Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda ett statligt kostnadsansvar för LASS och LSS.
Riksrevisionen (RIR) har efter en granskning av den statliga assistansersättningen (LASS) utfärdat ett antal rekommendationer till kort- och långsiktiga förändringar (RIR 2004:7).
RIR föreslår också att den tidigare beslutade kommittén för översyn av lagen om assistansersättning skall få ytterligare uppdrag.
Bland annat vill RIR utreda förutsättningarna för en bättre överensstämmelse mellan den personkrets som har rätt till personlig assistans och insatsens mål och utformning. RIR vill också att regeringen ger kommittén i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbättra utformningen av det statliga stödet till personer med funktionshinder. I det sammanhanget bör, enligt RIR, utjämningssystemet för kommunernas LSS-kostnader beaktas.
RIR föreslår att riksdagen skall begära av regeringen att den " ... snarast skall återkomma med en redovisning av de åtgärder på kort sikt som har vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning av assistansreformen". Detta skall, enligt RIR, ske utan att avvakta det mer långsiktiga arbetet. RIR vill också att en förändring bör övervägas när det gäller finansieringen av reformen. RIR ifrågasätter också det delade huvudmannaskapet för LSS och pekar i rapporten på risken för kostnadsdrivande effekter.
Det finns alltjämt stora oklarheter i fråga om assistansreformen. Detta har vi tidigare markerat, bland annat i samband med utskottsinitiativet om översyn av reformen (bet. 2002/03:SoU19). De fyra borgerliga partierna presenterade där ett gemensamt yttrande i huvudmannaskapsfrågan, där den långsiktiga finansieringen behandlades. Trots att beslutet om översyn togs i maj månad 2003, har regeringen förhalat frågan, så att kommittén som skall göra översynen ännu ej är i arbete.
I särskilt yttrande angående utskottsinitiativet om översyn av reformen skrev vi gemensamt: "Vi förutsätter att med formuleringen bred översyn kommer överväganden kring huvudmannaskapsfrågan och det långsiktiga finansieringsansvaret att bli en naturlig och självklar del i översynen."
Frågan har dessutom behandlats i betänkande 2003/04:SoU2, där de fyra borgerliga partierna i en gemensam reservation bl a skrev:"Vi anser att regeringen i de direktiv som är under beredning bör uppdra åt den parlamentariska utredningen att utreda ett statligt kostnadsansvar för LASS. En verksamhet som är så reglerad som LASS bör inte finansieras via kommunala skattepengar, eftersom det i praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt påverka beslutet."
Vi upprepar nu detta krav. En verksamhet som är detaljreglerad av staten bör inte finansieras med kommunala skattepengar. Det finns dessutom goda skäl att utreda en förändring av finansieringsansvaret för alla insatser som bedrivs inom ramen för lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. Som lagen i dag är utformad går det att ifrågasätta om den är förenlig med finansieringsprincipen att den som beslutar om en verksamhet också skall finansiera den. Kommunerna har nämligen idag i praktiken små möjligheter att påverka kostnaderna för LSS. Problemen vid tillämpningen av det nya utjämningssystemet för LSS-kostnader accentuerar denna problembild.
|
Stockholm den 16 september 2004 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
|
|
Anne Marie Brodén (m) |
Magdalena Andersson (m) |
|
Lena Adelsohn Liljeroth (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |