. Om kommunerna ska kunna utföra effektiv tillsyn måste de tillförsäkras nödvändiga resurser för detta. Idag är den ekonomiska situationen i många kommuner ansträngd. Som situationen är idag tvingas många kommuner till prioriteringar som drabbar kärnverksamheten. Det är inte rimligt att ge kommunerna ett tillsynsansvar som de inte har ekonomiska förutsättningar att ta. Det är inte heller rimligt att kräva av kommunerna att dra ner på viktig verksamhet inom skola, omsorg eller vård för att utöva tillsyn över tobakshandlare. Detta är i synnerhet ett problem för små kommuner.
För att göra den nya lagstiftningen på tobaksområdet känd, både den som träder i kraft den 1 juni 2005 och den i den aktuella propositionen föreslagna, bör en nationell informationskampanj till berörda aktörer genomföras. Informationen måste vara tydlig och ge svar på frågan om vad som är tillåtet och inte. Om näringsidkare ska ha en rimlig chans att anpassa sin verksamhet efter ny lagstiftning är det ett rimligt krav att de i god tid får tillgång till adekvat information.
Om arbetet med att minska efterfrågan på tobak ska lyckas måste man arbeta förebyggande. Idag utförs detta arbete av ideella organisationer, landsting, kommuner och stat. Det nationella uppdraget att samordna det förebyggande arbetet har hittills legat på Statens folkhälsoinstitut genom arbetet i det nationella tobaksuppdraget. Men det nationella tobaksuppdraget gåt nu mot sitt slut, och den 30 september 2005 avlämnas slutrapport. Det finns inget i betänkandet eller propositionen som anger hur det tobakspreventiva arbetet ska bedrivas när detta uppdrag är avslutat. Detta är en brist. Det är av största vikt att de metoder och arbetssätt som arbetats fram inom ramen för de projekt som samordnats inom tobaksuppdraget tas tillvara och sprids. Om inte ytterligare resurser satsas på Folkhälsoinstitutets tobaksförebyggande arbete finns risk att värdefull kompetens försvinner därifrån. Denna risk förstärks ytterligare av den planerade flytten av Folkhälsoinstitutet till Östersund.