Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil snarast utreds.
Enligt Luftfartsverket svarar flyget som helhet för cirka 8 procent av transportsektorns utsläpp av koldioxid. Merparten av detta uppstår till följd av inrikes flygningar. Varje år görs 125 000 inrikes landningar i Sverige. På grund av internationella avtal kan idag varken energi- eller koldioxidskatt tas ut på flygbränsle vilket gör att flyget är kraftigt subventionerat jämfört med väg- och järnvägstrafik.
Före Sveriges EU-inträde gällde lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. Flyget betalade då 1 kr skatt per liter bränsle. Flyget ger upphov till ca 2,7 gånger större klimatförändringar per liter bränsle än andra trafikslag på grund av att avgaserna ger betydligt större växthuseffekt på hög höjd. Därför bör en korrekt satt landningsskatt motsvara ca 2 kronor och 45 öre per kg utsläppt koldioxid, vilket skulle kosta en passagerare på linjen Göteborg-Stockholm mellan 200 och 250 kronor.
De i särklass mest trafikerade inrikes flygsträckorna är Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Visby. Sammantaget står dessa tre sträckor för cirka 40 000 flygningar per år. För att förhindra regionalpolitiska problem bör undantag göras på flyglinjer som är längre än 50 mil samt till orter dit alternativa färdmedel tar betydligt längre tid (som Visby och Arvidsjaur). Sådana sträckor motsvarar knappt 50 procent av flygtrafiken.
EU:s nya energibeskattningsdirektiv innehåller ett uttryckligt förbud mot skatt på flygbränsle. Inget hindrar dock Sverige att införa en landningsskatt på inrikesflyg som motsvarar dess klimatpåverkan. Regeringen bör därför snarast utreda hur en landningsskatt för inrikesflyg kan införas och återkomma till riksdagen med ett förslag.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Yvonne Ruwaida (mp) |
|
|
Åsa Domeij (mp) |
Ulf Holm (mp) |