Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att restaurangmomsen bör sänkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bör verka för att samtliga EU-länder ges möjlighet att tillämpa reducerade mervärdessatser.
Den svenska turistbranschen sysselsätter runt 3 procent av alla anställda i landet, vilket är mindre än hälften jämfört med EU-genomsnittet. Potentialen för svensk turism att växa är således stor.
Konsumtionen på restaurang utgör en viktig del av innehållet i turistnäringen. Sverige har tillsammans med Danmark EU:s högsta restaurangmoms. Den genomsnittliga restaurangmomsen inom Europa är 14 procent. Räknar man dessutom bort Sverige, Danmark och Finland blir siffran knappt 12 procent. Enligt EU:s regler är normalt inte restaurangtjänster något som medlemsländerna får tillämpa en reducerad momssats på. Men 8 av 15 medlemsländer har undantagsregler som innebär att de har den möjligheten. Samtliga dessa 8 länder utnyttjar möjligheten. Den högre restaurangmomsen i Sverige innebär sämre förutsättningar för Sverige som turistland.
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en förenkling avseende reglerna om reducerade momssatser (KOM [2003] 397 - Förslag om ändringar av direktiv 77/388/EEG med avseende på reducerade mervärdessatser). Förslaget innebär att alla medlemsstater ska ha samma möjligheter att kunna tillämpa reducerade momssatser. Den exklusivitet som resultat av undantagsregler som vissa medlemsländer har i dag försvinner.
En del i förslaget är att samtliga medlemsländer ska ges möjligheten att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster. Idag har 8 av de 15 medlemsländerna den möjligheten till följd av undantagsregler. Dessutom har 4 av de länder som erbjudits att blir medlemmar i EU i förhandlingarna om medlemsvillkoren givits möjligheten att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster. Övriga medlemsländer måste däremot i dagsläget tillämpa sin standardmomssats på restaurangtjänster. EU har således i detta avseende kommit att behandla medlemsländerna olika.
Tyvärr har ministerrådet inte lyckats enas om kommissionens förslag; istället beslöt man att förlänga det nuvarande momsdirektivet i tvåår. De länder som har sänkt restaurangmoms får fortsätta med det. Länder som har samma restaurangmoms som standardmoms, exempelvis Sverige, är då förbjudna att sänka restaurangmomsen under denna tid. 2005 kommer frågan åter upp på EU:s bord.
Ovan nämnda utveckling medför att den svenska hotell- och restaurangnäringen kommer att tappa ytterligare mark gentemot sina konkurrenter inom övriga EU.
Skillnader i momssatser mellan livsmedelsbutiker och restauranger har även lett till en betydande snedvridning av konkurrensen. Momsen på hämtmat och livsmedel i matvaruaffärer är lägre än restaurangmomsen, 12 procent jämfört med 25 procent. Den högre momsen på restaurangkonsumtion i förhållande till konsumtion av livsmedel från matvarubutik och hämtmat missgynnar restaurangerna som tvingas till större prispåslag. Det kan inte vara rimligt att skattebelastningen ska vara 13 procentenheter lägre när färdiglagad mat handlas i en livsmedelsbutik än när den beställs på restaurang.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Claes Västerteg (c) |