Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dataspelsberoende hos barn och ungdomar.
Många svenska psykologer hävdar att det idag finns åtskilliga barn och ungdomar som har utvecklat ett spelberoende. I vissa fall kan detta leda till att de sitter i timmar och spelar dataspel och vill inte leka eller umgås med kompisar. Ibland deltar de inte heller i några föreningsdrivna fritidsaktiviteter. Dataspelandet innebär även att de genom att sitta stilla så mycket riskerar att drabbas av övervikt och sjukdomar. Dataskärmen kan också bli en spärr mot omvärlden. I vissa fall lär sig spelarna inte att umgås med andra människor. Spelen ger även snedvridna värderingar om våld, ondska, rasism, pornografi makt, kvinnosyn osv. Det finns även farliga spel där spelarna drivs att få mer och mer poäng. Hela tiden krävs svårare moment för att känna tillfredsställelse. Föräldrar, skolpersonal och andra som barnen och ungdomarna träffar behöver hjälp och utbildning i att se och åtgärda symtomen på spelberoende. Hur hjälper vi barnen och ungdomarna genom att ge dem positiva motbilder i dataåldern? Hur klarar vi av konflikterna som uppstår när de spelar olämpliga spel eller spelar alltför länge? Hur kan vi komma åt den svarta spelmarknaden som genom piratkopieringen gör dataspelen lättåtkomliga? Det finns många frågeställningar kring barn- och ungdomars dataspelsberoende som behöver bearbetas och åtgärdas annars riskerar vi att få ett nytt allvarligt folkhälsoproblem.
|
Stockholm den 16 september 2004 |
|
|
Lars-Ivar Ericson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |