Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser.
Allmänhetens intresse för fondsparande har inneburit att fondbolagen har blivit en allt viktigare aktör på marknaden. Före senare tids börsnedgång förvaltades ca tio procent av det samlade svenska börsvärdet av fondbolag.
Den rättsfigur som den svenska fondlagen skapat - fondbolaget - är emellertid i flera avseenden till nackdel för andelsägaren. Detta gäller särskilt den fördelning av rättigheter som det implicita kontraktet mellan andelsägare och fondbolag/förvaltare ger upphov till. Andelsägarna saknar möjlighet att övervaka förvaltningen av sin placering eller påverka hur rösträtten utnyttjas för de aktier fonden investerat i, dvs. för det kapital andelsägarna äger. I själva verket är det svårt att finna något land, möjligtvis med undantag från Tyskland, som så konsekvent berövat andelsägarna sina rättigheter som Sverige.
I den nya lag om lag om investeringsfonder som riksdagen nyligen beslutat om (SFS 2004:46) återfinns inga åtgärder för att stärka andelsägarnas inflytande och undvika intressekonflikter, tvärtom. Genom att andelsägarnas rätt att få information om fonden utan att aktivt be om detta togs bort, har andelsägarnas ställning ytterligare försvagats.
Det är angeläget att andelsägarnas ställning stärks. Den enklaste består i att tillåta andelsägarna byte fond utan att detta utlöser beskattning av eventuella realisationsvinster. En sådan ordning skulle i praktiken ge andelsägarna goda möjligheter att uttrycka sitt gillande eller ogillande genom att köpa/sälja andelar, dvs. rösta med fötterna. Förutom att detta stärker andelsägarnas rättigheter, ökar konkurrensen på fondmarknaden.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |