Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av lagändring i läkemedelslagen.
Vilka preparat ska registreras som läkemedel och varför? Det är en mycket viktig fråga. Jag tror att många anser att FDA (Food and Drug Administration) i USA använder sig av en rimlig princip. FDA anser att preparat som har en positiv medicinsk effekt, men som samtidigt medför negativa biverkningar, bör registreras som läkemedel. Därmed kan människor fortfarande använda preparatet, samtidigt som man håller det under uppsikt och vid behov kan begränsa tillgången till det (genom att göra det receptbelagt).
Det innebär att samtliga konventionella mediciner måste receptbeläggas, eftersom dessa består av syntetiska ämnen och kemikalier som automatiskt är giftiga för kroppen.
I Sverige gör Läkemedelsverket en helt annan - och mycket märklig - tolkning av vad som ska registreras som läkemedel. Enligt Läkemedelsverket ska allt som har en medicinsk effekt, även om enbart positiv, registreras som läkemedel.
Denna tolkning ger en rad märkliga konsekvenser. Exempelvis innebär det att sådant som vitlök och blåbär, liksom det mesta av frukt och grönt som ju har en konstaterad medicinsk effekt, ska registreras som läkemedel. Denna fadäs låtsas Läkemedelsverket inte om. Däremot valde man för några år sedan att registrera glukosamin som läkemedel.
Glukosamin är ett ämne som finns naturligt i våra leder. Människor med ledbesvär har under en lång tid använt glukosamin som kosttillskott, vilket har gett goda effekter. Många har kunnat återgå till ett aktivt liv. Preparatet saknar negativa biverkningar.
Läkemedelsverket ansåg emellertid att glukosamin hade medicinska effekter och därför skulle registreras som läkemedel. I och med att ingen av de svenska tillverkarna hade genomfört de tester som krävs för läkemedelsregistrering innebar det att försäljning av preparatet förbjöds. Människor med ledbesvär blev därmed hänvisade till att använda mediciner istället, med biverkningar.
Ett annat problem i sammanhanget är det faktum att de flesta företag som tillverkar naturkost och liknande preparat är små familjeföretag. Dessutom är konkurrensen i branschen hård och marginalerna små. Få företag har med andra ord råd att genomföra de tester som krävs för läkemedelsregistrering. Som tur var hade ett finskt läkemedelsföretag i det här fallet genomfört testerna i fråga. Glukosamin finns nu att köpa på apoteket - för dubbla priset. Och endast i mindre mängder. För större doser krävs recept av läkare.
Ett helt ofarligt preparat som saknar negativa biverkningar och som bara har positiva effekter har blivit dyrare samt svårare att få tag på. Dessutom får staten punga ut med pengar för de personer som behöver stora mänger, via högkostnadsskyddet.
Nyligen inträffade en liknande historia, även den här gången gällde det ledbesvär. En äldre man som under många år haft ledbesvär gjorde egna studier och använde sig själv som försökskanin för att finna en bot. Efter mycket om och men upptäckte han att nypon från en särskild nyponbuske gav oväntat bra resultat. Han började därför i samarbete med ett naturkostföretag att sälja nyponpulver. Nypon saknar negativa biverkningar (men har säkerligen en mängd positiva sådana, med tanke på den höga halten av C-vitamin!). Tyvärr råkade man i sammanhanget nämna att nyponpulvret hade god (medicinsk) effekt mot ledbesvär. Försäljning av preparatet har därmed förbjudits av Läkemedelsverket. Företaget som tillverkar det har inte råd med de tester som krävs för registrering. Sannolikheten att ett annat läkemedelsföretag skulle få för sig att genomföra testerna är mycket låg. Dessa föredrar att marknadsföra och sälja preparat som kan patentbeläggas, då dessa ger betydligt större intäkter eftersom marginalerna (genom patentet) kan hållas högre. Ett naturpreparat utan biverkningar skulle dessutom utgöra en farlig konkurrent till befintliga läkemedel mot ledbesvär.
Läkemedelsverkets tolkning av läkemedelslagen är förfärande och får oerhört negativa konsekvenser för människors hälsa. Dessutom innebär tolkningen ökade samhällskostnader i form av dyra läkemedel, samt ökat behov av vård och behandling av patienter. Hur Läkemedelsverket har kunnat komma fram till den gängse tolkningen är obegripligt. Men det är trots det ett faktum. Detta bör föranleda regeringen att förändra läkemedelslagen, alternativt ställa krav på en förändrad tolkning.
Jag vill att läkemedelslagen skrivs om så att den inte kan tolkas på annat sätt än den tolkning som FDA använder sig av vid tolkningen av den amerikanska läkemedelslagen. Preparat som har medicinsk effekt, men som också har negativa biverkningar, ska registreras som läkemedel. Preparat som enbart har positiva effekter för hälsan ska kunna säljas obehindrat.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Jan Lindholm (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |