Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkoläsken.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för åtgärder för att motverka alkoläsken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska alkoholanvändningen hos unga människor.
200 000 svenska barn har minst en missbrukande förälder. I var femte sjukhussäng ligger en person med alkoholskador. Mellan 5 000 och 7 000 personer dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholen. Ett drickande som kostar samhället 160 miljarder kronor per år. Problemen blir allt större. Enbart under de senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat med närmare 25 procent.
Ett gissel i detta sammanhang är alkoläsken. Genom att alkoholen blandas och försäljs på ett läskedrycksliknande sätt döljs alkoholen. På så sätt lockar alkoläsken fler ungdomar att dricka alkohol. Samtidigt visar undersökningar att ju tidigare alkoholdebuten sker och egna alkoholvanor etableras, desto större är risken att alkoholrelaterade skador och missbruk uppstår, vilket leder till ovan nämnda problem och tragedier. Enligt flera uppgifter kryper alkoholmissbruket allt längre ner i åldrarna. Det är vedertaget att missbruk leder till ett oerhört mänskligt lidande för dem som drabbas och deras anhöriga. Därtill förorsakar alkoholanvändningen samhället astronomiska kostnader i hälso- och sjukvård, sjukskrivningar och bortfall av arbetstid och arbetskraft. Ingen vinner, vare sig mänskligt eller ekonomiskt, på ett ökat alkoholmissbruk. Snarare borde alla ansträngningar inriktas på att motverka större användning av alkohol.
Statistik från Systembolaget visar på fortsatt ökad försäljning av alkoläsk. Under perioden januari-april 2004 ökade konsumtionen av blanddrycker, dvs. alkoläsk, med 30,4 procent jämfört med motsvarande period 2003. Det innebär att konsumtionen under de fyra första månaderna 2004 var 582 571 liter. Enligt Systembolagets statistik står kvinnor i tjugoårsåldern för en betydande del av konsumtionen. I en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, uppges att andelen ungdomar som druckit alkoläsk under de senaste tolv månaderna mellan åren 1997 och 2002 ökade från 54 procent av båda könen till 66 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna. Dessa varningsklockor måste tas på största allvar och leda till åtgärder.
I ett effektivt arbete mot alkoholanvändning bör bekämpandet av alkoläsk ha hög prioritet eftersom målgruppen är ungdomar. Problemet med alkoläsk är just att den smakar läsk och är så lätt för ovana ungdomar att dricka. Eftersom alkoläsken ofta är en inkörsport till starkare alkohol och andra droger är detta ett problem för både folkhälsan i allmänhet och ungdomar i synnerhet. Starka kommersiella krafter i samhället, inte minst det statligt ägda Vin & Sprit, spenderar betydande belopp årligen på att marknadsföra alkoholen till kunderna. Inte minst unga människor attraheras av reklamen och faller på så sätt offer för alkoholens faror.
Tyvärr har regeringen trots flera initiativ i riksdagen förhållit sig passiv i kampen mot alkoläsk. Förvisso anför det ansvariga statsrådet i ett frågesvar till riksdagen den 6 juli 2004.
I fråga om alkoholskatter anser regeringen att en successiv höjning av EU:s miniminivåer för skatt på spritdrycker, vin och öl bör eftersträvas. Det finns ur folkhälsosynpunkt starka skäl för att verka för höjda miniminivåer på punktskatter på dessa drycker.
Detta är en lovvärd hållning. Emellertid räcker den inte. Det krävs insatser för att t.ex. minska alkoläskens attraktionskraft genom att försvåra marknads-föringen av drycken. Det kan också krävas initiativ för att ändra dryckens utseende så att det blir tydligare att det handlar om alkohol. Riksdagen bör därför uttala att regeringen skall återkomma med initiativ för att motverka alkoläsken. Vidare bör regeringen redogöra för de åtgärder som vidtas för att överlag motverka alkoholanvändningen hos unga människor.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |