Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver regeringens förslag, med totalt 32,94 miljarder kronor år 2005. År 2006 har skattesänkningarna ökat till 38,98 miljarder kronor utöver regeringens förslag och 49,69 miljarder kronor år 2007.
Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön när skatten är betald. Kristdemokraternas politik för att åstadkomma detta tas upp i en särskild inkomstskattemotion 2004/05:Sk451.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens. Det totala skattetrycket i Sverige behöver sänkas.
Den s.k. värnskatten avvecklas från och med 2006. Kristdemokraterna kräver även sänkta skatter inom tjänstesektorn. Avskaffandet av dubbelbeskattningen inleds 2007. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om företagsskatterna görs i motion 2004/05:Sk450 Företagsskatterna.
Den statliga fastighetsskatten avskaffas. Fastighetsskatten drabbar enskilda människor och hushåll på ett orimligt sätt eftersom inga hänsyn tas till faktisk förmåga att bära pålagan. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om fastighetsskatten görs i motion 2004/05:Sk470 Fastighetsskatten.
Tabell 1.1 Totala skattesänkningar utöver regeringens beräknade skatteinkomster
|
Miljarder kronor (periodiserad redovisning) |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Skattesänkningar, netto |
-32,94 |
-38,98 |
-49,69 |
Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ kassamässiga inkomstförändringar för statsbudgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 1.2. En noggrannare genomgång av samtliga inkomstförändringar sammanfattas i tabell 12.1 och 12.2 i slutet av motionen.
Tabell 1.2Totala kassamässiga inkomstförändringar åren 2005 till 2007
|
Kassamässiga inkomstavvikelser åren 2005 till 2007 |
|||
|
Miljarder kronor |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m. 1 |
-17,0 |
-15,3 |
-13,1 |
|
Inkomstgrupp 2000 Inkomster av statens verksamhet |
0,00 |
-1,62 |
-3,90 |
|
Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom |
50,0 |
60,0 |
50,0 |
|
Inkomstgrupp 4000 Återbetalning av lån |
|||
|
Inkomstgrupp 5000 Kalkylmässiga inkomster |
|||
|
Inkomstgrupp 6000 Bidrag m.m. från EU |
|||
|
Inkomstgrupp 7000 Extraordinära medel avseende EU |
|||
|
Summa inkomster |
33,1 |
43,1 |
33,1 |
1 Anmärkning: ink.1000 Skatter m.m.: 0,5, 0,4 resp .0,4 mdr av skattesänkningarna belastar redovisningsmässigt statsbudgetens utgiftssida i form av kompensation till kommunerna för skattebortfall.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 3
3 Förslag till riksdagsbeslut 4
4 Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken 7
4.1 Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen 8
4.2 Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande 8
4.3 Skatt i ett internationellt perspektiv 9
4.4 Den svenska utvecklingen 10
4.5 Ett skattesystem som inger förtroende 11
5 En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön 11
6 Skatteförslag för trygghet i boendet 12
6.1 Avskaffad statlig fastighetsskatt 12
7 Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb 13
7.1 Arbetsgivaravgifterna 2005 13
8 Ökad miljörelatering av skattesystemet 13
9 Kulturmoms 15
10 Beskattning av friskvård och motion 15
11 Övriga skatteförslag 16
11.1 Inför avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar 16
11.2 Sänkt avdragsrätt för pensionssparande 17
11.3 Halverad inkomstskatt för personer över 65 - höjt grundavdrag för pensionärer 17
11.4 Enklare regler för skatteinbetalningar 17
11.5 Halverad byggmoms 18
11.6 Effektivare skatteindrivning 18
11.7 Avveckla reklamskatten 19
11.8 Sänkta alkoholinförselkvoter 19
11.9 Allmännyttiga stiftelser 20
11.10Tjänstledighet och pensionsavgiftsskyldighet 20
11.11Studenters skattskyldighet vid uppbärandet av stipendium 21
12 Kristdemokraternas skattesänkningar 22
Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken inom EU.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen beslutar om ett särskilt förvärvsavdrag för låginkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avvecklad s.k. värnskatt.
Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från 2005.1
Riksdagen beslutar att införa 50 % skattereduktion för hushållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.1
Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 %.1
Riksdagen beslutar att avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier.1
Riksdagen beslutar att höja reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder till 30 %.1
Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta och frysta taxeringsvärden på fastigheter.1
Riksdagen beslutar att avskaffa den statliga fastighetsskatten.1
Riksdagen beslutar att avveckla förmögenhetsskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.1
Riksdagen beslutar att höja arbetsgivaravgifterna till följd av ett införande av en andra karensdag i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen avslår regeringens förslag att höja skatten på diesel med 30 öre/liter.1
Riksdagen avslår regeringens förslag att höja skatten på bensin med 15 öre/liter i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen avslår regeringens förslag att höja fordonsskatten på lätta lastbilar och personbilar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök med trängselskatter i Stockholm.1
Riksdagen avslår regeringens förslag till höjd elskatt om 1,2 öre/kwh.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare skatteindrivning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.1
Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad i motionen anförs.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om pensionsavgiftsskyldighet vid tjänsledighet från statlig arbetsgivare.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reklamskatten.1
Riksdagen avslår regeringens förslag till höjt grundavdrag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om halverad inkomstskatt för förvärvsinkomster för personer över 65 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.
Riksdagen avskaffar skattereduktionen för a-kasseavgiften.1
Riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av milavdraget från 16 kr per mil till 17 kr.1
Riksdagen beslutar att sänka avdragsrätten för pensionssparande till 0,3 prisbasbelopp.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
Riksdagen avskaffar den tillfälliga skattestimulansen för källsortering i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen avskaffar den tillfälliga skattestimulansen för ombyggnad av offentliga lokaler i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen avslår regeringens förslag till regionalpolitisk stimulans.1
Riksdagen beslutar att sänka kvoterna för privatinförsel av alkohol i enlighet med vad i motionen anförs. .1
1 Yrkandena 1, 2, 7, 8, 10-14, 16-26, 28, 29, 35, 36, 40-42 och 44-47 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 15 hänvisat till LU.
3 Yrkande 32 hänvisat till SfU.
Syftet med skatter måste vara det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Det föreligger ett ansvar från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och skatterättsliga
principer skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med ett gott förvaltarskap och solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel ska uppmuntras att svara med solidaritet och en god skattemoral. Vi vill medverka till en tydligare moralisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och enskilda skatter med avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt legitima. Ett osammanhängande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur ekonomisk synvinkel riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. En egentligen fullständigt självklar föresats är också att alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Av dessa nämnda orsaker fordras ytterst välgrundade och välavvägda beslut inom skatteområdet. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livsmiljön. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.
En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument. En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.
Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid en lågkonjunktur.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de så kallade skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som för samhällsekonomin i stort. Detta medför en välfärdsförlust.
Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa för utsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast brytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är kommunalskatten (30-32 procent) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå.
Kristdemokraterna anser att inkomstskatten ska sänkas. Ett införande av ett förvärvsavdrag om 6 procent ska införas för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp. Samtidigt ska ett särskilt förvärvsavdrag på 5 procent för personer med mycket låga inkomster införas. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 procent bör återställas. Det innebär att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 procent. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
En allt för stor del av vår tillvaro bestäms av politiska beslut. Kristdemokraterna vill för det första arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.
Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden, särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament att lämna landet.
Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna snabbt att erodera. Avvikelserna mellan hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna pekar på att minst 500 miljarder kronor av de svenska hushållens sparkapital är placerat utomlands. Vår snart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin investering efter skatt.
En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands av skatteskäl.
Såväl det europeiska som globala perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten "Vår förvaltning år 2010 - i globaliseringens spår" (RSV Rapport 2000:9), menar Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar pååtminstone 100 miljarder kronor. För att komma ner till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder kronor. Detta är naturligtvis en utmaning som Sveriges regering måste ta ansvar för. Det är beklagligt att regeringen inte har inlett ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket när de statsfinansiella förutsättningarna har funnits. Målet på medellång sikt bör vara att nå ner till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en alltmer globaliserad ekonomi.
Inom EU diskuteras bl.a. vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen (1991-1994), förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning.
Med ett av världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte konstigt att pengarna strömmat in i statskassan när konjunkturen har varit god. Socialdemokratin har begått ett historiskt misstag som under de goda åren på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet inte gjorde något för att rätta till de många strukturfel som den svenska ekonomin lider av.
Det finns flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås av Kristdemokraterna genomförs, kommer inflationshotet att dämpas och lönebildningen stärkas. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.
Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser, om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje skattesats över 0 procent är möjlig att eliminera med fusk, om inte viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras. Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt har de exempellöst höga svenska skattesatserna, ofta på ett övermäktigt sätt - utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.
En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Riksskatteverket uppskattade att det totala skattefelet 1997 låg i storleksordningen 80-90 miljarder kronor vilket motsvarade ungefär fem procent av BNP eller nio procent av den samlade skatteuppbörden. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala allt mer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
Kristdemokraterna vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel, främjar en god ekonomisk utveckling samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas och benägenheten till svartarbete minska.
Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Dagens skattesystem gör att många lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga att marginaleffekterna måste minska. Kristdemokraterna anser att en allt för stor del av människors tillvaro bestäms genom politiska beslut i Sverige.
I en separat motion 2004/05:Sk451 om inkomstskatter, föreslås en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande. Ett förvärvsavdrag på 6 procent för låg- och medelinkomsttagare föreslås. Dessutom föreslås ett särskilt förvärvsavdrag om 5 procent för personer med mycket låga inkomster. Samtidigt bör värnskatten avvecklas. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 % för hushållen vid köp av hushållstjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. De som bor i hyreshus betalade i genomsnitt 26 procent av sin disponibla inkomst för sitt boende år 2000. Motsvarande siffra för bostadsrätter och egna hem var cirka 20 procent. Fastighetsskatten är en del av denna kostnad.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten, för personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten. Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket inte minst drabbar pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden. De omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot en del bostadsområden. Ökningar av taxeringsvärdet på upp till hundra procent är inte ovanligt. Endast på ett fåtal platser i Sverige har taxeringsvärdena sänkts. Den höga skatten får till följd att människor med låga inkomster får svårt att bo kvar i attraktiva områden. De nya taxeringsvärdena får dessutom till följd att arvsskatten och förmögenhetsskatten ökar dramatiskt för många.
Kristdemokraterna anser att den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en låg avgift för täckande av kostnader för fysisk planering, gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av fastighetskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till dem som gällde före höjningarna från år 2000. Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten utvecklas ingående i en särskild motion 2004/05:Sk470 Fastighetsskatten.
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.
I en särskild motion 2004/05:Sk450 Företagsskatterna utvecklas Kristdemokraternas företagsskattepolitik i detalj. Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar.
I motion 2004/05:Sk450 Företagsskatterna föreslår vi därför bland annat avvecklad förmögenhetsskatt, avvecklad dubbelbeskattning, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag. För att finansiera dessa skattesänkningar föreslås bland annat en höjd bolagsskatt till 30 procent.
I kraft av Kristdemokraternas övriga politik behöver arbetsgivaravgifterna justeras något. För att finansiera viktiga satsningar på rehabiliteringsområdet för att uppnå en minskad sjukfrånvaro föreslås en andra karensdag. Därför regleras också arbetsgivaravgifterna med 0,28 procentenheter. Detta beskrivs närmare i 2004/05:Sf359 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.
Kristdemokraterna vill betona vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger alla i vårt samhälle incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av miljöpåverkande ämnen. Vi ser därför behov av ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs. En sådan kombinerad höjning av skatten på miljöstörande verksamhet och sänkning av skatten på arbete kallas grön skatteväxling.
En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan dock bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige och att denna produktion i stället sker i andra länder med mindre miljöhänsyn. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget bedömer Kristdemokraterna det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp. Istället bör industrin stimuleras till investeringar som ytterligare minskar de negativa miljökonsekvenserna av produktionen.
Kristdemokraterna är övertygade om att en grön skatteväxling behövs på en europeisk nivå för att bevara konkurrensneutraliteten mellan olika länder. Sverige bör verka för gemensamma miniminivåer för beskattning av miljöstörande verksamhet inom EU. En sådan utveckling skulle leda till att svenskt näringsliv skulle få stora konkurrensfördelar tack vare den anpassning som gjorts i Sverige för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen. I EU-sammanhang har svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.
En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. På grund av Sveriges höga skattetryck är det enligt Kristdemokraternas uppfattning angeläget att sänka skatterna, särskilt på arbete. Därmed stärks sysselsättningen långsiktigt, och skattesystemets tyngdpunkt förskjuts mot en allt större andel miljörelaterade skatter.
Argumenten för en grön skatteväxling kan således tillämpas i ett sammanhang där skatter sänks i stället för att, som den styrande s-, v- och mp-majoriteten ofta gör, låta skatteväxlingsresonemangen leda till ett allt högre skattetryck.
De förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår under benämningen grön skatteväxling leder till höjd beskattning för hushållen, utan att påverka miljöbelastningen. Socialdemokraternas och stödpartiernas politik drabbar samhällsekonomin asymmetriskt, vilket kan få stora negativa konsekvenser. Varken för de företag eller de hushåll som drabbas är exempelvis diesel eller bensin utbytbart mot mer arbete. Till detta kommer att skattehöjningarna på el, bensin och diesel sker i en tid då priserna på el, bensin, diesel är mycket höga av andra skäl. Effekten blir ett fördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster, boende på landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de har idag. För företag i servicesektorn höjs även elskatten. Istället för höjda skatter behöver Sverige sänkta skatter. Kristdemokraterna anser därför att regeringens så kallade skatteväxling bör avslås för företagens, hushållens och miljöns skull.
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget system. I dag gäller nivåerna 25 %, 12 % och 6 %. Riksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 procent. Det innebär bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt ska kunna sänkas till 6 procent.
Regeringen föreslog år 2001 en sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidsskrifter. Kristdemokraterna hade länge drivit kravet på en sänkning av bokmomsen men vi ansåg inte att sänkt moms på tidsskrifter var den mest angelägna skattesänkningen. Denna syn kvarstår. Mervärdesskatten på tidskrifter bör därför återgå till 25 procent.
Den ökande ohälsan är en av det svenska samhällets stora utmaningar. För att bryta trenden behövs flera förändringar i samhället bland annat i synen på rehabilitering och arbetslivets organisation men även i synen på friskvård och motion som är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Tyvärr är de samlade skatterna på friskvård och motion idag så höga att många, både arbetsgivare och enskilda, avstår från satsningar på friskvård. Dessutom är Mervärdesskattelagen så utformad att olika former av friskvård och motion beskattas olika beroende på vem som tillhandahåller den. Till exempel är momsen på massage som utförs av en legitimerad sjukgymnast 0 procent samtidigt som massage som utförs av en utbildad massör är 25 procent. Att få instruktioner och hjälp med träning i en kommunalt driven motionsanläggning beläggs inte med någon moms, samma tjänst hos en privat driven motionsanläggning har sex procents moms. Men om instruktören eller tränaren kommer till ditt hem eller din arbetsplats och hjälper dig kan momssatsen bli 25 procent.
De olika momssatserna kan lätt snedvrida konkurrensen mellan olika aktörer. Dessutom är gränsdragningen mellan vad som ska beläggas med 6 procents moms och vad som ska beläggas med full moms på 25 procent otydlig.
När de nuvarande reglerna infördes anförde regeringen: "Genom att kommersiella tillhandahållanden av aktuella tjänster blir skattepliktiga kan en viss förändring av konkurrenssituationen uppstå. Den negativa påverkan skatteplikten därvid kan få för kommersiella subjekt torde dock bli obetydlig eftersom den med skatteplikten förenade avdragsrätten har ett för verksamheten i fråga betydande värde. Vid den nu föreslagna låga skattesatsen torde i stället många verksamheter inom området gynnas ekonomiskt av att beläggas med mervärdesskatt." (prop. 1996/97:10). Trots regeringens förhoppning har det under åren kommit flera signaler från privata aktörer om att offentligt drivna motionsanläggningar inte konkurrerar på lika villkor.
Förutom svåröverskådliga och, på vissa former av friskvård höga, momssatser, slår även inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna in skattekilar som får enskilda och företag att avstå från att göra friskvårdssatsningar. Den kostnad en arbetsgivare betalar för friskvård kan idag vara över sju gånger högre än vad den som utför tjänsten får ut ekonomiskt.
Redan idag tar många arbetsgivare ansvar för sina anställda genom erbjudande av friskvård av olika slag. Det är viktigt att incitament skapas för arbetsgivare att erbjuda sina anställda god tillgång till förebyggande insatser. Det är även viktigt att underlätta för enskilda att själva köpa friskvård i den mån arbetsgivaren inte erbjuder någon sådan.
Enligt inkomstskattelagen är motion av mindre värde och av enklare slag skattefri om den betalas av arbetsgivaren och erbjuds all personal på ett företag samt utförs i egna eller hyrda lokaler. Till exempel så uppfyller årskort på ett gym kriterierna men inte medlemskap i en golfklubb. Förebyggande friskvård i form av till exempel massage eller träning med hjälp av en instruktör eller personlig tränare som ger råd och övervakar träningen är inte avdragsgillt, inte heller motion och friskvård som betalas av den enskilde.
Med tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög sjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftandes till ökad hälsa välkomnas. Därför anser Kristdemokraterna att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör ges i uppdrag att granska momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet och för att utreda möjligheten att alla former av friskvård och motion ska omfattas av den lägsta momssatsen. Dessutom anser vi att en utredning bör tillsättas för att se över reglerna i inkomstskattelagen vad gäller avdragsmöjligheter för arbetsgivare och enskilda för friskvårdssatsningar. Alternativ som bör belysas är dels möjligheten att utvidga den avdragsrätt som arbetsgivarna har idag, dels möjligheten att erbjuda inköp av friskvårdstjänster och motion på motsvarande sätt som man idag kan göra personalinköp av datorer, dels möjligheten för den enskilde att göra ett skatteavdrag med 50 procent mot förvärvsinkomsten för inköp av friskvårdstjänster och motion upp till ett värde av 50 000 kronor per år.
Kristdemokraterna anser att det är en stor brist att Sverige är nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och organisationer. Följden har blivit att i Sverige blir den ideella sektorn alltmer beroende av de offentliga budgetarna. Sannolikt skulle de totala resurserna öka för de ideella organisationerna om svenskar tilläts skänka pengar med avdragsrätt.
Kristdemokraterna föreslår därför att denna fråga utreds snabbt och att regeringen därefter återkommer till riksdagen med ett förslag om hur avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas. Avdragsrätten införs från den första januari 2006.
Under 1990-talet och början av innevarande decennium har det privata pensionssparandet ökat markant. Detta har skett både på gott och ont. Kristdemokraterna anser att ett alltför stort ansiktslöst ägande kan ha en negativ inverkan på svenskt näringsliv. Företagen behöver intresserade och aktiva aktieägare, även småsparare. Visserligen ska pensionssparande stimuleras, men nuvarande nivå som är 0,5 prisbasbelopp per år kan justeras ned något. Genom de inkomstskattesänkningar som Kristdemokraterna föreslår kan en större del av hushållssparandet kanaliseras till direktägande i näringslivet och nyföretagande.
Kristdemokraterna anser att den svenska arbetsmarknaden är alltför rigid och statisk. Antalet personer som vill pensionera sig tidigt ökar och den reella pensionsåldern är numera i närheten av 61 år. Vi tror att det existerar en destruktiv åldersdiskriminering på arbetsmarknaden som får många äldre att vilja lämna arbetslivet tidigare än man kanske önskar, både av ekonomiska och sociala skäl. Kristdemokraterna tror tvärtom att äldre personer har ett unikt bidrag att lämna på arbetsmarknaden med sin erfarenhet. Därför föreslår vi Kristdemokrater att inkomstskatten halveras genom en femtioprocentig skattereduktion för personer med förvärvsinkomst som fyllt 65 år från och med år 2006. Detta ökar möjligheterna markant för arbetsgivare och arbetstagare över 65 att komma överens om en fortsättning av anställningen.
För personer som gått i pension föreslår Kristdemokraterna ett kraftigt höjt grundavdrag om 7 500 kronor per år från och med 2007. Halva detta grundavdrag ska införas redan 2006. Det innebär ungefär 200 kronor mer per månad för alla pensionärer
I det nya systemet med skattekonto finns en straffavgift som drabbar framför allt småföretagen på ett orimligt sätt. Den åläggs aktiebolag med 1 000 kronor, även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad, och andra skattskyldiga med 500 kronor. I vissa, enligt taxeringslagen 5 kap. 5 § närmare angivna fall bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar med mera. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad momsbetalning och anser att den dag som inbetalning sker ska räknas som betalningsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är försenad.
Ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande bör utformas. Idag måste man först registrera sig som arbetsgivare och sen avregistrera sig.
Byggmomsens negativa betydelse för byggandet har under senare år uppmärksammats i alltfler sammanhang. Bland annat gick Socialdemokraterna år 2002 till val på uppmärksammade löften om sänkt byggmoms för vissa typer av bostäder. Att detta stannade vid ett löfte, och att regeringen i stället infört ännu ett stöd med komplicerat ansökningsförfarande, gör det än mer väsentligt att den av Kristdemokraterna redan tidigare föreslagna verkliga byggmomssänkningen genomförs.
EU-regler medför dock i nuläget svårigheter att införa en lägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra varor. Tillsvidare bör skattesänkningen på byggandet lösas genom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, d.v.s. 10 procent av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle fungera på samma sätt som sänkt moms genom att den gäller all nyproduktion av flerbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är obyråkratisk och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej. Den skulle vara en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till byggsektorn.
Den föreslagna skattereduktionen kostar staten 1,58 miljarder kronor år 2005.
Genom skattereduktionen skulle den socialdemokratiska regeringens tidsbegränsade, krångliga och svårförutsägbara investeringsstöd för hyresbostäder kunna avskaffas, såväl det som infördes 2001 som det som trädde i kraft 2003. Kristdemokraterna föreslår därför en minskad skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen.
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och utredningar bekräftar detta. Den svarta sektorn snedvrider konkurrensen mellan företag och förändrar affärsmoralen på ett negativt sätt. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor. Det totala skattefelet beräknas ligga på i storleksordningen 80-90 miljarder kronor per år.
I syfte att hålla tillbaka den svarta sektorn måste skattekontrollen effektiviseras ytterligare. Därför anslår Kristdemokraterna 100 miljoner kronor mer år 2005 än regeringen för ökad skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningens effektivitet, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och rätt skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. Tidigare dokumenterade erfarenheter bl.a. av Riksdagens revisorer visar att satsningar på detta område ger minst sex gånger pengarna tillbaka kassamässigt.
Kristdemokraterna föreslår totalt 100 miljoner kronor utöver regeringen till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning. Som en effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 500 miljoner kronor år 2005.
Senast i betänkande SkU 2002/03:11 slog skatteutskottet fast att reklamskatten ska avvecklas. Därtill anvisade skatteutskottet med vilken metod reklamskatten ska avvecklas.
Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fria svenska medier ska kunna verka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Kristdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen tidigare fattade beslutet och återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.
Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska regeringen på ett allvarligt sätt misslyckats med att integrera svensk alkoholtradition och alkoholpolitik med övriga Europas. De införselkvoter som idag finns för privatpersoners import av alkohol gör det helt omöjligt att med hjälp av Systembolaget föra någon effektiv alkoholpolitik värd namnet. Kristdemokraterna anser därför att införselkvoterna ska sänkas för att stoppa den alkoholflod som nu rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan ska bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga.
Kristdemokraterna föreslår att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl. Detta förslag har som sidoeffekt att statens finanser stärks då efterfrågan på alkohol återigen hamnar i Systembolaget och alkoholskatter kan tas ut för en större del av konsumtionen. Detta är helt rimligt då denna skatt flera gånger om äts upp av de vårdkostnader som alkoholskadorna trots allt medför. Enligt riksdagens utredningstjänst uppgår denna effekt till 1,2 miljarder kronor årligen.
Sveriges skattemyndigheter har från taxeringsåret 2000 iakttagit en ny och mycket striktare tillämpning vad gäller beskattning av stiftelser med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Detta har medfört att stiftelserna inte längre anses som begränsat skattskyldiga, vilket medfört betydande svårigheter för stiftelserna att fullfölja sina verksamheter. För att stiftelserna skall åtnjuta skattefrihet, förutsätts att användningen av dess medel har varit av sådan kvalificerad allmännyttig natur som avses i 7 kap. 4 § IL. De kriterier som krävs för skattefrihet är relativt allmänt hållna. Det sammanhänger med (se prop. 1942:134, s. 46) att skattefriheten är avsedd att omfatta sådana stiftelser och även andra rättssubjekt som verkar på områden, inom vilka positiva insatser från det allmännas sida anses ofrånkomliga i den mån de inte, tack vare enskildas intressen, befinns överflödiga.
Efter ca 50 års verksamhet har nu många stiftelsers möjligheter att verka på ett bra och ändamålsenligt sätt kraftigt försämrats. Meningen har tidigare varit att lagstiftningen och rättstillämpningen skall kunna anpassas till samhällsutvecklingen. Därvid ska således en stiftelses insatser vid olika tillfällen kunna bedrivas och anpassas med beaktande av hur samhällets olika stödinsatser inom välfärdsområdena når utsatta grupper. Den praxis som skattemyndigheten hittills tillämpat har således uppfattats som en fortlöpande anpassning till den vid varje tillfälle rådande synen och situationen i samhället.
Kristdemokraterna anser att den utveckling som nu uppstått för en rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga är djupt felaktig. Vi yrkar därför att regeringen skyndsamt utreder det skatterättsliga läget för stiftelser som med tidigare hävdvunnenhet fått vara begränsat skattskyldiga så att de allmännyttiga stiftelsernas verksamhet ska kunna räddas.
När en statligt anställd beviljas tjänstledighet, t.ex. för upprätthållande av en anställning hos en annan, icke-statlig arbetsgivare, betalar båda arbetsgivarna in pensionsavgifter för den anställde utan att någon samordning görs p.g.a. olika pensionsinrättningar för stat, kommun och privata arbetsgivare. Detta är inte rimligt och kan dessutom få negativa konsekvenser för den anställde. Det rör sig om kännbara belopp för arbetsgivaren som därmed tvingas betala pensionsavgifter för en anställd utan att denne utför något arbete för arbetsgivaren och för vilken en annan arbetsgivare samtidigt betalar pensionsavgifter kopplat till utfört arbete. Det ligger nära till hands att tänka sig att detta förhållande leder till att statliga arbetsgivare blir restriktiva i att bevilja tjänstledigheter för prövandet av annan icke-statlig anställning. Kristdemokraterna yrkar att regeringen i samråd med arbetsmarknadens parter inom det statliga området verkar för en samordning av arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet för upprätthållande av anställning hos annan, icke-statlig arbetsgivare.
När en student åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget, blir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten ifråga under innevarande osch de därpå följande tvååren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar av lagstiftningen. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till studenter.
Tabell 12.1 Kristdemokraternas skattesänkningar 2005-2007
Periodiserad redovisning
|
Hushåll (1111) |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Höjt grundavdrag med 7 500 kr för alla pensionärer ( => 100 resp. 200 kr/mån i sänkt skatt 06 och 07) |
0,00 |
-1,85 |
-4,00 |
|
Halverad inkomstskatt för förvärvsinkomster för alla 65+ |
0,00 |
-1,20 |
-1,30 |
|
Nej till regeringens höjning av grundavdraget |
3,72 |
3,72 |
3,72 |
|
Inkomstskattesänkning för låginkomsttagare |
-1,30 |
-1,30 |
-1,30 |
|
Förvärvsavdrag på 6 % mot kommunalskatt på PGI-anställning |
-16,10 |
-17,00 |
-17,80 |
|
Avvecklad värnskatt: En fjärdedel bort 2006, halva bort 2007 |
0,00 |
-0,98 |
-2,05 |
|
Sänkt skatt för alla i st.f. avdragsrätt för fackföreningsavgifter |
3,40 |
3,40 |
3,40 |
|
Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl privat barnomsorg & ROT- tjänster) |
-2,40 |
-2,40 |
-2,40 |
|
Avgår: S förslag till tillfälligt ROT-avdrag |
1,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Milavdrag 16 kronor (nej till skatteväxling) |
0,31 |
0,31 |
0,31 |
|
Avdragsrätt för avsättning till etableringskonto |
-0,05 |
-0,05 |
-0,09 |
|
Ökade inkomster netto tfa barndagar |
0,15 |
0,30 |
0,30 |
|
Reducerad avdragsrätt för pensionssparande, 30 % av ett pbb avdragsgillt |
1,20 |
1,20 |
1,20 |
|
Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer |
0,00 |
-0,20 |
-0,20 |
|
Företag (1121) |
|||
|
Effektiv bolagsskatt 28,46 % (30 % nominell) |
4,10 |
4,50 |
4,80 |
|
Nej till räntebeläggning av periodiseringsfonder |
-1,50 |
-1,90 |
-2,60 |
|
Skatt på kapital |
|||
|
Införande av riskkapitalavdrag (Tak 100') |
-0,04 |
-0,10 |
-0,10 |
|
Avvecklad dubbelbeskattning på utdelning: Fysiska personer halv 2007 |
0,00 |
0,00 |
-4,10 |
|
Juridiska personer: senarelagd avveckling |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Interaktionseffekt tfa höjd bolagsskatt |
0,00 |
0,00 |
0,20 |
|
Kapitalvinstskatt privatbostäder 30 % (vid avvecklad fastighetsskatt) |
3,30 |
3,30 |
3,30 |
|
Ingen rätt till återköp av egna aktier |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Skatt på egendom |
|||
|
Fastighetsskatt |
|||
|
Helt slopad fastighetsskatt |
-25,70 |
-23,80 |
-24,40 |
|
Förmögenhetsskatt |
|||
|
2000 års fastighetstaxeringsvärden: 1 % skatt 2006, 0,75 % 2007 |
-2,30 |
-3,40 |
-4,10 |
|
Avgår: regeringens höjning av fribelopp |
1,10 |
1,10 |
1,10 |
|
Avgår: Inget behov av begränsningsregel i förmögenhetsskatten |
0,30 |
0,30 |
0,30 |
|
Socialavgifter och egenavgifter |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Nej till reducerad nedsättning av socialavgifter |
-0,42 |
-0,42 |
-0,42 |
|
Skatt på bostadsbyggande, varor och tjänster |
|||
|
Sänkt skatt på bostadsbyggande motsvarande halverad byggmoms |
-1,58 |
-2,03 |
-2,80 |
|
Avgår: Regeringens tillfälliga skattelättnad för vissa byggtjänster 2003-2006 |
0,50 |
1,00 |
1,10 |
|
Generell moms (25 %) på tidskrifter |
0,54 |
0,55 |
0,55 |
|
Särskild fordonsskattenedsättning |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Inget behov av tillfällig skattestimulans för källsortering |
0,27 |
0,13 |
0,00 |
|
Inget behov av tillfällig skattestimulans för offentliga lokaler |
1,33 |
0,67 |
0,00 |
|
Sänkta alkoholinförselkvoter (1 l starksprit, 5 l vin, 15 l öl) |
1,20 |
1,20 |
1,20 |
|
Nej till försök med trängselskatt i Stockholm |
-0,46 |
-0,53 |
0,00 |
|
Energiskatter |
|||
|
Sänkt energiskatt på MK1-diesel med 30 öre/liter |
-0,97 |
-0,97 |
-0,97 |
|
Sänkt energiskatt på MK1-bensin med 15 öre/liter |
-0,81 |
-0,81 |
-0,81 |
|
Sänkt elskatt 1,2 öre/kWh |
-0,92 |
-0,92 |
-0,92 |
|
Offentligrättsliga avgifter, övrigt |
|||
|
Renodling av anställningsstöd |
0,20 |
0,20 |
0,20 |
|
Sänkt fordonsskatt lätta lastbilar |
-0,13 |
-0,13 |
-0,13 |
|
Sänkt fordonsskatt personbilar |
-1,18 |
-1,18 |
-1,18 |
|
Nej till regionalpolitisk stimulans |
0,30 |
0,30 |
0,30 |
|
Summa skatte- och avgiftsintäktsförändringar |
-32,94 |
-38,98 |
-49,69 |
Tabell 12.2 Övriga inkomstförändringar på statsbudgeten 2005-2007 samt övergång till total inkomsteffekt på statsbudgetens inkomstsida
Miljarder kronor
|
Övriga inkomstförändringar och regleringar |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Inkomster av statens aktier tfa försäljning av statligt ägda aktier |
0,00 |
-1,62 |
-3,90 |
|
Avgift försäljning av högskoleutbildning |
0,11 |
0,23 |
0,35 |
|
Reglering av 2:a karensdag: Höjd arbetsgivaravgift. m 0,3 p.e. (neutralt för företagssektorn) |
2,93 |
3,40 |
3,60 |
|
Effektivare uppbördseffektivitet och skatteindrivning |
0,50 |
0,75 |
0,90 |
|
Summa övriga inkomstförändringar |
3,54 |
2,76 |
0,95 |
|
Summa skattesänkningar (tabell 10.1) och övriga inkomstförändringar |
-29,4 |
-36,22 |
-48,74 |
|
Inkomster av försåld egendom (inkomsttitel 3000) |
50,00 |
60,00 |
50,00 |
|
Övergång till inkomsteffekt på statsbudgetens inkomstsida |
-0,5 |
-0,4 |
-0,4 |
|
Summa inkomstförändringar totalt på statsbudgeten |
20,1 |
23,38 |
0,86 |
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Mats Odell (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Mikael Oscarsson (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Lars Gustafsson (kd) |