Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
Antalet som får beslut om F-skatt sjönk dramatiskt från 72 000 år 1998 till 52 000 år 2002. Den som vill driva näringsverksamhet skall också ha möjlighet att göra det. Skatteverket gör en bedömning om den sökande kan antas driva näringsverksamhet.
F-skattsedeln gör att företagaren själv betalar in sin preliminärskatt. Men den ses också av kunderna som en sorts bevis på att företaget är seriöst och sköter sina åtaganden.
Ett problem är att nya företagare som bara har en uppdragsgivare när de ansöker nekas F-skattsedel. Det gör att de antingen inte går vidare med sitt företagande, eller börjar driva sin näringsverksamhet, och får det extra krångel det innebär att förklara för uppdragsgivare varför de inte fått F-skattsedel och att uppdragsgivaren skall göra preliminärskatteavdrag och betala sociala avgifter på arbete. Som det är nu kan de som inte får F-skatt och vänder sig till privatpersoner ha hjälp av den förenklade skattedeklaration som privatpersoner kan använda för att redovisa arbetsgivaravgifter m.m.
Endast den som tidigare har fått sin F-skattsedel återkallad skall kunna nekas. Det skall åtminstone vara självklart att få F-skattsedel för dem som anmäler att de tänker bedriva näringsverksamhet.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Anita Sidén (m) |