Alkoholbeskattningen

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till förändrad alkoholbeskattning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkoholfria miljöer samt vikten av personligt ansvarstagande och effektiva åtgärder för att motverka för hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk.1

1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.

Motivering

Under första halvåret 2000 träffade regeringen en överenskommelse med EU om en successiv anpassning av de svenska införselkvoterna till EU:s normala regelverk. Vi fick fyra år på oss för att göra denna anpassning. Då borde Sverige genast ha inlett en successiv nedtrappning av alkoholskatterna parad med en successiv upptrappning av införselkvoterna. Parallellt borde vi ha satsat på krafttag när det gäller information om alkoholens verkningar och på rejäla polisiära insatser mot langning och mot den till privatinförsel maskerade smugglingen.

I stället valde regeringen att sticka huvudet i busken. Upplysningsverksamheten och polisingripandena lämnades därhän. Man gjorde ingenting åt alkoholskatterna, utan dessa fick ligga kvar på oförändrat hög nivå. Och införselkvoterna höjdes i så små steg som möjligt, särskilt för starksprit. Våra möjligheter till en successiv anpassning förskingrades alltså.

I motion 2003/04:Sk310 beskrev vi vad som skulle hända om ingenting gjordes åt alkoholbeskattningen. Vi hänvisade därvid till de nya införselreglerna 1 januari 2004 och den förändrade beskattningen i våra närmaste grannländer, bl.a. Danmark och Finland. Vi angav att allt talade för att den inhemska försäljningen skulle komma att tydligt minska samtidigt som konsumtionen ökade. Därvid kunde förutses inte bara legal införsel utan även ökad illegal försäljning inom landet. En kraftig lageruppbyggnad av alkoholhaltiga drycker i många svenska hem kunde därutöver förutses. För staten skulle denna utveckling innebära att en allt större del av alkoholförsäljningen beskattades i utlandet och ej i Sverige. Skattebasen skulle helt enkelt komma att exporteras till betydande del om inget gjordes, angav vi.

I vår motion skrev vi då följande: "Enligt vår uppfattning finns inte skäl att låta denna utveckling fortsätta - - - För att motverka att denna utveckling tar fart är det nödvändigt med en snabb och resolut skatteanpassning".

Att säga att vår prognos visade sig vara klockren är tyvärr ingen överdrift. Samtidigt var det inte särskilt svårt att förutsäga hur utvecklingen skulle komma att bli vid en "vänta och se"-attityd från regeringens sida.

Nu har det i praktiken blivit för sent för att nå det som ursprungligen hade varit möjligt. Vi har redan nått den punkt där införseln av billig sprit från utlandet är större än den inhemska försäljningen. De nya införselvägarna, både de legala och de illegala, har redan etablerats. Tull och polis har helt tappat greppet om den skytteltrafik som sker över gränsen och som inte alls är förenlig med EU-reglerna.

Den utredning som regeringen sent omsider tillsatte förutsäger nu också att den ovan beskrivna utvecklingen kommer att fortsätta om inte beskattningen i rimlig grad anpassas till vad som gäller i vår närmaste omgivning.

Dessvärre fortsätter regeringen att låta utvecklingen ha sin gång utan att några åtgärder vidtas. Resultatet blir att allt fler svenskar vänjer sig vid att anlita andra inköpskällor än Systembolaget för sina alkoholinköp. Det har en mängd negativa verkningar, bl.a. för punktskattebasen. Men innebörden blir också att alkoholen via en informell lageruppbyggnad görs än mer tillgänglig för daglig konsumtion, inte minst för grupper som på grund av detta kan befinna sig i eller hamna i en risksituation.

Vi anser att det är utomordentligt viktigt att regeringen snarast framlägger ett förslag till ny alkoholbeskattning i enlighet med vad vi angav i förra årets motion. Till bilden hör att regeringen gjort en inkomstberäkning av alkoholskatter som bedöms vara helt orealistisk i ett läge när ingen förändring föreslås. Frånvaron av åtgärder leder rimligen till ett fortsatt stort tapp av skatteinkomster på grund av bl a den stora införseln.

Vi vill i sammanhanget understryka att alkoholkonsumtionen i Sverige förvisso kan påverkas även i en situation när det inte längre är möjligt att som tidigare förlita sig på prisinstrumentet. Men det fordrar att man lyfter blicken mer till de alternativa påverkansinstrumenten. Erfarenheterna av hur man kunnat påverka tobaksbruket talar för detta. Tyvärr har det visat sig att fasthållandet vid tron på att prisinstrumentet skulle fungera med de nya införselreglerna inneburit att genomtänkta åtgärder att påverka totalkonsumtionen i stort lyst med sin frånvaro.

Något fragmentariskt pekade vi i förra årets kommittémotion på några viktiga saker. "I det nya läget är det allt angelägnare att säkerställa att det utvecklas en god kultur i alkoholfrågan, där det personliga och familjens ansvarstagande understryks. Mycket viktigt är betydelsen av strikt alkoholfria miljöer där arbetsgivare, personalorganisationer, lärare, skolhälsovård, motorförarna, nykterhetsföreningar m.fl. måste engageras för att kraftfullt understryka betydelsen av detta. Företagshälsovården måste på ett aktivt sätt vara uppmärksam på sjukfrånvaro som orsakas av alkoholmissbruk eller stor konsumtion." Vi har noterat att erfarenheter från Kanada tydligt visar att det är möjligt att påverka "alkoholkulturen" i positiv riktning. Branschens egna organisationer har också efterlyst "nya tankesätt, aktörer och strategier för att lyckas tackla problemet".

Symtomatiskt har regeringens "vänta och se"-attityd också kommit att innebära frånvaro av sådana verksamma åtgärder. Här borde regeringen inbjuda till gemensamma tag för att motverka en icke önskad ökning av det missbruk av alkohol och alkoholrelaterade sjukdomar och brott i samhället som regelmässigt följer av för hög konsumtion.

Det behövs en ändrad inställning till alkohol hos det svenska folket. Men den kommer aldrig till stånd så länge riksdagen slår vakt om gårdagens, förlegade, alkoholpolitik.

Stockholm den 1 oktober 2004
Lennart Hedquist (m)
Ulf Sjösten (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Maud Ekendahl (m)	Anna Lilliehöök (m)
Henrik Westman (m)