Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att utreda problem med nivåerna för funktionshindrades kostnader för de samlade behoven.
Ur ett MR-perspektiv är det solklart att personer med funktionshinder har rätt till det stöd och den service som erfordras för att de skall kunna leva oberoende i sitt vardagsliv. Om detta råder det ingen oenighet i vårt land. Vi tror oss också vara föregångare på området.
Utvecklingen på hjälpmedelssidan har de senaste åren inneburit att den funktionshindrade själv har fått betala en allt större del av kostnaderna. Detta kan även variera från kommun till kommun och mellan landsting. Ofta behöver dessa personer flera olika former av insatser. Det kan gälla exempelvis sjukvård, tandvård, rehabilitering, hjälpmedel och läkemedel. Tillsammans kan det bli mycket stora kostnader. Det kan vara en stor påfrestning påäven anhöriga och vänner. Det förekommer att funktionshindrade skuldsätter sig privat vilket kan vara en tung börda i det sociala livet.
Mot denna bakgrund vore det angeläget att formerna för ett sammanhållet högkostnadsskydd för läkarvård, tandvård, rehabilitering, hjälpmedel och läkemedel för dessa multianvändande grupper fick en genomlysning i form av en utredning. Gränsdragningsfrågor och effekter för andra grupper bör även belysas i en sådan utredning så att vi slipper drabbas av kompletterande överraskningar vid ett eventuellt kommande införande av ett sådant högkostnadsskydd.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Jan Lindholm (mp) |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |