Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för människor att anlita personal för att utföra hushållsnära tjänster.
I tio års tid har debatten förts kring alla människors möjlighet att köpa så kallade hushållsnära tjänster. Den enda framgång som kan noteras är att det för anställda i vissa företag erbjuds denna typ av service som en löneförmån. I övrigt förs fortfarande debatten utifrån perspektivet pigtjänster. Detta är djupt kränkande för alla som arbetar inom kommunernas hemtjänst, eftersom de delar av hemtjänsten som inte utgör personlig omvårdnad, kan jämföras med hushållsnära tjänster.
Merparten av de sjukskrivna är kvinnor. All statistik visar också att kvinnor fortfarande tar den absoluta merparten av ansvaret för hem och barn. Enligt en färsk forskarrapport av Ulf Lundberg, professor i biologisk psykologi, och Gunilla Krantz, läkare och forskare i beteendemedicin, har kvinnor ökat sin obetalda arbetsbörda i hemmet från 29,9 till 41,3 timmar per vecka under de senaste tio åren. Många är dessutom ensamstående med barn och drar naturligtvis ett extra tungt lass. Svaren från vänsterhåll har hela tiden varit kortare arbetstid. Vi menar dock att människor själva måste få välja.
Om man ska ha mer tid på jobbet än med skurhinken - det ska inte politiker bestämma.
Nuvarande skattesystem har skapat ett omfattande svartarbete. En sådan utveckling har bara förlorare. De som nyttjar tjänsterna blir brottslingar. De som utför tjänsterna hamnar helt utanför alla trygghetssystem och försäkringsskydd. Och staten tappar miljarder i möjliga skatteintäkter.
När efterfrågan på en viss typ av tjänster inte tillåts på den vita marknaden blir också utbudet av utförare begränsat. På många håll i Sverige finns helt enkelt inte möjlighet att köpa hushållstjänster trots att efterfrågan finns. Ett annat skattesystem skulle stimulera många att starta företag i branschen. Att småföretagandet är viktigt för att bevara välfärden och att tjänstesektorn innebär en stor potential, är alla ense om idag. Varför då inte låta också denna del av sektorn få blomma ut och växa sig stark?
1997 införde Finland två modeller på försök för att underlätta möjligheten för människor att anlita personal för att utföra hushållsnära tjänster. Den ena modellen innebar ett företagsstöd för vissa delar av landet och den andra ett hushållsavdrag. Tre år senare permanentades systemet med hushållsavdrag och kom att omfatta hela landet. Ytterligare tre år senare hade antalet hushåll som anlitat hemhjälpsföretag stigit från 30 000 till 100 000 (!). Den stora ökningen kom efter det att avdraget år 2003 höjdes till 60 procent och därmed bildades många nya företag och tusentals arbetstillfällen.
Vi vill med denna motion påskynda diskussionen kring möjliga lösningar. Sverige har inte råd att vänta tio år till!
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Linnéa Darell (fp) |
Liselott Hagberg (fp) |