Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av gällande regelverk rörande minnesgåvor och föreslår åtgärder som i ökad omfattning utgår från gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen för ett maxbelopp utan att det leder till skatteplikt.
Med gällande regelverk rörande minnesgåvor till anställda och förtroendevalda finns vissa begränsningar vad gäller värdet på gåvan, när och hur många gånger en sådan gåva kan utdelas per person, och vari gåvan skall bestå. En gåva av minneskaraktär är ej skattepliktig för den enskilde och är avdragsgill för arbetsgivaren om den inte består av kontanta medel eller andra betalningsmedel som check, postväxel eller presentkort som avser en obestämd vara. Sådana gåvor får utdelas, förutom vid anställningens upphörande (minst 6 års anställning), vid ytterligare ett tillfälle, t.ex. 50-årsdag eller vid en längre tids anställning (25 år). Gåvans värde får vid varje tillfälle ej överstiga 10 000 kr. Om värdet överstiger detta belopp blir hela gåvans värde skattepliktigt.
Vidare skall minnesgåva i huvudsak utgå lika till samtliga anställda eller grupper av anställda och ej med hänsyn till mottagarens individuella behov. En sådan gåva med inslag av personliga behov blir skattepliktig för den anställde.
Dessa regler tillämpas sannolikt med ganska stor variation från den ena arbetsgivaren till den andra när det gäller vari minnesgåvan skall bestå av, men det är vanligt med medalj, klocka, konst, smycken och kristall. Det är givetvis rimligt att ha ett maxbelopp för minnesgåvor från arbetsgivare till anställd för att hålla en tydlig gräns mellan gåva och lön. Däremot borde det få finnas ett större inslag av valfrihet när gåvomottagaren anger vad han/hon vill att gåvan skall bestå av utan att den för den sakens skull skall riskera att ses som skattepliktig inkomst. Om en arbetstagare t.ex. har arbetat i 25 år eller avslutar en lång anställning är det rimligt att det tas vederbörlig hänsyn till vad gåvomottagaren själv önskar sig i gåva och som för honom/henne har ett bestående värde.
Vad som har bestående värde kan ju variera mycket kraftigt från person till person och över tid. Om den personliga valfriheten i stället bör tas bort helt är ju den andra motpolen att alla som erhåller en minnesgåva skall få exakt samma typ av föremål, t.ex. en medalj. Ett sådant system känns onekligen stelbent och tillhörande en annan tid. Med anledning av det i motionen anförda bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att göra en översyn av regelverket rörande minnesgåvor och återkomma med förslag till åtgärder i syfte att öka gåvomottagarens möjlighet att påverka valet av lämplig gåva inom ramen för ett fastställt maxbelopp utan att det leder till skatteplikt.
Riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att göra en översyn av gällande regelverk rörande minnesgåvor och föreslååtgärder, som i ökad omfattning utgår från gåvomottagarens önskan av lämplig gåva inom ramen för ett maxbelopp utan att det leder till skatteplikt.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Peter Pedersen (v) |