Motion till riksdagen
2004/05:Sk482
av Eva Flyborg (fp)

Folkbokföringen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att skriva sig hos annan person utan dennes medgivande.

  2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av lagstiftningen så att det blir olagligt att skriva sig hos en annan person utan dennes medgivande.

Motivering

Mitt hem är min borg. Man skulle i alla fall kunna tro att såär fallet. Men inte i Sverige. Här går det bra att skriva sig hos en annan person helt utan dennes vetskap eller tillåtelse.

Det borde naturligtvis vara omöjligt för en person eller ett företag att folkbokföra sig på en adress/fastighet utan fastighetsägarens vetskap och godkännande! Dessutom faller ansvaret i dag på fastighetsägaren att bevisa att personen/företaget i fråga ej bor/finns på adressen i fråga.

Ett exempel hämtat ur verkligheten

En fastighetsägare hittar i januari 2004 brev till en okänd adressat i sin brevlåda. Detta anmäls till posten, men enstaka brev till samma adressat fortsätter att komma under februari-maj.

I juni tar fastighetsägaren kontakt med folkbokföringen och får veta att en för henne okänd person folkbokfört sig på hennes fastighet den 17 december 2003. Personen i fråga har anmält att hans brev skall sändas poste restante till postkontoret i närmaste stad.

Vid upprepade kontakter med folkbokföringen under juni månad säger den att ingenting kan göras av skattemyndigheten, utan att det är fastighetsägarens sak att bevisa att den okända personen ej bor på fastigheten. Skattemyndigheten råder fastighetsägaren att dels skriva ett brev till folkbokföringen, dels polisanmäla ärendet.

Fastighetsägaren gör detta den 1 juli 2004. Polisärendet skrivs av redan nästa dag. Vid kontakt med skattemyndigheten i mitten av juli säger en handläggare att det inte finns tid för detta ärende, då det finns andra viktigare ärenden.

I slutet av september har ännu inget svar på skrivelsen från den 1 juli kommit, och fastighetsägaren tar en förnyad telefonkontakt med skattemyndigheten. Man säger ånyo att det är fastighetsägarens ansvar att bevisa att den för henne okända personen inte bor på fastigheten, men har inget råd om hur detta skall ske.

Personer som utsätts för denna kränkning har som regel mycket stora problem att få rättning i myndigheternas register och hantering. Ofta är det också förenat med ganska stora kostnader både i tid och pengar. Det borde naturligtvis inte vara möjligt att skriva sig hos en annan person utan dennes samtycke. Flera andra länder, bl.a. Italien, har helt andra regler och hårdare kontroll på att man faktiskt bor där man säger sig bo. Bland annat i syfte att undvika ovanstående övergrepp.

Detta borde ges regeringen till känna. Regeringen borde ocksååterkomma till riksdagen med förslag till ändring av lagen så att ingen kan skriva sig hos en annan person utan dennes samtycke.

Stockholm den 5 oktober 2004

Eva Flyborg (fp)