Riksdagen tillkännager för regerigen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.
En av de branscher som uppmärksammats för omfattande svartarbete och oredovisade inkomster är frisörbranschen. Varannan frisörföretagare deklarerar en årsinkomst på under 100 000 kronor, trots att en avtalsenlig lön är ungefär dubbelt så hög. Skattefusket inom branschen kostar samhället cirka 2,5 miljarder varje år.
Detta leder till att seriösa företagare blir utkonkurrerade, skattemoralen och arbetsrätten undergrävs, kriminella gäng tar över frisörföretag och det finns dessutom misstankar om penningtvätt inom branschen.
År 2001 tilldelade regeringen Ekobrottsmyndigheten 2,0 miljoner kronor för att i samarbete med Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete inom frisörbranschen för att samla erfarenheter inför generella åtgärder mot svartjobb.
Projektets syfte var att sprida information till allmänheten, uppmuntra frisörföretag till en frivillig certifiering samt att informera företag genom uppsökande verksamhet.
Resultatet av projektet visade att det saknades reella möjligheter att kontrollera de redovisade intäkterna i frisörföretagen, liksom i alla så kallade kontantbranscher. I praktiken har detta medfört att berörda företagare redovisar den inkomst, betalar den skatt och de avgifter de själva anser är lämpliga.
Norge har tidigare haft liknande problem med svart arbetskraft och oredovisade inkomster bland frisör- och skönhetsföretagen. Där har skattemyndigheterna sedan några år givits ökade befogenheter och instrument att kontrollera företagen. De kan bland annat göra oannonserade besök hos företag och gå igenom deras räkenskaper. Den norska skattemyndigheten har dessutom betydligt hårdare avgiftstillägg än Sverige. Det kostar således mer att åka fast, samtidigt som det är lättare för myndigheterna att kontrollera företagen.
Den svenska skattemyndigheten har betydligt mindre befogenheter än den norska att kontrollera frisörföretagen och andra företag i kontantbranschen. Möjligheterna att oannonserat göra kontrollbesök har stor förebyggande betydelse, men är också viktiga för att fånga upp nya näringsidkare eller för att styra in näringsidkare på rätt sida om lagen.
Jag anser därför att de regler som gäller för torg- och marknadshandel (lagen 1998:514 om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel) ska bli generellt tillämpliga på alla nystartade eller för skattemyndigheten okända näringsverksamheter.
Denna lagstiftning medger att skattemyndigheten kan göra oannonserade kontrollbesök, och skattemyndigheten kan på så sätt klargöra ägarförhållanden och avgöra om verksamheten är eller ska vara registrerad till mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare.
Jag anser också att Sverige bör införa ett generellt lagkrav på kassaapparater med kvittoredovisning i yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används som betalningsmedel. Så länge som kontanter används som betalningsmedel är kassaapparater en direkt förutsättning för att över huvud taget kunna kontrollera intäktssidan.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Anders Karlsson (s) |