Motion till riksdagen
2004/05:Sk9
av Jörgen Johansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter


1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning den nya jordbruksstödsreformen ger upphov till.

2 Bakgrund

Med nuvarande regelverk behandlas jordbruksstöd vid beskattning som näringsbidrag, vilket i sin tur beskattas som näringsverksamhet. Det nuvarande arealstödet är bundet till fastigheten, vilket föreslås förändras i samband med den nya jordbruksstödsreformen i och med att stödrättigheterna frikopplas från själva produktionen. Detta resulterar i en värdeöverföring från fastigheten till de nya stödrättigheterna. En försäljning av en näringsfastighet reavinstbeskattas med en skattesats om 30 %, medan en avyttring av stödrättigheterna kommer att betraktas som inkomst av näringsverksamhet och beskattas därmed med en skattesats om mellan 45 % och 70 %. För att lindra denna effekt föreslår Skatteverket att någon form av övergångsregel införs, något som regeringen säger sig inte ha utrett ordentligt ännu.

3 Motivering

I och med att stödrättigheterna frikopplas från själva produktionen med den nya jordbruksstödsreformen innebär detta en värdeöverföring från fastigheten till stödrättigheterna. Detta innebär i sin tur en oönskad skatteeffekt när en överlåtelse av stödrättigheter beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet i stället för vanlig reavinstbeskattning. Detta innebär en lika kraftig som omotiverad skattehöjning. Jordbruksstödsreformen infördes bland annat i syfte att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Om konsekvensen av införandet av jordbruksstödsreformen blir kraftigt höjda skatter vid avyttring av stödrättigheter innebär detta att reformen motverkar sitt eget syfte.

De inlåsningseffekter som blir följden av förslaget kommer att motverka rationaliseringar och fastighetsförsäljningar som annars hade ägt rum.

Regeringen skriver att frågan måste utredas ytterligare innan lagstiftning sker. Vår mening är att detta måste ske skyndsamt eftersom jordbruksstödsreformen införs från årsskiftet. Innan regelverket är klart kommer således svenska företagare inom jordbruksnäringen att tvingas verka i osäkerhet om vad som egentligen gäller. Riksdagen bör därför begära att regeringen skyndsamt låter utreda hur ett nytt regelverk ska kunna lindra skatteeffekten av den nya jordbruksstödsreformen.

Stockholm den 11 november 2004

Jörgen Johansson (c)

Roger Tiefensee (c)

Åsa Torstensson (c)

Staffan Danielsson (c)

Rigmor Stenmark (c)

Håkan Larsson (c)

Sven Bergström (c)