Skattesystemet måste reformeras för att öka den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt. För att uppnå detta vill Folkpartiet liberalerna bl.a. att:
Enkelheten i skatteskalorna återställs och marginalskatterna sänks i alla inkomstlägen.
Löneskatten sänks för arbetande pensionärer.
Småföretagande underlättas bl.a. genom att skatterna sänks för fåmansbolag och reglerna görs enklare.
Fastighetsskatten sänks nästa år och avskaffas på sikt.
Förmögenhetsskatten sänks nästa år och avskaffas på sikt.
En skattereduktion för hushållsnära tjänster införs.
Gåvor till internationellt bistånd blir avdragsgilla.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 En skattepolitik för en växande ekonomi 5
5 En skattepolitik för växande företag 6
5.1 Småföretagen är framtiden 6
5.2 Avskaffa arvs- och gåvoskatten 6
5.3 Behåll vinster från goda år till dåliga 6
5.4 Avskaffa förmögenhetsskatten 7
5.5 Ta bort dubbelskatten på risksparande 7
5.6 Sänk fåmansbolagens beskattning 8
5.7 Sänkta arbetsgivaravgifter 8
5.8 Gör det lättare att vara företagare 8
5.8.1 Förenkla reglerna 8
5.8.2 Förenkla skattereglerna 9
5.9 F-skattsedel åt alla 10
5.10 Miljö- och energiskatter 10
5.11 Fler företagare i tjänstesektorn 10
6 En skattepolitik för växande människor 11
6.1 Det ska löna sig att arbeta 11
6.2 Hälften kvar 12
6.3 Förvärvsavdrag till alla 12
6.4 Rättvis skatt för arbetande pensionärer 13
6.5 Sparande för kompetensutveckling 13
6.6 Ideella arbetsinsatser och gåvor 14
6.7 Energiskatter 14
6.8 Sänk skatten på boende 14
7 Anslagsfrågor 16
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett nytt skattesystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa förmögenhetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa dubbelskatten på risksparande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka fåmansbolagens skatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa generalklausulen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereduktion för hushållstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den s.k. värnskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förvärvsavdrag vid låga inkomster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av den särskilda löneskatten för pensionärer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sparande till kompetensutveckling.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skattereglerna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en eventuell momsbeläggning av ideella föreningars försäljningsverksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av fastighetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att energibesparande investeringar inte skall höja en fastighets taxeringsvärde.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för budgetåret 2005 enligt uppställning:
Utgiftsområde 3, miljoner kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Förändring |
1 Yrkande 11 hänvisat till AU.
Sverige behöver genomföra skattereformer som ger människor makten över sina liv tillbaka, och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt. Skattepolitiken måste förändras för att öka förutsättningarna för arbete, sparande, företagande och investeringar i Sverige.
Folkpartiet tog för 15 år sedan tillsammans med Socialdemokraterna ansvar för att vi lämnade det skattesystem som lade grunden för Sveriges ekonomiska problem under 1990-talets första år. Regeringspartiet har emellertid nu, tillsammans med samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet, förändrat och förfuskat principerna bakom 1990 års skattereform så att vi åter befinner oss i den situationen att skatteplanering, och/eller direkt undanhållande av skatt, blivit mer lönsamt än att arbeta, studera, vara företagare eller på andra sätt bidra till den samlade välfärden.
Ett nytt och modernt skattesystem måste bygga på följande grundpelare:
1. Det måste löna sig att arbeta.
2. Det måste löna sig att spara.
3. Det måste löna sig att förkovra och utbilda sig.
4. Det måste vara attraktivt att vara företagsam, att vara företagare.
5. Det måste finnas möjlighet att ta ekonomiska risker utan att riskera den personliga tryggheten.
6. Det måste löna sig att vara ärlig.
7. Tillsammans måste vi värna de välståndsbildande krafterna.
Dessa är grundpelarna för Folkpartiets skattepolitik. För att nå dit måste skattesystemet bygga på tre samverkande principer:
1. låga skattesatser,
2. breda skattebaser,
3. optimala skatteintäkter.
Alla mål kan inte uppnås genast. Men vi måste eftersträva att skattesystemet åter ska präglas av trygghet, tillväxt, tillit och tydlighet. Det är den bästa vägen att skapa uppslutning bakom gemensamt ansvar för finansiering av välfärden. Av våra konkreta förslag framgår hur vi vill börja med att anträda en skatteresa i en helt annan riktning än den som regeringen och dess stödpartier slagit in på.
Vi behöver en ökad tillväxt och få fler människor i arbete. Då krävs det bra förutsättningar för befintliga företag att växa och för nya att starta. Det är de små företagen som främst står för tillväxten i Sverige, därför måste entreprenörskap och företagande stimuleras.
De senaste tvååren har vi sett många exempel på hur stora svenska industriföretag lägger ned verksamhet i Sverige och flyttar arbetstillfällen till andra länder där villkoren för produktionen är bättre än här.
Den tid då våra stora koncerner skapade nya arbetstillfällen är förbi. Sedan början av 1990-talet har antalet anställda i storföretagen minskat varje år, med undantag för högkonjunkturåret 2000. Under de senaste 3 åren har 100 000 arbetstillfällen försvunnit från industrin.
Framtiden vilar allt mer i händerna på den privata tjänstesektorn och på de små företagen. Av Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 procent färre än 50 anställda. Våra små och medelstora företag har idag fler anställda än för 10 år sedan. Småföretagen står idag för drygt hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn, men mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen.
Samtidigt som de små företagen, i allt större utsträckning, utgör ryggraden för den svenska tillväxten så går många av de små företagen på knäna. Höga skatter, stelbenta strukturer, en omfattande regeldjungel och bristande förståelse hos den sittande regeringen försvårar för företagsamheten i Sverige. Det är dags för en ny politik - en politik för ett företagsammare Sverige.
Vart fjärde företag, eller 180 000 företag, står inför ett ägarskifte under den närmaste 10-årsperioden. Antalet 40-talister är större bland Sveriges företagare än bland de anställda. 26 procent av företagarna är födda på 1940-talet, jämfört med 18 procent av de anställda. Företagarna lät under våren 2003 genomföra en stor Sifo-undersökning bland småföretagare som närmade sig pensionen. Undersökningen visade att hela 30 procent av ensamföretagarna och 16 procent av företagarna med upp till fyra anställda räknade med att lägga ned sitt företag när de pensionerade sig, mycket beroende på den extra påfrestning för företaget som arvsskatten innebär. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu aviserar att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas.
Folkpartiet tycker dock att det är fel att regeringen finansierar denna lättnad på företagen genom andra försämringar. För att företag ska kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är det viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från goda år. Därför motsätter sig Folkpartiet regeringens förslag att i budgetpropositionen begränsa företagens möjligheter att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder.
En förutsättning för att det ska bildas nya företag och för att dessa ska kunna växa är tillgång till riskkapital. Alla skatter som gör det mindre lönsamt att spara minskar också tillgången till riskkapital.
Sverige tillhör en minoritet i västvärlden som fortfarande har förmögenhetsskatten kvar. Förmögenhetsskatten finns i dag bara i 8 av OECD:s 30 medlemsländer. Under 1990-talet avskaffades förmögenhetsskatten i Danmark, Tyskland, Holland och Österrike.
Skatteverket har uppskattat att svenskar undanhåller närmare 500 miljarder kronor på utländska bankkonton. Till detta ska läggas de dryga 400 miljarder kronor som utlandsboende svenskar äger. Att avskaffa förmögenhetsskatten helt skulle kosta cirka 4 miljarder kronor. Om ett avskaffande av förmögenhetsskatten ledde till att 100 miljarder av dessa svenskägda tillgångar flyttades tillbaka till Sverige så skulle detta ge skatteintäkter från avkastningen på 1,5 till 2 miljarder kronor om året. Utöver detta kommer intäkterna från de extra investeringar och arbetstillfällen som med all säkerhet också skulle komma till stånd.
Såväl Österrike, Italien som Belgien har reformerat sin kapitalbeskattning ochkombinerat detta med en amnesti för att locka tillbaka kapital som gömts i utlandet. De personer som sparat kapital utomlands kunde föra det tillbaka utan att behöva betala den skatt de undanhållit. I Italien förde sparare tillbaka motsvarande 800 miljarder kronor till landet efter amnestin. En liknande amnesti vore rimlig att införa i Sverige.
Regeringen föreslår i budgeten att fribeloppet i förmögenhetsskatten höjs till 3 miljoner kronor för makar och att sambeskattningen ska vara kvar. Folkpartiet vill däremot avskaffa sambeskattningen och höja fribeloppet till 1,9 miljoner kronor per person. Vi avskaffar förmögenhetsskatten inom fyra år.
Svenskt och personligt ägande är idag missgynnat jämfört med utländskt och institutionellt. Detta är en av de viktigaste förklaringarna till förändringarna i ägandet av det svenska näringslivet. Vi vill avveckla dubbeskatten på avkastningen av risksparande. I ett första steg sänks den med 2 procentenheter.
Fåmansbolag där ägaren själv arbetar i företaget lever under särskilda skatteregler - de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att hindra ägarna från att undgå skatt genom att ta ut lön som utdelning istället för lön. Följden av reglerna har dock blivit att ägare av fåmansbolag i dag betalar betydligt högre skatt än småägare i större bolag, vilket knappast var meningen. Ägare av fåmansbolag beskattas i dag som om de vore anställda vilket knappast heller är rättvist med tanke på att det innebär en risk att äga och driva ett litet företag.
De förändringar i 3:12-reglerna som regeringen genomförde i början av detta år kommer inte att ge full effekt för småföretagen förrän om drygt 20 år. Regeringen aviserar i denna budget - än en gång - att den återkommer med förslag om att så småningom ytterligare lindra 3:12-reglerna.
Folkpartiet vill lätta fåmansbolagens skattebörda omedelbart. Vi står, tillsammans med bl.a. näringslivets organisationer, bakom förslaget att ersätta dagens fåmansbolagsregler med den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). Den innebär att ägare kan ta ut en större utdelning för varje år i takt med att företaget växer. Förslaget innebär att fåmansbolagens skattebörda kommer att minska betydligt.
Kostnaden för denna reform uppskattas till mellan 400 miljoner kronor 2005 och till mellan 1,5 och 2 miljarder kronor på längre sikt.
Arbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre arbetsgivaravgifter kommer att göra det lättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn.
Folkpartiets långsiktiga inriktning är att den del av arbetsgivaravgifterna som är en ren skatt ska tas bort.
För att ge små företag tydliga motiv att anställa fler människor vill Folkpartiet halvera arbetsgivaravgiften för alla företag upp till en lönesumma på 350 000 kronor och behålla sänkningen med 5 procentenheter upp till en lönseumma på 800 000 kronor.
Det är krångligt att vara företagare idag. Regelverket är omfattande och invecklat. Ett svenskt företag med mindre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna på cirka 30 000 kronor per anställd varje år. De svenska företagens kostnader för att administrera lagar, regler och föreskrifter summerar till minst 50 miljarder kronor varje år. Till detta kommer att företagen har ca 20 000 sidor företagsregler att hålla reda på.
Regeringen har sagt många kloka saker om hur viktigt det är att regelverket blir enklare. Men tyvärr har man inte gjort mer än så. Och nu har nya undersökningar visat att småföretagens regelbörda inte har sänkts, utan tvärt om ökat. Folkpartiet anser att fram till nästa val ska hela det regelverk som berör företagande gås igenom och onödiga och krångliga regler tas bort. Målet ska vara att minska företagarnas kostnader för administration av regelverket med minst en fjärdedel.
Några exempel på angelägna reformer är: förenklingar i semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, enklare redovisningsregler i enskilda firmor, förenklingar i företagens uppgiftslämnande genom ett gemensamt uppgiftslämnarregister så att myndigheter kan hämta uppgifter från varandra istället för från företagen.
Det måste bli enklare för företagen att beräkna och betala sin skatt.I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Det system som finns idag med preliminär deklaration som avges vid årets början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren måste betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten.
I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med skattekontot är bra. Vi vill dock ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna datumet. Det faktum att det numera är allt vanligare med längre betalningstider än 30 dagar, särskilt hos större företag, innebär att många småföretag tvingas betala in moms innan de fått betalning av kunden. Detta kan medföra likviditetsproblem. En översyn av momsinbetalningsperioderna behöver göras.
Förseningsavgiften är i dag 5 000 kronor för alla aktiebolag oavsett storlek. För att underlätta för små aktiebolag vill vi att eventuella förseningsavgifter ska sättas i relation till det försenade beloppets storlek. För enskilda näringsidkare används idag personnumret som registreringsnummer för mervärdesskatt. Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och leverantörer. För att skydda näringsidkarens integritet som privatperson föreslår vi att ett frivilligt organisationsnummer införs som kan användas som registreringsnummer.
Reglerna för mindre företag måste förenklas. Ett möjligt förslag är att enmans- och fåmansföretag får använda en mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter samt en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott.
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Men denna strävan får inte leda till att rättssäkerheten sätts åt sidan och människors integritet kränks. Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts av Socialdemokraterna. Generalklausulens tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att människor måste kunna veta var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och vilka sanktionerna blir om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför avskaffas.
Någon förbättring av de regler som gäller för att få den F-skattsedel som krävs för att kunna driva ett företag har inte setts till, trots att denna fråga diskuterats i många år. I dag finns det regler som stänger ute många entreprenörer som vill starta eget och få en F-skattsedel. Reglerna innebär att företagaren inte tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren, inte använder uppdragsgivarens utrustning, inte har få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder, inte bedriver ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" och har en låg ekonomisk risk. Detta är krav som verkar gjorda för att hindra nyföretagande inom tjänstesektorn. Som exempel missgynnar det de kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn.
Folkpartiet anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud eller skatteskulder.
För att komma tillrätta med de globala miljöproblemen och samtidigt inte snedvrida konkurrensen vill vi arbeta för att införa en gemensam koldioxidskatt inom EU, i förlängningen globalt. Svenska miljö- och energiskatter ska utformas på ett sådant sätt att svenska företag klarar av den internationella konkurrensen samtidigt som de stimuleras att arbeta för en bra miljö. Så som all annan skattelagstiftning måste systemet för miljö- och energiskatterna bygga på ett transparent och enkelt system som är långsiktigt hållbart ur tillväxtssynpunkt.
Att vi behöver fler företagare i Sverige är så gott som alla överens om. Men i dagens Sverige är vissa marknader mer eller mindre svåra att komma in på för den som vill vara sin egen. Marknaden för hushållstjänster är en sådan. I dag omsätter den vita sektorn för hushållstjänster ungefär 150 miljoner kronor. Detta samtidigt som den svarta sektorn uppskattas omsätta över 3 miljarder kronor. Det är inte acceptabelt att en stor, svart marknad breder ut sig. I en Sifo-undersökning uppger 27 procent att de anser att det är acceptabelt att anlita svart arbetskraft för hushållsarbete.
Marknaden för hushållstjänster finns, men den måste göras vit. Undersökningar visar att 59 procent av svenskarna är intresserade av att köpa hushållstjänster. Men då måste priset med skatt hamna på en nivå som är möjlig för hushållen att betala. Och inte som idag mellan 63 procent och 74 procent av kostnaderna för en tjänst av skatter och sociala avgifter.
Det finns en stor potential för små och växande tjänsteföretag inom hushållssektorn. Det visar inte minst utvecklingen i Finland. I Finland har avdrag på samtliga tjänster som utförs i hemmet genomförts, såväl golvläggning som skurning av desamma. Detta har lett till att över 90 000 finska hushåll har köpt hushållstjänster av något slag. Det är dags att låta Finlands sak bli vår - och göra svarta städtjänster vita!
Vi vill därför införa en skattereduktion för hushållens köp av den här typen av tjänster genom en skattereduktion i företaget för halva totala arbetskostnaden.
Sverige behöver fler människor som arbetar och det behövs fler arbetade timmar för att vi ska kunna ha en bra välfärd med en bra skola och en god omsorg.
I dag är många familjerberoende av tillskott i form av socialbidrag, bostadsbidrag med mera. Systemet är också sådant idag att det lönar sig föga att arbeta mer för att komma bort från bidragsberoendet. Man får bara ytterst lite mer pengar kvar i plånboken om man arbetar jämfört med om man fortsätter att leva helt eller delvis på bidrag. Detta uppmanar inte till arbete.
Detta vill Folkpartiet motverka. En vanlig familj ska inte vara beroende av bidrag. Skatter och andra avgifter ska vara så utformade att det lönar sig att arbeta och att man kan leva på den lön man får.
De alltmer ökande energikostnaderna bidrar i hög grad till att urholka hushållens ekonomi. Förutom de rena kostnaderna för en allt dyrare energi som köps utomlands ökar energiskatter och andra skatter knutna till bilismen. Här behövs en annan energipolitik som självklart tar hänsyn till miljön. Mer om Folkpartiets energipolitik återfinns i vår motion "Energipolitik för tillväxt och välfärd".
Folkpartiet har en rad förslag hur vi genom skatter och andra åtgärder ska få fler människor som arbetar. Här presenterar vi ett antal förslag hur vi vill förändra inkomstskatter och andra skatter för att fler människor ska kunna försörja sig själva och sin familj och komma bort från bidragsberoende.
"Det ska löna sig att arbeta." Denna traditionsrika mening från förre folkpartiledaren Bertil Ohlin (1899-1979) sammanfattar fortfarande Folkpartiets skattepolitik. Meningen med den stora skattereformen som genomfördes 1991, genom samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet, var att huvuddelen av alla inkomsttagare endast skulle betala kommunalskatt och att ingen skulle betala mer än 50 procent i skatt.
Socialdemokraternas skattehöjarpolitik och vänstersamarbete har sedan dess förstört stora delar av skattereformen. De högsta marginalskatterna har höjts samtidigt som skattehöjningar i kommuner och landsting har flyttat de lägsta skatterna uppåt. Däremellan har ett lapptäcke av reduktioner, kompensationer samt upp- och nedtrappningar trasslat till skatteskalorna fullständigt. Folkpartiet vill ha en ny skattereform där enkelheten i skatteskalorna återställs och marginalskatterna sänks i alla inkomstlägen.
Folkpartiet säger nej till regeringens förslag till inkomstbeskattning och presenterar i stället ett eget alternativ. Sänkta inkomstskatter är en viktig del i en politik för att göra Sverige mera konkurrenskraftigt och attraktivt. Sänkta inkomstskatter för låginkomsttagare är ett sätt att hjälpa fler människor till arbete så att färre än idag fastnar i bidragsberoende och utanförskap. Vi vill därför sänka marginalskatterna för människor med alla inkomster.
Den som tjänar mer ska också betala mer i skatt. Inte bara mer i kronor utan även större andel av sin inkomst. Men hälften räcker. Folkpartiet vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen - att de flesta bara ska betala 30 procent i skatt, och att de med höga inkomster ska betala 50 procent på de högre inkomstdelarna.
Därför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den så kallade värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner värnskatten 2006.
I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig skatt, det vill säga sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom regeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för statlig skatt i takt med löneutvecklingen så hamnar allt fler medelinkomsttagare ovanför brytpunkten.
Folkpartiet vill att brytpunkten för statlig skatt ska flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.
För att kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete, exempelvis resekostnader, lunch ute i stället för hemma och på så sätt göra det mer lönande att arbeta även vid lägre inkomster vill vi införa ett förvärvsavdrag. Detta förvärvsavdrag innebär att arbetstagare med inkomster upp till 220 000 kronor per år får ett avdrag på kommunalskatten som är 5 procent av inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget konstant 11 000 kronor, vilket innebär sänkt skatt med ungefär 300 kronor per månad.
I samband med 1991 års stora skattereform infördes en särskild löneskatt påålderspensionärers förvärvsinkomster. Beräkningen av arbetsgivaravgifternas skattedel gjordes schablonmässigt och är idag 24,6 procent för dem som omfattas av det gamla pensionssystemet, alltså de födda före 1938. För dem som är födda 1938 och senare gäller att de även som ålderspensionärer kan tjäna in ny pensionsrätt, och den särskilda löneskatten är för dem 16,16 procent. Regeringen utlovade för sju år sedan att se över beräkningsschablonen bakom de nuvarande nivåerna på den särskilda löneskatten. Något resultat av denna översyn har inte redovisats för riksdagen. 1
Beräkningar av professor Lodin visar att den särskilda löneskatten med dessa beräkningar skulle behöva sänkas till 9,83 procent för båda grupperna. 2
Det nya pensionssystemet innehåller tydliga drivkrafter till fortsatt förvärvsarbete. Möjligheten att stanna kvar i sitt förvärvsarbete förlängdes i fjol från 65 till 67 år. Det är av både rättviseskäl och samhällsekonomiska skäl angeläget att den särskilda löneskatten sänks. Regeringen bör återkomma med förslag till detta i så god tid att sänkningen kan genomföras fr.o.m. år 2006. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Höjd kompetens bland dem som arbetar är en viktig förutsättning för högre ekonomisk tillväxt. I ett dynamiskt arbetsliv är det viktigt för den enskildes frihet att kunna bestämma över sin egen kompetensutveckling och inte enbart vara beroende av att arbetsgivaren önskar satsa på fortbildning. Regeringen har misslyckats med det kompetenssparande som infördes som ett led i den gröna skatteväxlingen. Man har inte kunnat komma fram till hur pengarna, som har funnits på ett konto hos Riksgälden, ska användas. Nu frångår man helt att använda pengarna till kompetensutveckling och stoppar dem i andra hål i stället.
För oss liberaler är valet däremot enkelt. Makten och inflytandet över kompetenssparandet ska ligga hos enskilda människor. Vi föreslår därför att dagens pensionssparande utvidgas så att avdragsrätt för sparande medges upp till ett basbelopp, att sparandet kan tas ut för att finansiera kompetensutveckling och att ett kvarstående sparande kan tas ut vid pensionering.
Med våra skatteförslag får över en miljon skattebetalare lägre marginalskatt. Det blir en ordentlig minskning av den andel som betalar statlig skatt. Sänkta skatter skapar förutsättningar för tillväxt, ökar konkurrenskraften i en omvärld med generellt lägre skattetryck och gör det möjligt att hantera den demografiska utvecklingen utan nedskärningar i välfärdssystemen.
Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella, har en lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska samhället och även internationellt kan inte nog understrykas. Det är då viktigt att föreningarna inte drabbas av krångliga skatteregler. Dessa upplevs idag av många som svårtolkade vilket är olyckligt med tanke på att det är frivilliga och ideella krafter som ofta ansvarar för bokföringen. Även en rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga har under senare tid fått sin verksamhet försämrad till följd av stelbenta skatteregler. Vi anser att de regler som styr skatterna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar måste ses över för att anpassas till dagens förhållanden och förenklas.
Många ideella föreningar känner idag oro när det gäller en eventuell momsbeläggning av till exempel second hand-försäljning till följd av EG-direktiv. Vi anser att i det arbete som nu pågår att ta fram ett förslag om mervärdesskatteregler alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - måste beaktas.
Många enskilda svenskar känner idag att de vill dela med sig av sitt välstånd. Sveriges bidrag till världens fattiga länder ligger långt under den nivå på en procent av BNI som riksdagen har fattat beslut om. Samtidigt vet vi att behovet av stöd är stort, och ständigt ökar. Dagligen får vi bevis på det enorma behov som finns i olika delar av vår värld. För att människor ska uppmuntras att dela med sig av sitt välstånd vill vi införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.
Folkpartiet är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med höjda skatter på energi och annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Den s.k. gröna skatteväxling som regeringen och dess stödpartier för närvarande genomför är ingen verklig skatteväxling utan bara ett nytt sätt att öka hushållens skattebörda. Vi motsätter oss därför majoritetens förslag till skattehöjningar på detta område och stödjer därför inte heller den kompensation som utlovas av regeringen och dess stödpartier. Innan den gröna skatteväxlingen fortsätter måste en noggrann utvärdering genomföras.
Folkpartiet anser att fastighetsbeskattningen ska avskaffas. Det grundläggande motivet för detta är att fastighetsskatten strider mot principen skatt efter bärkraft. För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och, ofta därtill, förmögenhetsskatt gör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga.
Samtidigt är vi medvetna om att avskaffandet inte kan ske omedelbart. Skatten beräknas för 2005 inbringa över 25 miljarder kronor till statskassan från boende i hyresrätter, bostadsrätter, småhus och villor samt industrifastigheter. Fastighetskatten måste därför avvecklas stegvis.
Som utgångspunkt för beräkning av fastighetsskatten tas numera 2003 års allmänna fastighetstaxering och de taxeringsvärden som då fastställdes. Även om Folkpartiet var kritiskt till hela taxeringsprocessen är denna nu ett faktum och ligger till grund för köp, inteckningar, arv, gåvor och andra legala fång.
Folkpartiet föreslår att skattesatserna för 2005 sänks från dagens 1,0 procent på småhus till 0,8 procent och från 0,5 procent på flerbostadshus till 0,4 procent.
Genom att taxeringshöjningarna slagit så hårt mot enskilda, behöver de särskilda begränsningsregler som regeringen tvingats införa vara kvar. Med Folkpartiets bostadspolitik kommer emellertid dessa begränsningsregler att kunna avvecklas.
Folkpartiet anser utöver detta att energibesparande investeringar, allt från att ersätta oljeeldning med exempelvis bergvärme till byte av energislösande fönster till miljövänliga treglasfönster, inte skall resultera i höjda taxeringsvärden. Vi vill istället uppmuntra sådana investeringar. De mycket höga elpriserna, till stor del bestående av skattehöjningar som initierats av regeringen och dess två stödpartier, understryker vikten av att föra en sådan taxeringspolitik att elsparande lönar sig.
Trots att den nedre gränsen för beskattning av förmögenheter nu höjs, får ändå förmögenhetsskatten orimliga konsekvenser för enskilda hushåll. Regeringen skapar även en ny orättvisa genom att hushåll med sambeskattad förmögenhet får en större skattesänkning än vad tidigare sambeskattade änkor och änkemän får.
Folkpartiet anser att den som inte kunnat påverka den hushållssituation man försatts i - änkor och änkemän - inte ska betala mer i skatt än när deras partner levde vilket nu blir fallet. Vi vill därför istället avskaffa sambeskattningen i förmögenhetsskatten och höja fribeloppet.
Vi höjer anslaget till skattemyndigheterna för att de mer effektivt ska kunna motverka skattefusk och skatteundandragande. Vi anslår även mer pengar till Tullverket än regeringen gör i budgetpropositionen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, miljoner kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Förändring |
|
3:2 Skattemyndigheterna |
5 928 |
+200 |
|
3:3 Tullverket |
1 355 |
+50 |
|
Summa |
8 804 |
+250 |
|
Anslag |
Regeringens |
Förändring |
|
3:2 Skattemyndigheterna |
5 973 |
+200 |
|
3:3 Tullverket |
1 392 |
+50 |
|
Summa |
8 900 |
+250 |
|
Anslag |
Regeringens |
Förändring |
|
3:2 Skattemyndigheterna |
6 054 |
+200 |
|
3:3 Tullverket |
1 418 |
+50 |
|
Summa |
9 033 |
+250 |
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Lars Leijonborg (fp) |
|
|
Bo Könberg (fp) |
Anna Grönlund Krantz (fp) |
|
Gunnar Andrén (fp) |
Anne-Marie Ekström (fp) |
|
Martin Andreasson (fp) |
Marita Aronson (fp) |
|
Tobias Krantz (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Karin Pilsäter (fp) |
Erik Ullenhag (fp) |
|
Yvonne Ångström (fp) |
Erling Bager (fp) |
|
Torkild Strandberg (fp) |
| [1] |
I proposition 1997/98:1, sid 169. |
| [2] |
SOU 2003:91, bilagedel B. |