Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Riksrevisionens kritik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regleringsbrev.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barnkonsekvensanalyser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeringens redovisning till riksdagen.
Riksrevisionens styrelse pekar på att det finns mycket kvar att göra för att förverkliga FN:s barnkonvention i Sverige. Följande står att läsa i sammanfattningen av Riksrevisionens rapport (RiR 2004:30):
Regeringen, myndigheterna och kommunerna har inom granskade områden hittills inte helt följt kraven och infriat målen i den av riksdagen antagna nationella strategin för arbetet med barnkonventionen i Sverige. Det finns också vissa brister i regeringens information till riksdagen.
Revisionens granskning visar att regeringen visserligen vidtagit åtgärder för att förverkliga den antagna strategin, men att många åtaganden återstår. RRV påpekar också att regeringen bör formulera mer precisa mål, vara mer tydliga i krav på olika myndigheter, överväga vilka åtgärder som krävs för en förbättrad redovisning och rapportering till riksdagen. Dessutom bör regeringen vidta åtgärder för att åstadkomma en bättre uppföljning på kommunal nivå.
Vi instämmer i denna kritik. Enligt barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid allt offentligt beslutsfattande och i alla åtgärder som rör barn. Konventionen innehåller också regler för hur den skall tillämpas, följas upp och åtgärdas. Den internationella barnrättskommittén som är ett organ inom FN, har att följa upp och kontrollera staternas tillämpning av reglerna. När det gäller Sverige företräds landet av regeringen. Det är således regeringen som skall garantera att alla offentliga myndigheter och organ inom sina ansvarsområden fullföljer de förpliktelser som Sverige har iklätt sig.
Moderaterna har flera gånger belyst barns situation, bland annat i motionerna Ekonomiskt utsatta barn (2004/05:So358), Barn i väpnade konflikter (2002/03:So2) och Stärkt skydd för barn i utsatta situationer (2002/03:So42).
Riksrevisionen har granskat regleringsbrev för 49 myndigheter som bedriver verksamhet som rör barn och funnit att bara i hälften av regleringsbreven nämns ordet "barn". Vi finner det anmärkningsvärt att exempelvis ett verk som Integrationsverket inte har fått några uttryckliga krav från regeringen på att beakta barnperspektivet. Särskilt i ljuset av den senaste tidens debatt kring de så kallade apatiska barnen ter det sig uppseendeväckande. Vår uppfattning är att regeringen i framtida regleringsbrev skall ta detta i beaktande.
Riksdagen har 1999 beslutat om en strategi för att förverkliga barnkonventionen. Den innehåller tio punkter. En av punkterna handlar om att barnkonsekvensanalyser skall göras vid statliga beslut som rör barn. Den senaste undersökningen som Barnombudsmannen (BO) gjort angående barnkonventionens genomförande visade genomgående mycket nedslående resultat.
Mindre än en tredjedel av de tillfrågade myndigheterna svarade att de genomförde sådana analyser, och endast elva att dem dokumenterade dem. Av dessa elva myndigheter var det endast en - Vägverket - som visade sig ha en fullgod dokumentation. Flera myndigheter har invändningar mot nyttan av barnkonsekvenserna och de höga kraven på dokumentation av dem. Andra föredrar enklare förfaringssätt för att bland annat spara tid och resurser.
På den kommunala nivån råder en liknande situation. Antalet kommuner som anger att de använder barnkonsekvensanalyser är mycket få. Flera kommuner använder sig i stället av barnchecklistor och andra verktyg. De 16 kommuner som angivit att de använder barnkonsekvensanalyser kunde inte i något fall visa exempel på analyser i enlighet med Barnombudsmannens definition.
Revisionens slutsats beträffande arbetet med barnkonsekvensanalyser är att det saknas systematisk resultatåterföring, något som skulle göra det möjligt för regering och riksdag att följa utvecklingen. Vi anser att regeringen med anledning av visat resultat och revisionens slutsatser snarast bör anpassa och precisera kraven, både på myndigheter och på kommuner, så att de blir verklighetsanpassade och upplevs som bra instrument av alla parter.
Regeringens skrivelser om barn omfattar främst regeringens egna åtgärder, men det saknas information om vad olika myndigheter gjort. Dessutom är det främst BO som är uppgiftsförmedlare - det saknas fristående utvärderingar. Frånvaron av tydliga mål, redovisningens struktur och informationens begränsningar gör att revisionen framhåller att det finns vissa brister i regeringens information till riksdagen. Vi moderater instämmer i revisionens synpunkter.