Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförsom en bättre kontroll av anställningserbjudanden vid ansökan om uppehållstillstånd inom EU/EES.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att Migrationsverket i fortsättningen noggrant följer utvecklingen och konsekvenserna av östutvidgningen på svensk arbetsmarknad och hur den påverkar den svenska välfärdsmodellen.
Utvidgningen av EU är ett stort och spännande steg för Europa. En historisk chans att stärka fred och demokrati på en kontinent som slitits sönder av krig, och där Östeuropa tvingats till stora umbäranden under lång tid av kommunistisk ockupation.
Utvidgningen har ett oerhört symbolvärde och ger Europa många tillväxtfördelar. Samtidigt kan det skapa spänningar i EU när olika system som skiljer sig åt ska sammanflätas, och när ett större antal länder ska gå ihop och samarbeta. Detta måste ske stegvis.
Förutom de möjligheter som EU-utvidgningen innebär har den också tekniska och organisatoriska aspekter. I grunden är det aspekter som kommer att avgöra om utvidgningen ska bli framgångsrik eller ej. Övergångsregler, inom en rad områden, är ett av flera verktyg för att se till att utvidgningen lyckas. Det är samtidigt ett instrument för att skapa ett regelverk som blir hållbart även på längre sikt, då en sådan lösning har en justerande effekt, under en tidsbegränsad period, i processen med att sammanföra tio nya stater - alla med olika system och förutsättningar - med 15 andra.
Ett exempel på detta är att de nya medlemsländerna har infört en rad övergångsregler i samband med att de blev medlemmar i EU. Det finns flera exempel. Alla de nya medlemsstaterna, undantaget Slovenien, har infört övergångsregler för utländskt förvärv av fast egendom. Dessa länder insåg tidigt att skillnaderna i köpkraft mellan de nya och gamla medlemsländerna skulle kunna leda till stora uppköp av land och egendom av medborgare i de gamla EU-länderna. Ett annat exempel är Malta, som begärt undantag för sin egen arbetsmarknad - de har rätt att neka arbetstillstånd för andra EES-medborgare upp till sju år från det att Malta blev medlem i EU. Samma sak gäller en rad andra områden: det finns övergångsregler för t ex fiske, konkurrenspolitik och transportpolitik hos både de nya och de gamla medlemsländerna.
Fri rörlighet är ett viktigt mål för vår Europapolitik, men det får inte ske på bekostnad av att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad eller genom att man knäcker den svenska välfärdsmodellen. Det var därför vi socialdemokrater ville införa en tids övergångsregler i samband med utvidgningen den 1 maj 2004. Nu blev det inte så. Förslaget röstades ner i riksdagen i våras.
De borgerliga, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, röstade mot Socialdemokraternas förslag om övergångsregler. Samtidigt förstod både mp och v riskerna som utvidgningen kan medföra. Därför stödde de våra socialdemokratiska förslag om skärpta regler på arbetsmarknaden; för att motverka lönedumpning, svart arbetskraft och ekonomisk brottslighet med syftet att försvara kollektivavtalens ställning. Men de förändringar som måste göras tar tid. Dessutom kanske de inte räcker för att värna bra villkor på arbetsmarknaden och för att bibehålla en välutvecklad välfärd.
Nyligen presenterade Migrationsverket statistik som visar att 2 017 personer sökt tillstånd att arbeta i Sverige under perioden maj till augusti från EU:s tio nya medlemsländer. De flesta ansökningarna kommer från litauer, ester, letter och ungrare. Samma period förra året sökte 1 161 personer uppehållstillstånd av samma skäl. Fortfarande är det totalt sett en relativt svag invandring från de nya medlemsländerna, men det är för tidigt att göra en bedömning av hur den framtida utvecklingen kommer att se ut.
Till det ska läggas ett troligtvis stort mörkertal. Mörkertalet består i:
att Migrationsverket redovisade antalet ansökningar om uppehållstillstånd inkomna mellan maj och augusti. En arbetstagare som fick anställning i Sverige under mitten av juni behöver inte sända in ansökan om uppehållstillstånd förrän i september och syns alltså inte i Migrationsverkets statistik trots att denne har jobbat i Sverige under större delen av Migrationsverkets mätperiod.
att många arbetar kortare tid än tre månader i Sverige och därför aldrig behöver söka uppehållstillstånd
att den som regelbundet övernattar utanför Sverige inte heller behöver ha uppehållstillstånd, exempelvis en natt per vecka eller ett par veckor varannan månad!
För att beviljas det uppehållstillstånd som krävs för att arbetstagare från annat EU/EES-land ska få uppehålla sig i Sverige längre tid än tre månader krävs det tre saker; att arbetstagare fyller i den ansökningsblankett som Migrationsverket tillhandahåller samt bifogar kopia på identitetshandling samt ett skriftligt arbetserbjudande. Vid kontakt med Migrationsverket uppgav verket att man utför extra kontroller av ca 10 procent av arbetserbjudandena. Uppehållstillstånd, eventuellt femårigt sådant, beviljas alltså genom ifyllandet av en blankett samt insändandet av ett par kopior. Migrationsverket vet i normalfallet inte ens om arbetsgivaren som står bakom arbetserbjudandet existerar.
Medborgare i annat EU/EES-land har rätt till uppehållstillstånd i Sverige för att bedriva näringsverksamhet - sälja tjänster. Detta oavsett om personer har, eller inte har, bedrivit näringsverksamhet i sitt hemland tidigare. I 3 kap 5 a § utlänningsförordningen anges att företagare, som genom handling kan visa upp att de är egna företagare, ska beviljas uppehållstillstånd i fem år. Denna lagreglering kan föra med sig att F-skattsedeln, som inte alls är ett "före-tagarbevis", utan som ska tilldelas redan när det finns en intention att bedriva näringsverksamhet i Sverige, påverkar möjligheten att få det femåriga uppehållstillstånd näringsidkare kan få enligt EU/EES-reglerna.
Naturligtvis finns det uppenbara svårigheter i att pröva rätten till uppehållstillstånd för egenföretagare. Dock bör ovannämnda problem beaktas och i fall det visar sig nödvändigt så bör en översyn göras.
Migrationsverkets redovisade statistik säger inget om vilka effekter denna invandring har på svensk arbetsmarknad och vilka långsiktiga konsekvenser den kan ha på vår välfärdsmodell. Detta är också svårt att bedöma i dagsläget. Vi får redan idag signaler om oseriösa arbetsgivare som på olika sätt utnyttjar arbetskraft från de nya EU-medlemmarna, vilket leder till sänkta löner och sämre villkor. Inte minst i Skåne.
Migrationsverket borde därför få i uppdrag att noggrant följa utvecklingen, inte bara numerärt. Det krävs en fördjupad uppföljning som också undersöker konsekvenserna av den ökade invandringen; på arbetsmarknaden och den svenska välfärdsmodellen. Skulle det vara nödvändigt bör regeringen överväga att återkomma till riksdagen för att vidta ytterligare åtgärder.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Luciano Astudillo (s) |
|
|
Ulla Wester (s) |
Bo Bernhardsson (s) |
|
Christer Adelsbo (s) |
Inger Jarl Beck (s) |
|
Anders Bengtsson (s) |
Hillevi Larsson (s) |
|
Catherine Persson (s) |