Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig tillverkningsindustri i energibeskattningen.
Den svenska hotell- och restaurangnäringen har stor ekonomisk betydelse för Sverige. Under 2002 omsatte branschen 58 miljarder kronor. I branschen sysselsätts cirka 80 000 årsarbetare. Den svenska hotell- och restaurangnäringen är en viktig kugge i arbetet med att göra Sverige än mer attraktivt för turister och andra utländska besökare.
Hotell- och restaurangbranschen är en mycket konkurrensutsatt sektor. Branschens utveckling är cyklisk, vilket innebär att den i hög grad påverkas av hur näringsliv och offentlig sektor reser, konfererar och representerar, d v s hur aktivitetsnivån utvecklas. Samtidigt påverkas branschens lönsamhet påtagligt av politiska beslut. Utav priset på en restaurangmåltid är 55-60 procent skatt. För att näringen skall kunna växa ytterligare krävs det att branschen får arbeta efter samma spelregler som övriga näringslivet.
I dag är industrin i Sverige befriad från energiskatt medan tjänstesektorn belastas. Det motiveras med att industrin är energiintensiv och exportinriktad, vilket skulle innebära att dess konkurrenssituation kraftigt försämras om den var tvungen att betala energiskatt. Detta är ett orättfärdigt missgynnande av tjänsteproduktion. Tillverkning av mat i ett restaurangkök borde t ex likställas med annan livsmedelsproduktion. Förutsättningarna för hotell- och restaurangbranschen och övriga tjänstenäringar har dessutom försämrats de senaste åren till följd av kraftiga ökningar av både elskatten och koldioxidskatten. Nuvarande energibeskattning är djupt orättvis i och med att tjänstesektorn betalar en hög energiskatt medan industrin knappt betalar någon alls. Sveriges hotell- och restaurangnäring behöver inga särlösningar men däremot behövs lika villkor.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Claes Västerteg (c) |
Eskil Erlandsson (c) |