Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa avdrag för hushållstjänster.
Så gott som varenda svensk känner någon som utnyttjar svart arbetskraft. Det tycks snarare vara mer regel än undantag att ha svart städhjälp. Hur skall livet i annat fall gå ihop med små barn, långa arbetsdagar och begränsad ekonomi?
I Finland finns det däremot en stor vit marknad för hemtjänster. Där har barnfamiljer råd att köpa vit avlastning. Avdragsrätt för sådana tjänster har blivit en succé och skapat tusentals nya jobb. Hur kan det som går så bra i Finland fortfarande vara så omöjligt i Sverige? Exemplet i vårt grannland visar att systemet fungerar i praktiken. Lagen om hushållsavdrag testades mellan åren 1997 och 2000 men permanentades den 1 januari 2001.
En finländare får dra av 60 procent av kostnaden för tjänster i hemmet, varav ungefär hälften visat sig gå till städning och resten till trädgårdsarbete eller till reparationer. Avdraget kan gälla även för sådana arbeten som matlagning, gräsklippning och underhåll av bostaden. Nästa år utvidgas dessutom avdragsrätten till att även gälla vård och omsorg av äldre. Att det finns arbeten som väntar på att utföras visar de finländska exemplen. Men i vårt land är det bara ombyggnader och reparationer som ges en viss skattelättnad trots att frågan om avdragsrätt för hushållsnära tjänster utretts flera gånger om.
Flera europeiska länder har system för att underlätta för hemservicesektorn. Frankrike var det första landet som sänkte skatten på hushållsnära tjänster. Där köps hemservicetjänster av mellan 15 och 20 procent av hushållen. Både Belgien och Tyskland har från och med 2004 infört nya system på nationell nivå med skatteavdrag eller rabatter. Skälen till införandet har bland annat varit att skapa fler jobb, att omvandla svarta tjänster till vita och att underlätta för hushållen att hinna med både yrkesarbete och allt arbete som krävs i det egna hemmet.
En jämförelse med nämnda länder visar att betydligt fler kvinnor kommit längre i yrkeslivet än de svenska. För svenska familjer med små marginaler är det enda ekonomiskt överkomliga att anlita svarta tjänster eller, om man har råd, dra ner på arbetstiden för att skapa utrymme för eget arbete i hemmet. Med alla dagens skattekilar är det mycket få i Sverige som når upp till en inkomst som gör det möjligt att anlita vita tjänster.
En undersökning visar att mer än varannan svensk kan tänka sig att betala en utomstående person eller ett företag för att få hjälp med hemservice som exempelvis städning, tvätt och strykning. Mer än hälften av svenska folket, lika många män som kvinnor, har inga principiella invändningar mot att ta hjälp i hushållsarbetet, medan endast tre av tio ställer sig negativa. Oavsett om man är privat- eller offentliganställd är ungefär hälften av de tillfrågade positiva till hemservicetjänster.
Beräkningar från Almega visar att ett fullt utbyggt system med avdrag för hemservice motsvarande det finska skulle generera 25 000-35 000 heltidstjänster. Beräkningarna är även baserade på Tjänstemannautredningen samt en undersökning från Eureka Marknadsfakta som Svenskt Näringsliv genomförde år 2001.
Att omvandla svart till vitt blir en ren vinstaffär för staten. Nya arbeten och högre löner generar nya skatteintäkter.
Det viktigaste av allt är att familjerna får valmöjlighet och mera tid för varandra.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Anita Sidén (m) |
Anna Lilliehöök (m) |