Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utdelning av s.k. kulturkort till anställda i skattehänseende skall jämställas med motionskort.
När en arbetsgivare förser en anställd med ett s.k. motionskort behöver arbetstagaren inte ta upp förmånen till beskattning och även arbetsgivaren slipper vissa avgifter i förhållande till när arbetsgivaren tillhandahåller andra förmåner. Bakgrunden är givetvis att man funnit ett klart samband mellan motion och förbättrad hälsa, något som är till gagn för alla parter. Numera kan man konstatera att samma sak gäller kultur. Förutom allt annat var Florence Nightingale också pionjär i konstaterandet att konst och kultur påverkar hälsan. Patienten ska ha utsikt, fräscha blommor, tavlor på väggen, de skulle bytas med jämna mellanrum. Hon såg också musikens betydelse för smärtlindring. Kultur i form av musik och bild används alltmer i rehabilitering och goda resultat har påvisats på många sätt.
Men kulturen har också en positiv effekt i förebyggande hälsoarbete. Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har visat på att deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan och därmed också på livslängd. En schweizisk studie har visat på att musik stärker social gemenskap. Detta är något som uppmärksammats på många håll och arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur behöver få ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.
Mot denna bakgrund föreslår jag att utdelning av s.k. kulturkort till anställda i skattehänseende ska jämställas med motionskort, och detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Lennart Kollmats (fp) |