Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling och differentierad matmoms.
För att värna vår gemensamma miljö försöker vi på olika sätt fatta politiska beslut som ska öka förutsättningarna för en hållbar utveckling utan att skada miljön och oss människor. Inom ramen för grön skatteväxling förväntar vi oss sådana positiva effekter. Precis som miljön ibland tar skada av vårt beteende så gör även folkhälsan det. Trots att många faktorer i samhället sett ur ett längre perspektiv bakåt i tiden har förbättrat förutsättningarna för god hälsa, och vi har dessutom en ökad medellivslängd, så finns det också många oroande tecken påökad ohälsa hos befolkningen. Dessvärre har sjukskrivningarna ökat dramatiskt de senaste åren. Sjukdom och upplevd ohälsa har således ökat. Orsakerna till det är inte till fullo helt kända. Stress och ökad arbetsbelastning är några förklaringar. Vi vet att många sjukdomar är livsstilsrelaterade. Känt faktum är att alltfler är överviktiga. Fetma hos barn har ökat. Samtidigt lever många ett alltmer stillasittande liv. Vi svenskar som grupp har för dåliga matvanor och motionerar för lite. Detta är problem som vi delar med flera av västvärldens länder. I sammanhanget ska dock noteras att all övervikt naturligtvis inte kan hänföras till osund livsstil. Sjukdom och läkemedel kan t ex leda till viktökning.
Att äta "rätt" är beroende av många faktorer som t.ex. kunskap, intresse, tid, motivation, miljö och pengar. Vad som är att äta rätt kan också diskuteras. Däremot vet vi att en del produkter vid rikligt intag är onyttiga. Hela tiden utsätts vi tyvärr för intryck som vill leda oss i en riktning som medför ökat intag av s k onyttiga produkter. Under 1998 introducerades 2 065 nya sorters godis, 940 nya glassar och 678 nya färdiglagade rätter i USA. Studier i USA visar att överproduktionen av mat tvingar in matproducenterna i en stenhård konkurrens med bara två utvägar. Den ena är att få konsumenterna att välja deras varumärke framför andras. Den andra är att få konsumenten att äta mer. Utvecklingen visar att det senare i alla fall lyckats då kaloriintaget per invånare ökat. I USA har matindustrin stor makt. Matindustrin är en stor tillväxtmotor. I USA förekommer det att skolor sponsras av matföretag. Det skulle ju kunna vara positivt, men som exempel kan nämnas att vissa skolor får provision beroende på hur mycket läsk som säljs. I Sverige har vi tack och lov offentlig finansiering av våra skolor och behöver inte hamna i dilemmat om sponsring och provision på läskförsäljning. Tyvärr har matföretagen i Sverige inte bara en positiv inverkan på våra skolor utan istället lockar t.ex. läskförsäljare med gratis kylmonter mot att man säljer just deras läsk. Det betyder att intäkter till t.ex. elevråd eller motsvarande kommer från försäljning av läsk och godis.
Som konsumenter utsätts vi ofta för en mycket aggressiv marknadsföring av onyttiga produkter. Enorma summor läggs ner på marknadsföring för vissa produkter, t.ex. läsk och chips. Reklamkampanjerna för t.ex. frukt och grönt har en bråkdel av pengarna till sitt förfogande. Vi lockas med värdemenyer på hamburgerkedjorna - mycket mera mat för lite pengar. Det är kalorier som de flesta av oss inte behöver, men det ingår i strategin att få oss att äta mer. Barn luras med leksaker och ofta onyttig mat. Mängdrabatt på t.ex. choklad är vanligt. Sådant förekommer nästan aldrig på frukt. Den onyttiga maten är alltmera tillgänglig. Den nyttiga maten går inte att köpa "överallt dygnet runt".
Jämfört med USA är utgångsläget i Sverige förhållandevis gott, men vi har ju för vana att snabbt manövreras till amerikanskt beteende. Många menar att vi går en fetmaepidemi till mötes om vi inte agerar på många olika fronter. Kostinformation, motion, varudeklarationer och reklamrestriktioner är några medel mot fetmaepidemin. Det vi hittills inte använt är prisinstrumentet. Vi vet att ett högre pris på alkohol och tobak har haft en återhållande effekt på konsumtionen. Tyvärr kan konstateras att det är billigare att köpa en påse chips än en påse frukt.
Det är dags att inom ramen för den gröna skatteväxlingen värna både miljö och folkhälsa. Det är dags att överväga möjligheterna till differentierad matmoms. Det är dags att överväga sänkt moms på frukt och grönsaker. Det måste bli billigare att äta näringsriktig mat.
Ur ett kostnadsperspektiv såär detta ett förslag som med stor sannolikhet på sikt skulle minska statens kostnader på en del andra områden. Konstateras bör dock, för att ur ett kortsiktigt statsbudgetperspektiv kunna hantera förslaget, att momsen bör höjas på mycket fett- och sockerrika produkter vilket skulle göra förslaget kostnadsneutralt eller t.o.m. vara inkomstbringande. Detta då människor inte omgående skulle ändra beteende och därmed skulle intäktsbortfallet på fett- och sockerrika produkter ske successivt.
Vi behöver värna vår miljö. Vi behöver också värna vår befolknings hälsa. Vi behöver därför fortsätta den gröna skatteväxlingen på fler områden. Vi brukar ju säga "att få vara frisk är det viktigaste här i livet".
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Catherine Persson (s) |