Riksdagen begär att regeringen utreder vilka effekter en höjning av vägtrafikskatten får för glesbygden i Norrland.
Norrland med dess naturtillgångar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och har en stor potential som drivkraft för Sveriges fortsatta välståndsutveckling. Men avstånden är långa i Norrland. Befolkningen i Norrland är utspridd och bebyggelsen är gles. Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för att Norrlands bidrag till landets välstånd ska fortsätta.
I Norrland kan kollektivtrafiken aldrig bli riktigt heltäckande. Den egna bilen kommer alltid att vara en förutsättning för att man ska kunna verka och bo i glesbygden. Särskilt viktig är bilen för barnfamiljer och företagare. Skog, virke och andra tunga råvaror har långa transportsträckor. Särskilda hänsyn måste tas till Norrlands förutsättningar om inte fortsatta skattehöjningar inom transportsektorn ska bli en strypsnara för en god utveckling i norra Sverige som indirekt också drabbar hela landet.
Ett viktigt mål för Sveriges miljöpolitik är att begränsa utsläppen av koldioxid. Enligt Finansdepartementets långtidsutredning har samtliga Norrlandslän betydande överskott i fråga om att absorbera koldioxid; trots detta belastas biltrafiken i Norrland med samma bränsleskatter som övriga landet. Enligt samma utredning slår även bilens bränslekostnader högre i Norrland än i södra Sverige. Enligt kalkyler från BIL Sweden och Motormännens Riksförbund, MRF, betyder det en avsevärt högre skattebelastning för en barnfamilj i Norrland än i storstad. För en familj i exempelvis Kiruna blir skatteuttaget 22 000 kronor per år, i Härjedalen 18 500 kronor.
Utan någon form av konsekvensanalys föreslår Vägtrafikskatteutredningen höjda bränsleskatter, försäljningsskatter, höjda fordonsskatter och att det s k glesbygdsavdraget på fordonsskatten slopas. Utredningen konstaterar att förslagen "leder till minskad tillgänglighet samt även minskad konkurrenskraft för glesbefolkade delar av landet om inte kompletterande alternativa åtgärder sätts in". Några konkreta åtgärder föreslår utredningen inte! Bristen på konsekvensanalys och frånvaron av förslag till en vägtrafikbeskattning som anpassas till glesbygdens och Norrlands villkor är en utmanande nonchalans inför de effekter som kan drabba enskilda människor i norrländska byar och Sveriges ekonomiska utveckling.
Enligt min mening bör en utredning tillsättas och en konsekvensanalys göras för att utröna vilka effekter en höjd vägtrafikbeskattning får för glesbygden och Norrland.
|
Stockholm den 21 september 2004 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |