Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen anförs om att reformen införs på försök i regioner med hög andel småföretag.
Den amerikanske forskaren David Birch skapade gasellbegreppet för drygt 20 år sedan som en beteckning på de företag som stod för hela nettotillväxten av arbetstillfällen i USA. Han fann redan i början av 1990-talet att de stora företagen stagnerade och att växtkraften i stället fanns hos småföretag, ofta nystartade, som drevs av entreprenörer som vågade tänka i nya banor och utmana de etablerade "elefanterna".
Det är ett flertal internationella jämförelser som visar att Sverige har förhållandevis få småföretagare och att vi beskattar småföretagare exceptionellt hårt. För den enskilda småföretagaren är det ett betydligt större risktagande än för ett storföretag med sådana saker som konjunktursvängningar, internationell utveckling, teknikutveckling, sjukförsäkrings- och andra trygghetsregler etc. Om den lilla företagaren på grund av dåliga tider inte längre får order från viktiga kunder som t.ex. Volvo eller Ericsson, förlorar han eller hon kanske allt, inte bara en arbetsinkomst. Den högre risken förstärks av att småföretagare inte gradvis kan anpassa sitt engagemang på samma sätt som aktieinvesterare på börsen kan sälja delar av sina aktier. Småföretagaren har inte heller samma möjligheter som en anställd att enkelt byta jobb.
Det är en rätt omfattande del av vår framtid som hänger på vår vilja att starta och driva företag. Tillväxt är i mångt och mycket ett utfall av hur enkelt det är för enskilda människor att förverkliga sina idéer. Enligt Nutek har inget av Sveriges 50 största företag grundats efter 1970.
Ett uppenbart problem är de höga kostnaderna för små företag att expandera. Dagens fåmansbolagsregler är inte rättvisa och tar inte tillräcklig hänsyn till den risk företagaren tar i sin verksamhet. Det allvarligaste problemet är att det inte finns något tak för tjänstebeskattning vid den löpande beskattningen av utdelning. Det innebär att all inkomst över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst. En negativ och diskriminerande särbehandling av utdelningar från fåmansföretag jämfört med beskattning av andra kapitalinkomster blir resultatet. Det slår hårt mot den enskildes företagarens intressen att starta företag och anställa fler medarbetare.
I en rapport från Svenskt Näringsliv (Ett Sverige för alla, juli 1994) redogörs för uppgifter om att det är de mindre och medelstora företagen som är jobbmotorerna i Sverige. Under perioden 1997-2002 har företagen i storleksklassen 10-249 anställda skapat i genomsnitt 51 000 nya arbetsplatser per år. Men för de minsta företagen, mellan 0 och 9 anställda, minskade i stället sysselsättningen med 16 000 per år. Storföretagen stod för 16 000 nya arbetsplatser per år. Anledningen till att de små företagen inte expanderar tycks, enligt rapporten, framför allt vara att antalet egenföretagare har minskat stadigt. Indirekt har dock dessa minsta företag varit avgörande för sysselsättningstillväxten, eftersom de utgör plantskola för de mindre och medelstora företagen.
Detta mönster varierar regionalt. Men sämst sysselsättningsutveckling finner vi bland de riktigt små företagen, med färre än tio anställda, där antal jobb har minskat i samtliga län under perioden. Därför är ett bättre företagsklimat för de mindre företagen viktigare än all arbetsmarknadspolitik. Det är viktigt för hela Sverige, men särskilt viktigt för de delar av landet där småföretag dominerar. Det är i dessa delar där potentialen rimligen är som störst för att nya jobb kan skapas och att tillväxten i regionen ökar. Det finns skäl att låta län och regioner som kännetecknas av en sådan företagsamhet att pröva reformen för att sedan utvärdera. Förslag till sådana regioner är Halland, Blekinge och Småland.
Företagarskatter kan utformas på ett sätt som ökar företagens intresse för att anställa och expandera. Ju fler en företagare anställer, desto större del av vinsten beskattas som kapitalvinst i stället för som lön för gruppen fåmansföretag. En småföretagare får på så sätt drivkrafter att skapa jobb. Ju fler anställda, desto lägre grad av fåmansbolagsbeskattning. Hela fåmansbolagsregelverket bör upphöra när företagaren har tio eller fler anställda.
Som ett steg på vägen mot att avskaffa fåmansbolagen är en sådan reform att föredra. Den här beskattningen av småföretag ger många positiva effekter - och öppnar för fler växande företag som anställer mer. Det ger bättre incitament och drivkrafter att starta och utveckla företag för den enskilda människan. Det skulle sannolikt öppna och ge ökade investeringar i små och medelstora företag. Det är en kompensation för företagarnas risktagande. De svenska små och medelstora företagen får internationellt mer konkurrenskraftiga villkor. Det blir lika fördelaktigt att investera i eget företag som i t.ex. noterade aktier. Mot bakgrund av detta bör regeringen tillsätta en utredning med syfte att införa en skattereform som gör det möjligt för fler företag att anställa fler.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Henrik von Sydow (m) |