Ett positivt företagarklimat skapar grunden för det goda samhället. Ett starkt näringsliv är förutsättningen för en bra välfärd, med god omsorg, värdig vård och en utvecklande skola.
Ett dynamiskt företagarklimat, med mångfald och konkurrenskraft, ger människors entreprenörskap och idéer möjlighet att blomma ut. De små och medelstora företagens villkor och behov ska styra utformningen av närings- och företagarpolitiken.
Kristdemokraterna föreslår i motionen att företagsklimatet förbättras genom att låta de skatter som drabbar näringslivet mildras. Bland annat föreslås att skatten påägande minskas genom avvecklad förmögenhetsskatt. En avveckling av dubbelbeskattningen inleds.
Kristdemokraterna anser att dagens skattepolitik strider mot en rad skatterättsliga principer, vilket skadar människors möjlighet till frihet och trygghet. I denna motion behandlas bland annat förmögenhetsskatten som framförallt strider mot minsta offer-principen, skatteförmågeprincipen och neutralitetsprincipen. Den och andra skatter diskriminerar företagande och ägande på ett sätt som inte bara skadar skatteobjekten utan hela samhället.
Kristdemokraterna avslår regeringens förslag att räntebelägga juridiska personers periodiseringsfonder. Den av regeringsmajoriteten föreslagna skatteväxlingen avslås likaså.
1 Sammanfattning 1
2 Innehåll 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Sänkta kapitalskatter för ett ökat företagande och fler jobb 5
4.1 Omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen 5
4.1.1 Avveckla förmögenhetsskatten 5
4.2 Förmögenhetsskatten - liten inkomst som medför stora skador 6
4.2.1 Bort med dubbelbeskattningen 7
4.2.2 Höjd bolagsskatt för att finansiera omläggning 8
4.2.3 Effekterna av en omlagd egendoms- och kapitalbeskattning 8
4.3 Periodiseringsfonder 9
5 Skattesänkningar för entrepenörer 9
5.1 Sänkning av arbetsgivaravgifterna 10
5.2 Riskkapitalavdrag 11
5.3 Inför etableringskonto 11
5.4 Ägarbeskattning av fåmansbolag 12
5.4.1 Kvarvarande pomperipossa i 3:12-reglerna 12
5.5 Majoritetens "gröna" skatteväxling 13
5.6 Rättvisa konkurrensvillkor 14
5.6.1 Tonnageskatt 14
5.6.2 Återköp av egna aktier 14
5.6.3 Ge F-skattsedel till alla som önskar 15
5.7 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher 15
6 Sänkt skatt på hushållstjänster 16
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen.
Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.2
Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.3
Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avslå regeringens förslag att räntebelägga juridiska personers periodiseringsfonder.1
Riksdagen avslår regeringens förslag att sänka årslönesumman för vilken företag kan få reducerade arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om den av regeringen föreslagna skatteväxlingen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidsbegränsad amnesti i samband med ett avskaffande av förmögenhetsskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begära att regeringen återkommer med förslag om hur en s.k. BEK-modell skall kunna införas som ersätter dagens fåmansbolagsregler.
1 Yrkandena 3, 5, 6, 8, 9 och 14-17 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
3 Yrkande 7 hänvisat till LU.
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.
Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en stor andel privata finansiärer. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är viktiga av dessa skäl.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar. Förändringar behöver göras för att inte kapital och kompetens - två mycket viktiga faktorer för ett gott företagsklimat - skall flytta utomlands. Här spelar beskattning av inkomst och kapital en viktig roll.
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får idag helt andra effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat huvudägarna i aktiebolag från förmögenhetsskatt medan t.ex. normalinkomsttagare som råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Sveriges aktiemiljardärer är befriade från förmögenhetsskatten på sitt aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina tillgångar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att betala skatten. Även regeringen överväger i budgetpropositionen att i det "fortsatta arbetet" utreda om man ska föreslå att slopa befrielsen från förmögenhetsskatt och istället införa ett tak i förmögenhetsskatten. Kristdemokraterna anser att detta är ytterligare ett bevis för att förmögenhetsskatten är feltänkt i grunden.
Av den totala förmögenhetsskatten som betalades in år 2000 utgjorde egnahem inte mindre än 36 procent av den totala tillgångsmassan. 1 Inkomstbeskattningen (arbetsinkomster och bolagsvinster) och kapitalinkomstbeskattningen (räntor och reavinster) innebär att en faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. T.ex. tvingas många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs.
Förmögenhetsskatten ger också den orimliga effekten att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid högre inflationstakt. Men redan vid det mål som Riksbanken satt upp på 2 procents inflationstakt leder främst förmögenhetsskatten till att den reala beskattningen blir högre än 100 procent på investeringar som ger en real avkastning på 4 procent före skatt. Investeringar som realt skulle ge en avkastning på 4 procent eller lägre, kommer alltså inte till stånd i Sverige med dagens skattesystem.
Kristdemokraterna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas med 0,5 procentenheter till 1,0 procent till år 2006 och ner ytterligare 0,25 procentenheter till 0,75 procent år 2007 för att sedan slopas helt. Samtidigt föreslår vi att taxeringsvärdena för fastigheter återgår till de värden som gällde år 2000.
I Kristdemokraternas budgetalternativ finansieras avvecklingen av förmögenhetsskatten krona för krona. Ändåär Kristdemokraternas uppfattning att en avveckling av förmögenhetsskatten skulle bli en samhällsekonomisk och även en statsfinansiell vinst på relativt kort sikt. Enligt uppskattningar som gjorts befinner sig så mycket som 500 miljarder kronor utomlands som tillhör svenskar. Detta "flyktkapital" skulle kunna betyda mycket för den svenska samhällsekonomin om det kunde placeras i svenska finansinstitut. Helt säkert skulle en kapitalinjektion i Sverige medverka till ett något lägre ränteläge, vilket stimulerar investeringar och sysselsättningen. Även om förmögenhetsskatten helt avvecklas, vilket är vårt förslag, kommer skatten på kapitalavkastningen att finnas kvar. Om 20 procent av "flyktkapitalet" placeras i Sverige innebär detta att 100 miljarder kronor kan beskattas vid avkastning och de reavinster som görs med detta kapital beskattas. Detta är ett rimligt antagande med tanke på de erfarenheter som gjorts i exempelvis Österrike.
Enligt regeringens prognos kommer förmögenhetsskatten att inbringa 4,2 miljarder kronor år 2005. Detta belopp ska vägas mot de nya skatteintäkter som hemflyttande kapital inbringar samt de effekter på sysselsättning och investeringar som en slopad förmögenhetsskatt medför. Kristdemokraterna finner regeringens försvar av förmögenhetsskatten obegripligt på både ett samhällsekonomiskt, statsfinansiellt och moraliskt plan. Möjligen har man målat in sig i ett idelogiskt hörn med hjälp av gammal socialdemokratisk retorik. Socialdemokraternas eventuella ideologiska argument för att bibehålla förmögenhetsskatten tillintetgörs dessbättre fullständigt av det faktum att man befriat svenska aktiemiljardärer ifrån förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatt betalas numera till större del av villaägare och företagare. Det är den sista skatten i Sverige som diskriminerar gifta och sammanboende med barn.
Kristdemokraterna anser att förmögenhetsskatten måste avskaffas. Dessutom anser vi att regeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att så mycket kapital som möjligt placeras i Sverige.
Dubbelbeskattningen på avkastning på aktier strider framförallt mot principen om neutralitet. Den påverkar kapitalägares handlande på ett diskriminerande vis. Men desto värre är denna beskattning utifrån perspektivet att den skadar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Om avkastning på aktier beskattas två gånger blir det ofrånkomligen så att investerare drar sig utomlands. Denna typ av beskattning ger relativt få extra resurser till den gemensamma offentliga kassan. Den strider kanske tydligare än någon annan beskattning mot minsta offer-principen. Dubbelbeskattningen har dessutom den senaste tioårsperioden lett till ett stadigt ökande av det utländska ägandet på den svenska börsen.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar med. Kristdemokraterna föreslår att avvecklingen sker stegvis och inleds med att den halveras från år 2007 för fysiska personer.
Den föreslagna avvecklingen av dubbelbeskattningen kommer också att leda till att svenska aktieägare inte längre, som i dag, har en väsentligt sämre skattemässig situation jämfört med utländska aktieägare. Den senaste tioårsperioden har vi sett ett stadigt ökande utländskt ägande på den svenska börsen. Med den av Kristdemokraterna föreslagna omläggningen av beskattningen blir spelreglerna mer jämbördiga och förutsättningar uppstår för att utlandsägandet av svenska företag inte trendmässigt ska fortsätta att öka.
Kristdemokraterna anser att en omläggning snarast behöver genomföras av egendoms- och kapitalbeskattningen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet liksom dubbelbeskattningen på investeringar och risksparande. För att delvis finansiera detta föreslås en något höjd bolagsskatt, d.v.s. skatten på företagens faktiska vinster. Vi gör bedömningen att förmögenhetsskatten i kombination med dubbelbeskattningen är väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi föreslår. Höjningen innebär att bolagsskatten ökar från 28 till 30 procent av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska intäkter, inte på fiktiva värden som vid förmögenhetsbeskattningen.
Det kan konstateras att det inom nästan samtliga riksdagspartier finns en diskussion om förmögenhetsskattens avskaffande.
Den samlade effekten av Kristdemokraternas förslag beträffande egendoms- och kapitalbeskattningen framgår av diagram nedan. Diagrammen jämför den totala beskattningen på aktieinvesteringar med regeringens politik och Kristdemokraternas fullt genomförda kapitalskattepolitik, under antagandet att investerarens övriga nettoförmögenhet överstiger en miljon kronor.
I diagram 1 antas ett 10-procentigt avkastningskrav, 2-procents inflation och att 30 procent av vinsten efter bolagsskatt delas ut.Trots Kristdemokraternas förslag till något höjd bolagsskatt, leder det samtidigt föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen och förslaget om avvecklad förmögenhetsskatt till att den totala beskattningen av det riskvilliga kapitalet minskas från 60 procent till 45 procent.Den reala avkastningen efter skatt blir 2,8 procent med gällande regler och 4,6 procent med Kristdemokraternas förslag fullt genomfört.
I diagram 2 antas att den reala avkastningen före skatt i stället bara blir 4 procent, men att förutsättningarna i övrigt är desamma som tidigare. Då framgår vilken förödande effekt förmögenhetsskatten har för att reducera avkastningen efter skatt och därigenom omöjliggöra investeringar som annars kunde ha varit både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. Av avkastningen före skatt går 70 procent bort i skatt, vilket fortfarande ska jämföras med de 45 procent som blir fallet med Kristdemokraternas förslag när det är fullt genomfört. Den reala avkastningen efter skatt blir negativ, -0,2 procent, med gällande regler men är fortfarande positiv, 1,3 procent, med Kristdemokraternas förslag.
Kristdemokraterna anser inte att Socialdemokraternas så kallade finansiering av höjningen för gifta par av fribeloppet i förmögenhetsskatten är rimlig. Visserligen är det bra att regeringen nu inser att det är stötande att gifta par och sammanboende med barn beskattas hårdare än andra. Men att företag med sparade reserver ska finansiera en sådan skattesänkning är inte logiskt. Kristdemokraterna anser därför att denna "räntebeläggning" av periodiseringsfonderna ska avslås.
Ryggraden i ett välfärdssamhälle är de små och stora företag som skapar arbete och välfärd åt människor. Kristdemokraterna föreslår ett antal generella strategiska skattesänkningar för att lindra entreprenörernas skattebörda och därmed förbättra företagarklimatet och tillväxtförutsättningarna.
Jordbruks-, åkeri- och fiskenäringarna är branscher som dras med orättvisa konkurrensvillkor gentemot sina utländska konkurrenter. På dessa områden föreslår Kristdemokraterna viktiga skattesänkningar. Kristdemokraternas samtliga skatteförslag för ett bättre investerings- och företagarklimat sammanfattas i tabell 1.
Tabell 1. Kristdemokraternas skatteförslag för ett bättre investerings- och företagarklimat
Periodiserade effekter för staten
|
Miljoner kronor |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Avdragsrätt för avsättning till etableringskonto |
-45 |
-45 |
-90 |
|
Effektiv bolagsskatt 28,46% (30% nominell) |
4 100 |
4 500 |
4 800 |
|
Nej till räntebeläggning av periodiseringsfonder |
-1 500 |
-1 900 |
-2 600 |
|
Införande av riskkapitalavdrag (Tak 100') |
-40 |
-100 |
-100 |
|
Avvecklad dubbelbeskattning på utdelning: Fysiska personer halv 2007 |
-4 100 |
||
|
Interaktionseffekt tfa höjd bolagsskatt |
200 |
||
|
Ingen rätt till återköp av egna aktier |
0 |
0 |
0 |
|
Förmögenhetsskatt: 1% skatt 2006, 0,75% 2007 |
-2 300 |
-3 400 |
-4 100 |
|
Avgår: Inget behov av begränsningsregel i förmögenhetsskatten |
300 |
300 |
300 |
|
Nej till reducerad nedsättning av socialavgifter |
-420 |
-420 |
-420 |
|
Sänkt energiskatt på MK1-diesel med 30 öre / liter |
-970 |
-970 |
-970 |
|
Sänkt energiskatt på MK1-bensin med 15 öre / liter |
-810 |
-810 |
-810 |
|
Sänkt fordonsskatt lätta lastbilar |
-130 |
-130 |
-130 |
|
Summa skattesänkningar: |
-1 815 |
-2 975 |
-8 020 |
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.
Kristdemokraterna anser att regeringens förslag att nu sänka den lönesumman för vilken man ska kunna få nedsatt sociala avgifter från 852 000 till 741 600 kronor är dålig närings- och skattepolitik. Förslaget avslås därför.
Kristdemokraterna föreslår i en motion med anledning av utgiftsområde 10 att en andra karensdag införs i sjukförsäkringen, med ett bibehållet högkostnadsskydd på 10 dagar per tolvmånadersperiod. Förslaget skulle kunna bidra till att sjukfrånvaron minskar, vilket gynnar bl.a. företagssektorn. De minskade direkta sjuklönekostnader som företagen genom den andra karensdagen vinner, regleras genom en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,28 procentenheter. Därmed blir förändringen i sjukförsäkringen budgetmässigt neutral för företagssektorn.
Kristdemokraterna föreslår att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m år 2005 ska ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 100.000 kronor. Skattereduktion ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag. För detta ändamål beräknas ett skattebortfall på 100 miljoner kronor per år.
Riskkapitalavdraget bör också kompletteras med införande av etableringskonto. Att öppna ett etableringskonto innebär att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart.
Det är idag svårt att spara ihop till startkapital till start av eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål. Ett etableringskonto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa grupper, såsom invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra alternativ.
I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett så kallat etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen.
Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 procent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet.
Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot - företag som kanske aldrig tillkommit annars. Kristdemokraterna vill att etableringskonto ska införas också i Sverige.
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med de som gäller för andra företag. Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. Ett särskilt problem gäller vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som ska ses som inkomst av arbete, lön, av den utdelning ägaren tar ut. Idag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent, resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning). Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag och att utdelning utöver ett belopp motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst. På samma vis bör barn under 16 år som jobbar i familjeföretag kunna få skälig ersättning utan att denna ska läggas på föräldrarnas inkomst och beskattas av dem, vilket är fallet idag.
Kristdemokraterna anser att nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag snarast måste införas. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen på hur den så kallade BEK-modellen ska kunna ersätta nuvarande så kallade 3:12-regler.
Under början av detta decennium uppstod pga. 3:12-reglerna en s.k. pomperipossaeffekt. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat och satsat fick skatteskulder därför att deras fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde realiseras och som delvis beskattades som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat företag som betalning för det företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst fanns kvar även efter det att företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta till retroaktivt (prop. 2002/03:15). Samtidigt beslutade riksdagen att uppdra åt regeringen att utreda och återkomma med förslag på hur personer som inom ramen för 3:12 råkat ut för pomperipossabeskattning som inte innefattades av det retroaktiva beslut som fattades av riksdagen i december 2002 (skatteutskottets betänkande 2002/03:5). Regeringen har ännu inte återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad det skulle kosta att lägga fram ett dylikt förslag. Kristdemokraterna finner att detta är både oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten samtidigt som det är ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i Sverige. Kristdemokraterna yrkar att riksdagen uppdrar åt regeringen att omgående verkställa det beslut som fattades av riksdagen den 19 december 2002.
Kristdemokraterna vill betona vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger alla i vårt samhälle incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av miljöpåverkande ämnen. Vi ser därför behov av ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs. En sådan kombinerad höjning av skatten på miljöstörande verksamhet och sänkning av skatten på arbete kallas grön skatteväxling.
En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan dock bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige och att denna produktion i stället sker i andra länder med mindre miljöhänsyn. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget bedömer Kristdemokraterna det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp. Istället bör industrin stimuleras till investeringar som ytterligare minskar de negativa miljökonsekvenserna av produktionen.
Kristdemokraterna är övertygade om att en grön skatteväxling behövs på en europeisk nivå för att bevara konkurrensneutraliteten mellan olika länder. Sverige bör verka för gemensamma miniminivåer för beskattning av miljöstörande verksamhet inom EU. En sådan utveckling skulle leda till att svenskt näringsliv skulle få stora konkurrensfördelar tack vare den anpassning som gjorts i Sverige för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen. I EU-sammanhang har den svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.
En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. På grund av Sveriges höga skattetryck är det enligt Kristdemokraternas uppfattning angeläget att sänka skatterna, särskilt på arbete. Därmed stärks sysselsättningen långsiktigt, och skattesystemets tyngdpunkt förskjuts mot en allt större andel miljörelaterade skatter.
Argumenten för en grön skatteväxling kan således tillämpas i ett sammanhang där skatter sänks i stället för att, som den styrande s-, v- och mp-majoriteten ofta gör, låta skatteväxlingsresonemangen leda till ett allt högre skattetryck.
De förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår under benämningen grön skatteväxling leder till höjd beskattning för hushållen, utan att påverka miljöbelastningen. Socialdemokraternas och stödpartiernas politik drabbar samhällsekonomin asymmetriskt, vilket kan få stora negativa konsekvenser. Varken för de företag eller de hushåll som drabbas är exempelvis diesel eller bensin utbytbart mot mer arbete. Till detta kommer att skattehöjningarna på el, bensin och diesel sker i en tid då priserna på el, bensin och diesel är mycket höga av andra skäl. Effekten blir ett fördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster, boende på landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de har idag. För företag i servicesektorn höjs även elskatten. Istället för höjda skatter behöver Sverige sänkta skatter. Kristdemokraterna anser därför att regeringens så kallade skatteväxling bör avslås för företagens, hushållens och miljöns skull.
Genom EU-beslut har olika åtgärder för att stärka konkurrenskraften för sjöfarten på nationell nivå införts i EU-länderna. Bland dessa åtgärder är den viktigaste att den tonnagebaserade bolagsskatteberäkningen har införts. Numera har Finland, Danmark, Tyskland, England, Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Irland och Grekland samt Norge en s.k. tonnageskatt. Sverige är tillsammans med Österrike det enda landet som inte har tonnageskatt eller motsvarande. För svensk sjöfart är det viktigt att det råder samma förutsättningar som konkurrenterna har för att sjöfarten skall kunna utvecklas. En konkurrenskraftig rederinäring innebär också att effekten kommer hela sjöfartsklustret till godo. Rederiernas landorganisationer växer och ger effekter inom flera andra näringsgrenar.
Kristdemokraterna yrkar att regeringen skyndsamt utreder hur en tonnagebeskattning kan införas i Sverige redan 2005. Rederierna ska med denna beskattning betala skatt i förhållande till sitt tonnage. Den beskattningen ska samtidigt ersätta bolagsskatten så att reformen blir kostnadsneutral för staten.
Beslutet att möjliggöra återköp av egna aktier för de större noterade börsbolagen bör omprövas. Förslaget rubbar på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och styrelse och öppnar för styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på marknaden.
Kristdemokraterna anser att det är högst angeläget att motverka skattemässig inlåsning av kapital i företagen. Detta är angeläget för alla företag. Därför har vi sedan lång tid förespråkat att dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster avskaffas. Den effekt regeringen vill uppnå kommer med vårt förslag att leda till enklare och mer generella skatteregler. Dessutom uppnås symmetri i beskattningshänseende dels mellan riskfritt banksparande och aktiesparande, dels mellan noterade och onoterade privata och publika bolag vid ett slopande av dubbelbeskattningen.
Regeringens förslag om vissa större företags återköpsrätt av egna aktier leder i stället till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare lagstiftning för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till de mindre företagens nackdel. Återigen är det framför allt fåmansföretagen som missgynnas.
Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens regler uppnås på två sätt:
Genom att bolaget sätter ned aktiekapitalet för utbetalning till aktieägarna med överkurs. Denna metod kan även underlätta vid exempelvis ägarskiften.
Kombinerat med vårt förslag om avskaffad skatt på just utdelningsinkomster förbättras hela näringslivets resursanvändning, genom att kapital kommer att satsas där det ger bäst avkastning. Dessutom uppnås, som tidigare nämnts, skattemässig neutralitet i förhållande till riskfritt banksparande.
Av ovanstående skäl bör möjligheten för de större börsbolagen att återköpa egna aktier upphävas.
Utan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt konkurrera på sin marknad. Ett företag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter och arbetsgivaravgifter.
Kristdemokraterna anser att enskilda människor enkelt ska kunna växla mellan att vara anställd och bedriva egen näringsverksamhet. Företag som tvekar att anställa skulle kunna lägga ut uppdrag till intresserade personer utan att anställa dem. Från och med 1 januari 1998 förenklades reglerna för tilldelning av F-skattsedel. Skattemyndigheterna delar trots det inte ut F-skattsedel till personer som avser att bedriva näringsverksamhet. Bland sådana personer har man även räknat in dem som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare. Kristdemokraterna anser att F-skattsedel ska delas ut till alla sökande som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet.
Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelflorandrabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen. Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.
För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det t.ex. vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.
Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system. Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen SOU 1997:
111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.
En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.
Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.
Tjänstesektorn är en stor framtida att tillväxtsektor. Produktion och försäljning av tjänster kommer i framtiden att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande. Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga också för människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av tidigare ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och installationsarbeten för exempelvis vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är traditionellt kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt manliga.
Kristdemokraterna vill ge tjänstesektorn helt nya möjligheter att växa genom en 50-procentig skattereduktion för de privata hushållens köp av tjänster i det egna hemmet. Det innebär i praktiken att den skattekil som uppstår när man idag anlitar arbetskraft för redan skattade pengar i stort reduceras. Förslaget kan beskrivas som att det av Socialdemokraterna tidigare avvecklade ROT-systemet i stället permanentas och utvidgas rejält, så att det vita priset halveras. Tjänster för upp till 50.000 kr per år kan köpas med en 50-procentig skattereduktion, som då alltså uppgår till maximalt 25.000 kr per hushåll och år. Detta förslag har vi utvecklat i en särskild motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern. Kostnaden i form av skattebortfall är relativt liten och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna.
Ett andra kompletterande förslag som bör införas parallellt med det ovan nämnda, är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det finns flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas betala ca 100 kr per timme i skatt. Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna innebära en betydande förbättring av livskvaliteten, inte minst för dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer. Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning. Förmånsvärdet kommer enligt nuvarande regler att justeras ned automatiskt om vårt förslag för skattereduktion på hushållstjänster genomförs.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Mats Odell (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Mikael Oscarsson (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Lars Gustafsson (kd) |
| [1] |
Skattestatistisk årsbok 2002 |