Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att öka möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård för anställda.
Medarbetarna är företagens viktigaste resurs. Hälften av de sjukskrivna medarbetarna uppger att arbetet bidragit till sjukskrivningen. Det är vanligt med nack- och axelproblem. Förebyggande åtgärder är oerhört viktiga för att motverka sådana problem. För att minska samhällets kostnader för sjukskrivna måste förebyggande åtgärder premieras.
Människor som får uppskattning på sin arbetsplats mår bättre. Detta gör att de fortsätter att prestera bra. Det blir med andra ord en positiv spiral. Det ligger därför i arbetsgivarnas intresse att skapa en god atmosfär på arbetsplatsen, och en viktig del av denna arbetsmiljöär arbetstagarna. Företag har med andra ord ett egenintresse av att satsa på sina anställda. Men detta kan leda till problem med Skatteverket om det inte görs inom skattereglernas snäva ramar. Satsningens positiva atmosfär kan delvis spolieras av att arbetstagarna blir eftertaxerade.
Den arbetsgivare som väljer att satsa på t.ex. inredning eller nya maskiner kan dra av dessa kostnader i deklarationen. Men om arbetsgivaren i stället väljer att satsa ett belopp per anställd som den anställde kan disponera över för friskvård och utbildning så finns exempel på att skattemyndigheterna har ansett detta vara en löneförmån. Detta gör insatsen dyrare eftersom arbetsgivaren skall betala sociala avgifter och arbetstagaren skall lägga förmånsvärdet till sin arbetsinkomst.
Enligt dagens regler kan arbetsgivare erbjuda anställda friskvård som skattefri förmån om den är av mindre värde. Även rehabilitering är en skattefri förmån. Problemet är att för skattefrihet krävs att det inte är fråga om någon s.k. exklusiv motionsform, och att motionen inte kostar mer än några tusenlappar. Den allmänna omtanken är ofta ett led i att skapa en bra arbetsmiljö och upprätthålla en hög livskvalitet som gör att de anställda orkar bättre och längre i arbetslivet.
Jag menar att dagens regler ger uttryck för en föråldrad syn på motion och andra friskvårdande aktiviteter. Även alternativmedicin kan förebygga sjukskrivningar.
För många arbetsgivare är de anställdas inställning det som är viktigast för att få en bra psykosocial arbetsmiljö. Arbetsgivare som vill satsa på de anställda så att de blir fysiskt och psykiskt starkare skall inte hämmas av skattereglerna. Denna satsning tjänar både arbetsgivare och arbetstagare på. Även staten får del av fördelarna genom minskade kostnader för sjukvård, sjukpenning m.m. och ökade inkomster om fler arbetar till pensionsåldern.
Utrymmet för personalvårdsförmåner som leder till ökad friskhet och frånvaro av sjukdomssymptom måste därför ökas. Detta är ett motdrag för att hindra bl.a. de ökade sjukskrivningarna, men är också ett led i att få fler att finna glädje i att gå till arbetet ända fram till pensionsåldern. Därför bör kravet på att personalvårdsförmåner skall vara av mindre värde för att inte tas upp till beskattning i 11 kap. 11 § inkomstskattelagen avskaffas.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om att öka möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård för anställda.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Lennart Beijer (v) |