Riksdagen beslutar att inkomstkravet för när utlandsboende skall kunna göra personliga avdrag på sin förvärvsinkomst skall sättas vid 75 % i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågor om t.ex. Sociala avgifter och pensioner för utomlands bosatta samt om barnbidrag och föräldrapenning för nyss hemkomna.
Regeringen föreslår i föreliggande proposition 2004/05:19 Beskattning av utomlands bosatta i allt väsentligt en EU-anpassning av lagstiftningen. Detta innebär bl.a. att det för utomlands bosatta, som nu beskattas enligt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), öppnas en möjlighet att få sina inkomster av tjänst beskattade enligt inkomstskattelagen.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser att regeringens proposition i väsentliga delar är bra. Valfrihet mellan SINK och allmän inkomstskatt enlig inkomstskattelagen är en för många välkommen reform.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser emellertid att regeringens hantering av hela ärendet är bristfällig. En rad överväganden som borde ha gjorts i samband med beslut om beskattning av utomlands bosatta gjordes dessvärre inte.
En mycket stor del av det som är beskattning av arbete utgörs av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivare till utomlands bosatta betalar också arbetsgivaravgifter om utlandsstationeringen förväntas bli mindre än ett år. Efter att den nya socialavgiftslagen trädde i kraft den 1 januari 2001 blev alla skattepliktiga förmåner för den utlandsstationerade föremål för arbetsgivaravgifter. Det innebär att alla de utgifter som en arbetsgivare som skickar medarbetare utomlands ofta väljer att stå för beläggs med arbetsgivaravgifter. I de fall svenska företag valt att bistå sina utlandsstationerade medarbetare med boende m.m. har alltså detta belagts med sociala avgifter. I stora världsstäder som Tokyo, New York och London innebär nuvarande regelverk att kostnaderna för utlandsstationering snabbt ökar. Kopplingen mellan en arbetsgivares lönekostnader och den utlandsstationerade arbetstagarens rättigheter i det svenska socialförsäkringssystemet har blivit utomordentligt svaga. För utlandsstationerade statligt anställda infördes emellertid från och med den 1 januari 2002 skattefrihet, som omfattar t.ex. bostad på tjänstgöringsorten, barnens skolgång och familjemedlemmars resor till och från tjänstgöringsorten.
Den allmänna lösningen bland svenska storföretag har blivit att skapa dotterbolag i länder som man behöver personal i, vilket i alla händelser är negativt för den svenska statskassan. För mindre svenska företag som behöver utlandsstationerad personal är det betydligt svårare.
Regeringens proposition behandlar överhuvudtaget inte problematiken med arbetsgivaravgifterna, trots att de i princip utgör ungefär hälften av den verkliga beskattningen av arbete. Lagförslaget behandlar heller inte inkongruensen vad gäller beskattningen mellan statligt anställda och privat anställda.
Ytterligare ett problem för de utomlands anställda är att när utlandsvistelsen upphört börjar t.ex. barnbidrag och föräldrapenning utgå först efter en period på 240 dagar.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur ovanstående problem ska kunna lösas.
I propositionen föreslår regeringen att gränsen för när en inkomsttagare kan fååtnjuta personliga avdrag ska gå vid 90 procent. Således måste en person tjäna minst 90 procent av sin inkomst i Sverige för att kunna få göra exempelvis grundavdrag från sin förvärvsinkomst före inkomstbeskattning. Regeringen anser att detta är precis i nivå med vad EG-rätten medger.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser till skillnad från regeringen inte att Sverige ska uppträda så strängt som EG-rätten tillåter mot personer som har tjänsteinkomster i fler än ett land där det ena landet är Sverige. I den utredning som föregick föreliggande proposition, SOU 2003:12 Beskattning av utomlands bosatta, föreslogs att inkomstkravet skulle sättas vid 75 procent. Den gränsen har även rekommenderats av EG-kommissionen så tidigt som 1993.
Framförallt anser Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet att 75 procent är en rimlig nivå eftersom Danmark har den nivån. Just Danmark är det land som Sverige har ett stort arbetskraftsutbyte med i Öresundsregionen.
Dessutom är det ytterst tveksamt om en person som tjänar 25 procent av sin inkomst i annat land än Sverige får åtnjuta något motsvarande avdrag i det landet. Om Sverige dessutom väljer att sätta sin inkomstgräns vid 90 procent får färre möjlighet att göra
personliga inkomstavdrag överhuvudtaget.
Med anledning av det som anförs ovan anser Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet att riksdagen bör besluta att sätta inkomstgränsen vid 75 procent istället för vid 90 procent som regeringen föreslår.
|
Stockholm den 28 oktober 2004 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
Anna Grönlund Krantz (fp) |
|
Jörgen Johansson (c) |