Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av goda förutsättningar för enskilda vårdgivare, som Läkargruppen i Örebro.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om regeringens vilja att förbjuda s.k. blandfinansierad vård.
Regeringens syn på vården är inkonsekvent. Enligt regeringen är det acceptabelt att företag bygger sjukhus, säljer inredning och utrustning till sjukhus, säljer de kläder vårdpersonalen jobbar i, medicinen som används i vården osv.- men det skall förbjudas om företag också bedriver vård.
I själva verket avlastar vårdgivare som Läkargruppen landstingsvården. Inte en enda person kommer att få bättre vård av regeringens alla förbudsförslag!
I februari 2004 gjorde regeringen och dess samarbetspartier en överenskommelse om villkoren för enskilda vårdgivare och hindrande av så kallad blandfinansierad vård.
Enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet skall detta resultera i en proposition under hösten 2004.
Enligt RUT innehöll överenskommelsen följande:
landstingen ska inte kunna överlämna ansvaret för driften av hälso- och sjukvård som ges vid ett regionsjukhus eller en regionklinik,
uppgiften att ansvara för driften av hälso- och sjukvård som ges vid andra sjukhus än regionsjukhus får endast överlämnas till den som i avtal förbinder sig att uteslutande bedriva denna vård med offentlig finansiering,
driften av sådana sjukhus ska endast kunna överlämnas till entreprenörer som inte driver verksamhet med syfte att skapa vinst åt ägaren eller motsvarande intressent,
varje landsting ska ansvara för driften av minst ett sjukhus i det egna landstinget.
Av överenskommelsen framgår också att primärvården inte ska regleras på motsvarande sätt. Däremot ska utvecklingen följas med en kontrollstation 2009.
Formuleringarna är försåtliga. Innebär att drift av sjukhus inte skall kunna "överlämnas till entreprenörer" att privat verksamhet som redan är blandfinansierad kan kvarstå som det? Vad händer när deras avtal med landstingen skall omförhandlas? Svaren på dessa frågor avgör Örebrobaserade Läkargruppens framtid.
Vårdföretaget Capio, som bland annat äger Läkargruppen i Örebro, anser att "stopplagen motverkar ett klokt nyttjande av vårdens resurser och bromsar utvecklingen, inte minst av den styrning och ledning som sjukvården så väl behöver".
Ordföranden i Sveriges läkarförbund säger att förbundet avvisar lagförslaget: "Det behövs en mångfald av producenter, inklusive privata aktiebolag." Eva Nilsson Bågenhielm tycker också att konkurrens ökar effektivitet och kvalitet samt stimulerar personalen. "Det stora problemet är inlåsningen i landstingssystemet", menar Läkarförbundets ordförande vidare.
Konkurrensverket anser i sitt remissvar enligt TT att "det nya förslaget är en mycket långtgående åtgärd som kraftigt försämrar en fungerande konkurrens vid landstingets upphandling av entreprenader".
Konkurrensverket anser också att lagförslaget kan öka kostnaderna för vården, när alternativen minskar.
TT skriver också följande den 24/8 2004 om vad Konkurrensverket tycker: "Det vänder sig också emot att fördelar inte vägts mot nackdelar, att det är oklart vad som är icke vinstsyftande företag och otillåten vinst. Att skapa en rättspraxis kan ta lång tid och kräva stora resurser, varnar verket."
Socialdemokraterna har under flera år gjort sitt bästa för att diskutera allt utom kvaliteten och tillgängligheten i vården.
Regeringen Persson har gjort utspel efter utspel för att stoppa nya driftsformer inom vården och hindra fler vårdgivare från att växa fram. Som om förekomsten av alternativa driftsformer där personalen har större inflytande över verksamheten skulle vara vårdens stora problem.
Samtidigt som regeringen försöker leda debattens blickar åt andra hållet lider tusentals svenskar i månads- och årslånga köer i väntan på att få vård. Det är vårdköerna som är vårdens största problem och som drabbar människor i deras vardag. Det är på väntetider och bristande tillgänglighet som debatten måste fokuseras.
Vårdköerna för många diagnoser är oacceptabelt och orättfärdigt långa. Det handlar om tusentals människor, som får sin livskvalitet sänkt betydligt genom att tvingas vänta på den vård man redan har betalt för genom skatten.
Socialminister Lars Engqvist har tidigare aviserat att han ville förbjuda vårdgivare där skattepengar och privat finansiering av vården blandas. En lag om detta har avsetts träda i kraft år 2004.
Ur Aktuellt 28/3 2002: "De sjukhus som driver verksamhet på uppdrag av landstingen ska följa landstingens regler. Det innebär att man inte får ta emot patienter som finansieras via försäkringsbolagen."
2001 infördes den så kallade stopplagen, ett förbud för landstingen att överlåta driften av akutsjukhus till enskilda aktörer som vill driva verksamheten i bolagsform.
"Men lagen räcker inte. Det krävs också ett regelverk som förhindrar att offentligt finansierad vård blir en plattform för de privata försäkringsbolagen. Den regel, som finns i Kanada och som helt enkelt förbjuder att man blandar pengarna, bör tas som utgångspunkt för ett nytt regelverk också i Sverige." Det skrev socialministern i DN, den 28/3 2002.
"Han anser att de båda systemen inte ska få blandas. Den privata vårdgivaren måste välja, antingen bedriva offentligt eller privat finansierad vård," skrev SvD om socialministerns förslag.
Man "... helt enkelt förbjuder att man blandar pengarna ..." skrev socialministern i DN, den 28/3 2002.
Läkargruppen i Örebro är blandfinansierad och har patienter som betalas av både landstinget och försäkringsbolag. Verksamheten dimensioneras av omfattningen på vårdavtalet med landstinget.
"Den privata vårdgivaren måste välja, antingen bedriva offentligt eller privat finansierad vård." Svenska Dagbladet om socialministerns förslag.
Läkargruppens grund är att man både kan jobba åt landstinget och åt försäkringsbolag.
"Det handlar om verksamheter där ett landsting träffar avtal om vård av en viss omfattning och garanterar deras ekonomi." Lars Enqvist i TT 3/9 2002.
Läkargruppens vård åt landstinget har stor omfattning. År 2000 kom 77 procent av Läkargruppens finansiering från landstinget.
En förbudslag hindrar fortsatt vårdavtal. Det är också socialministerns vilja.
"Det är tanken att det ska gälla alla sjukhus som driver verksamhet på uppdrag av landstingen, de ska följa detta. Nu kan de här sjukhusen ha avtal som sträcker sig längre och så där, men så snart dessa avtal upphör såär det det här som ska gälla." Lars Engqvist i Aktuellt den 28/3 2002.
Läkargruppen skulle alltså få vara kvar till 2007, då vårdavtalet mellan Läkargruppen och Örebro läns landsting löper ut. Sedan får avtalet inte förlängas och verksamheten måste upphöra i nuvarande form.
Det är mot denna bakgrund oklarheterna i trepartiöverenskommelsen ter sig så allvarliga för Läkargruppen i Örebro.
De alternativa vårdgivarna - som är "blandfinansierade" - dimensionerar sin verksamhet efter vårdavtalen med landstingen. Detta bidrar till att korta vårdköer. Sedan säljer dessa vårdgivare överkapacitet till försäkringsbolagen. Vården blir härigenom effektiv och marginalkostnaden låg, vilket gynnar båda patienter och skattebetalare. De fullbetalande försäkringsbolagen blir i praktiken medfinansiärer av den landstingsfinansierade vården.
Men socialministern har inte förstått detta. Han hävdar att den privatfinansierade vården tränger ut landstingsvården. Skall han då också förbjuda landstingsdrivna sjukhus, som det i Bäckefors, att sälja överkapacitet till andra landsting eller andra länder?
"Vi vet att det förekommer att landstingens patienter trängs ut av privatförsäkrade patienter hos privata vårdgivare som är entreprenörer åt den offentligt finansierade sjukvården. Det måste det bli ett slut på." Engqvist i SvD 30/3 2002.
"Det som har hänt de senaste åren är att vi har fått ett antal privata försäkringar, som ger den som har råd att teckna en privat försäkring förtur framför andra på de privata sjukhus som har avtal med landstinget om att bedriva verksamhet åt landstinget, säger Lars Engqvist och framhåller att behoven och inte plånboken ska styra." NA 30/3 2002.
Landstingen får exakt det man betalar för när man tecknar avtal med alternativa vårdgivare. Problemet är inte att Läkargruppen eller andra enskilda vårdgivare inte kan vårda fler, utan att landstinget inte vill betala för att fler skall vårdas.
Som om det skulle vara bättre om lokalerna står tomma när landstingspengarna är slut. För vem blir det bättre om färre vårdas? Skulle landstingsköerna kortas om fler hänvisades till att stå i dem?
Enligt Engqvist är det acceptabelt om ett privat sjukhus tar emot enstaka patienter från försäkringsbolag, men fel om landstingen "garanterar" verksamheten. Landsting hindras därmed från nära samarbete och samverkan med enskilda vårdgivare.
Statsministern skapade ny oro för Läkargruppen i Örebro genom att i regeringsförklaringen avisera ett förbud för blandfinansierad vård. Statsministerns formulering, att ingen offentligt finansierad vård skall få ge förtur för försäkringspatienter, innebär ett direkt hot mot Läkargruppen i Örebro, om uttalandet inte nyanseras.
Förbudet mot "blandfinansierad" vård riskerar att drabba välkända och uppskattade vårdgivare, som Läkargruppen i Örebro.
Läkargruppen är en alternativ vårdgivare som gett tusentals örebroare högkvalitativ vård under många år. Liksom länets enskilt praktiserande läkare tillför Läkargruppen invånarna kvalitet och tillgänglighet i vården.
Läkargruppen tar både emot patienter efter remiss från landstinget, patienter som söker vård med hjälp av egna pengar och patienter som kommer med stöd av privat sjukvårdsförsäkring. Det innebär att Engqvists aviserade förbud mot vårdgivare "med blandfinansiering" skulle leda till en avveckling av Läkargruppen i dess nuvarande form.
Trepartiuppgörelsen verkar lämna etablerade blandfinansierade vårdgivare i fred, men osäkerheten består om vad som händer när dagens avtal går ut.
En pikant detalj i sammanhanget är att Läkargruppen, som ingår i Capiokoncernen, också har Örebro läns landsting som delägare. Landtinget har 9 procent av aktierna.
Regeringen underkänner alltså Socialdemokraterna i landstingets delaktighet i privatvården och förbjuder dem att fortsätta verksamheten.
Att Läkargruppen eller andra enskilda vårdgivare idag har vårdavtal med landstinget gör ingen skillnad, om Engqvist får som han vill. Sådana avtal har han sagt inte skall få förnyas. Ett förbud i lag gör att ett sådant avtal heller inte kan förnyas. Detta är också socialministerns uttalade avsikt med förbudsförslaget.
I Aktuellt den 28/3 2002 sa Lars Engqvist: "Det är tanken att det ska gälla alla sjukhus som driver verksamhet på uppdrag av landstingen, de ska följa detta. Nu kan de här sjukhusen ha avtal som sträcker sig längre och så där, men så snart dessa avtal upphör såär det det här som ska gälla."
Läkargruppen och andra enskilda vårdgivare skulle alltså få respit fram till och med 2007, då vårdavtalet mellan Läkargruppen och Örebro läns landsting löper ut. Sedan får avtalet inte förlängas och Läkargruppen i sin nuvarande form måste avvecklas.
Läkargruppen i Örebro, liksom andra enskilda vårdgivare, behövs. Det visar inte minst deras popularitet bland patienterna.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |