Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.
Bilister i glesbygden betalar betydligt mer i drivmedelsskatt varje år än befolkningen i storstäderna. Det visar senast en utredning 2003 från Finansdepartementet. I Malung betalas 8 206 kronor per år och person, i Stockholm 3 615 kronor.
Det har inte hindrat Socialdemokraterna och Miljöpartiet från att ytterligare försöka punktera glesbygdens möjligheter genom nya skattehöjningsförslag på bensin och diesel från och med 2005. Vilka miljövärden uppnås med att fler flyttar från glesbygden?
I Dalarna är många så kallade långpendlare. Oftast finns inga alternativ till bilen att tillgå. Bilen är det enda alternativet vid resor till och från arbetet, vid besök hos läkare och tandläkare, fritidsaktiviteter eller någon annan serviceinrättning.
Även för många småföretagare i inlandskommunerna är situationen med höga energi- och transportkostnader mycket betungande.
Glesbygdsverket menar att en kompensation för glesbygdshushållen i form av höjt avdrag för arbetsresor inte är tillräckligt eftersom endast 25 procent av resorna är arbetsrelaterade.
En differentiering av drivmedelsskatten skulle däremot innebära att större rättvisa skapas mellan glesbygden och övriga landet. En sådan åtgärd skulle möjliggöra glesbygdsbyarnas fortlevnad. Enligt min mening bör en djupstudie göras i syfte att hitta en modell för hur en differentiering av drivmedelsskatten kan utformas.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Ulrik Lindgren (kd) |