Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.
Alltfler EU-nationer inför ett parallellt skattesystem för rederier där beskattningen beräknas på fartygets storlek (tonnage). Idag har följande länder inom EU tonnagebaserad skatt: Finland, Danmark, Tyskland, England, Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Irland, Italien och Grekland samt sjöfartsnationen Norge. Luxemburg har inte något behov av ett särskilt skattesystem för sjöfart och i Österrike diskuteras inte tonnageskatt av naturliga skäl. Återstår alltså Sverige och Portugal som inte har ett tonnagebaserat skattesystem för sjöfarten.
I EU:s riktlinjer för sjöfartsstöd sägs att "de olika förutsättningarna vad gäller konkurrens för fartyg registrerade inom gemenskapen och för fartyg registrerade utanför gemenskapen ... beror framför allt på skattekostnaderna ... Flera olika undersökningar har visat att skattekostnaderna utgör en avgörande och snedvridande faktor". Med riktlinjerna för sjöfartsstöd vill EU trygga sysselsättningen inom gemenskapens sjöfartsnäring, till sjöss och till land, bevara sjöfartskompetensen, utveckla kunnandet och förbättra sjösäkerheten. Man vill också locka tillbaka den delen av EU-flottan som seglar under bekvämlighetsflagg och enligt den förre kommisionär Loyola de Palacio är tonnageskattesystemet den bästa formen av skattesystem för att åstadkomma detta. Inflaggningen ger positiva samhällseffekter.
Undersökningar har visat att varje sjöjobb ger ca sex landjobb. För svensk sjöfart är det viktigt att vi har samma förutsättningar som konkurrenterna för att kunna utveckla sjöfarten. En konkurrenskraftig rederinäring innebär också att effekterna kommer hela sjöfartsklustret till godo. Rederiernas landorganisationer växer och ger effekter inom flera andra näringsgrenar. Finansieringsmarknaden är exempelvis en sådan marknad. Den svenska handelsflottan har fortfarande hög medelålder. Den tonnagbaserade skatten bidrar till ett positivt klimat för nyinvesteringar och nyföretagande. Förutsättningarna ökar att göra sjöfarten ännu mera miljövänlig än den redan är idag. Sverige har i många år drivit en aktiv sjöfartspolitik på det internationella planet. En fortsatt offensiv politik inom sjösäkerhet, miljö och andra sjöfartsrelaterade områden förutsätter att det finns en livskraftig handelsflotta. Det är endast med konkurrenskraftiga näringsvillkor som detta kan uppnås.
Under förra riksmötet var en liknade motion uppe för behandling och i skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU21 tillkännager regeringen som sin mening att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del.
Frågan brådskar. Den svenska sjöfarten konkurrerar inte på lika villkor vilket kan få till följd att nyinvesteringar i den svenska båtflottan inte kommer att sättas under svensk flagg. I dagsläget är det ca 60 stycken nybyggnationer av fartyg som kommer att levereras inom den närmaste 2-3-årsperioden. Det är därför av stor vikt att regeringen skyndsamt inför en skatteberäkning baserad på tonnage.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |