Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över hur beskattningen av lokaler i näringsverksamhet skall se ut i framtiden.
Hotell- och turistnäringen i Sverige är betydelsefull såväl för arbetsmarknaden som för statsbudgeten. 126 000 människor arbetar inom sektorn och omsätter cirka 164 miljarder kronor. Av dessa kommer 44 miljarder från utländska besökare.
Fastighetsskatten på t.ex. hotell- och restauranglokaler har återinförts och är en aktiv finansiär i betalningen av Sveriges EU-avgift. Dock råder viss osäkerhet vad som är produktionslokaler och bostäder.
Sedan 1996 beskattas kommersiella lokaler och industrifastigheter. Hyresfastigheter har 0,5 % på bostäderna och 1,0 % på lokaler av taxeringsvärdet. För industrilokaler däremot är skatten 0,5 % av taxeringsvärdet. Lagstiftningen är inte tydlig över vad produktionsutrymme innebär.
Fastigheten i ett hotell- och restaurangföretag bör betraktas som en produktionsfaktor, en nödvändig del för att tillhandahålla en tjänst, precis som lokalerna är för en industri, stor eller liten.
Fastighetsskatten bygger på principen om att man ska betala efter bärkraft. Detta kan få förödande konsekvenser för t.ex. hotell- och restaurangföretag. Fastighetsskatten i sin nuvarande utformning tar inte hänsyn till om en hotell- eller restauranglokal har några gäster eller ej. Avseende genomsnittet för svenska hotell, så ligger beläggningsgraden på ca 46 %. Med andra ord är hotellet utnyttjat bara varannan dag året runt. Taxeringsvärdet för hotell och restaurangföretagen uppgår till ca 40 miljarder kronor.
Hotellfastigheter som ofta är centralt belägna i städerna är också ytintensiva och har många särdrag som gör att de skiljer sig från andra typer av fastigheter på samma sätt som en fabrikslokal också skiljer sig från andra typer av fastigheter.
Näringsverksamhet som bedrivs i hotell- och restauranglokaler bör inte som i dag beskattas dubbelt så högt som näringsverksamhet som bedrivs i industrilokaler. Lokaler för näringsverksamhet borde beskattas lika. Det kan noteras att i energiskatteutredningen "Svåra skatter" hur utredningen föreslagit att all energibeskattning oavsett näringsverksamhet skall beskattas lika.
Produktionslokaler som självklart är en förutsättning för näringsverksamheten bör inte missgynnas utan beskattas lika, oavsett bransch. Som läget är i dag drabbas hotell- och restaurangnäringen på ett negativt sätt. Regeringen bör se över lagstiftningen som särskiljer vissa produktionslokaler.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |