De tio senaste åren har i mycket varit förlorade år för Sverige. Efter tio år med socialdemokratiskt styre ser vi hur våra gemensamma resurser misslyckats att växa så mycket som skulle ha varit möjligt och hur en stor del av befolkningen i yrkesverksam ålder står utanför arbetsmarknaden. Bristerna i välfärden är stora.
Ingenstans har kostnaderna skenat så som de gjort för sjukskrivningar och förtidspensioner. Nästan ingenstans har regeringen visat så långvarig och så ihärdig passivitet inför en sådan kostnadsutveckling som just på dessa områden.
Sjukskrivningarna har efter en fördubbling nu börjat minska, men minskningen av antalet långvarigt sjuka äts upp av den fortsatt snabba ökningen av antalet förtidspensionerade.
Ohälsotalet som är ett mått på de samlade utbetalningarna för sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsersättning har sedan början av året minskat med cirka en procent.
I slutet av juni 2004 hade 118 000 personer varit sjukskrivna längre tid än ett år. I september var antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 528 000 personer, vilket är drygt 34 000 fler än under augusti 2003. Under de senaste 12 månaderna har 74 400 personer blivit förtidspensionerade.
Kostnaderna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning i juli 2004 blev desamma som för juli 2003. Ökade kostnader för sjuk- och aktivitetsersättning motsvarades av minskade kostnader för sjukpenning.
Om vi därutöver ser till "förtidspensionsskulden" (återstående ersättningsår samt beräknad kostnad för dessa i miljoner kronor fram till 65 års ålder eller avliden dessförinnan) är utvecklingen än mer dramatiskt. Skulden beräknades i fjol till ca 640 miljarder kronor. På ett år har, enligt Riksförsäkringsverkets beräkningar, skulden ökat med 110 miljarder kronor en reell ökning med mer än 20 procent.
Utvecklingen är ett hot mot hela välfärdspolitiken. Regeringens passivitet och många års felgrepp har gjort hotet långt större än vad det hade behövt vara.
Folkpartiet föreslog redan 1997 att en bred parlamenatrisk arbetsgrupp skulle diskutera en stor socialförsäkringsreform, liknande den tidigare genomförda pensionsreformen. Mer om våra förslag går att läsa i motionen "Socialförsäkringsreform" som läggs fram under den allmänna motionstiden.
Regeringens förslag om att lägga på arbetsgivarna ett medfinansieringsansvar på 15 procent av sjukpenningkostnaderna är inte ett steg i rätt riktning. Det leder till att arbetsgivarna i större utsträckning gör en selektering vid anställningsskedet där människor med fysiskt eller psykiskt funktionshinder, de med sjukdomshistorik eller de som är äldre kommer att gallras bort redan i inledningsfasen. Det leder till att A- och B-lag skapas på arbetsmarknaden. Kritikerna till förslaget är dessutom många, Lagrådet, Svenskt Näringsliv och till och med LO har offentligt gått ut och förkastat åtgärderna. Det är dags att regeringen tar sitt ansvar och lyssnar till opinionen och drar tillbaka sitt förslag. Siktet måste i stället vara inställt på att få människors arbetsförmåga återställd och att de kommer åter i arbete.
Den socialdemokratiska regeringen har misslyckats. Det krävs förändring. Folkpartiet vill i den här riksdagsmotionen presentera våra förslag för en effektivare rehabilitering och för snabbare återgång i arbetslivet.
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 3
Förslag till riksdagsbeslut 4
"Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro" leder till selektering 5
Rehabiliteringsåtgärder - nyckeln till minskad sjukfrånvaro 6
Finansiell samordning 6
Statsbidrag och kostnadsansvar för vården 7
Sjukskrivning 7
Arbetslinjen i stället för förtidspension 8
Rehabiliteringsgaranti 9
Utbildning i försäkringsmedicin och utfärdande av sjukintyg 9
Försäkringsläkarna 10
Skärpt kontroll 10
Anslagsfrågor 11
Riksdagen begär att regeringen omarbetar sitt förslag angående drivkrafter för minskad sjukfrånvaro så att förslaget om en särskild sjukförsäkringsavgift tas bort.
Riksdagen beslutar om en utvidgad lag om finansiell samordning mellan allmän försäkringskassa, hälso- och sjukvård, kommun och länsarbetsnämnd.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om försöksverksamhet med ökade statsbidrag till sjukvård, förenade med betalningsansvar för landstingen för en andel av sjukförsäkringens kostnader, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållen arbetslöshetskassa och sjukpenninggrundande inkomst vid återgång till arbetslivet efter beviljad förtidspension.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag om att vilande sjukersättning respektive aktivitetsersättning skall vara möjlig vid studier.
Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheterna för deltidssjukskrivna att kunna studera med studiemedel på deltid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjukskrivna som vill pröva sin arbetsförmåga hos annan arbetsgivare med bibehållen sjukpenning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av arbetslinjen och rehabiliteringsmöjligheterna samt undvikande av svagt grundade beslut om sjukersättning i stället för sjukpenning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till sjukpenning vid nekande till rehabilitering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning av läkare i försäkringsmedicin och om sådan utbildning som villkor för att få skriva sjukintyg som underlag för utbetalning av sjukpenning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsning av möjligheterna för en läkare med viss specialistutbildning att skriva sjukintyg för längre tids sjukpenning med diagnoser inom en annan medicinsk specialitet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet försäkringsläkare.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
19:1 Sjukpenning och rehabilitering |
41 370 263 |
-2 620 000 |
|
19:2 Aktivitets- och sjukersättningar |
73 534 667 |
-150 000 |
|
19:4 Arbetsskadeersättningar |
6 362 059 |
-250 000 |
|
19:6 Allmänna försäkringskassor |
7 159 3989 |
550 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
129 691 062 |
-2 470 000 |
Regeringen lämnade i början av september en remiss till Lagrådet. Förslaget syftar till att "stimulera" arbetsgivarna till aktiva insatser för att få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete. Stimulansen består i att arbetsgivarna betalar en extra skatt som regeringen kallar särskild sjukförsäkringsavgift. Det innebär att arbetsgivarna, efter en 14 dagar lång sjuklöneperiod, ska vara medfinansiärer av 15 procent av sjukpenningkostnaderna.
Folkpartiet motsätter sig förslaget eftersom det kommer att leda till en selektering på arbetsmarknaden. De med kroniska diagnoser, de med psykiska och fysiska funktionshinder, de med sjukdomshistoria och de som är äldre riskerar att slås ut. Redan idag hörs röster som förespråkar att företagarna bör göra hälsotester vid rekryteringsskedet för att sålla ut de svaga. Vilka signaler skickar det ut till dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden? Kommer de någonsin att kunna ta sig in på arbetsmarknaden igen?
Regeringen vill skylla på att sjukskrivningarna beror på arbetsrelaterade problem. Flera studier har visat att problemet är mer komplext än så och att arbetsmiljön enbart är en del av problemet, andra problem är fritiden och problem med att få livspusslet att gå ihop. Längden på sjukskrivningen beror också på dålig samverkan mellan sjukvård och försäkringskassa samt långa väntetider på behandling.
Folkpartiet motsätter sig också förslaget eftersom det kommer att slå hårt mot företagarna, och då särskilt mot småföretagarna. Enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv finns minst 16 000 småföretag i den absoluta riskzonen för att gå från lönsamhet till förlust, och därmed kanske riskerar att helt slås ut om de drabbas av långtidssjukskrivningar. I rapporten fastslås, om förslaget går igenom, att kostnaderna för företagen kommer att öka med upp till 90 000 kronor om man har tre personer långtidssjukskrivna på heltid under ett år.
Arbetsgivarna är väl medvetna om att det lönar sig att ha en god arbetsmiljö, det kostar redan som det är idag mycket pengar att ha en medarbetare borta. Därtill kommer kostnader för produktionsbortfall och kompetensförlust. Vi behöver fler arbetstillfällen i Sverige men förslaget riskerar att leda till att arbetsgivarna drar sig för att anställa någon med sjukdomshistorik. Vi behöver ett nytänkande i socialpolitiken där flera komponenter tillvaratas och vi behöver skaffa bättre verktyg för ett effektivare rehabiliteringsarbete.
Regeringen bör omarbeta sitt förslag och dra tillbaka kravet på en särskild sjukförsäkringsavgift. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Folkpartiet har flera konkreta förslag till hur rehabilitering av sjukskrivna ska bli snabbare och mer effektiv. En del av våra förslag presenteras nedan. För en utförligare beskrivning hänvisas till motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner
Om finansiell samordning mellan försäkringskassa och sjukvård (Finsam) hade fått bli ett rikstäckande beslut 1997 - och då helst med en vårdgaranti - hade försäkringskassor och vård haft mycket lättare att hålla tillbaka långtidssjukskrivningarna och ge fler människor chans till rehabilitering.
Finsamförsöken, och då socialtjänsten ocksåär med i Socsamförsöken, har utvärderats noggrant. Anhängarna har trott att det inte bara skulle leda till en vettigare användning av pengarna utan också att det allmänna totalt sett skulle spara pengar. Lokala försök med att tillåta överföringar av sjukförsäkringspengar till landsting gjordes åren 1993-97 efter förslag av den borgerliga regeringen. (Såväl lagstiftningen om Finsam som den om Socsam togs 1992-94.) En utvärdering av de fyra första åren med Finsamförsök presenterades av Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket våren 1997. Siffror finns också tillgängliga för det femte året för de fyra försök som fortsatte under 1997.
|
Resultat av Finsamförsöken |
År 1 |
År 2 |
År 3 |
År 4 |
År 5 |
|
Besparingen i procent beräknades till: |
2,9 |
7,1 |
8,9 |
10,7 |
16,3 |
Källa (för de första fyra åren): Finsam - en slutrapport (1997:1)
Den samlade utvärderingen av Socsamförsöken tydde inte på några stora ekonomiska effekter av Socsammodellen, men det finns andra och mer aktuella uppgifter. I Finspång minskade under 2003 kostnaderna för sjukpenningen med 4,2 procent medan den i hela riket ökade med 4,1 procent. Under de fem första månaderna i år sjönk kostnaden i Finspång med 18 procent medan den i riket inte sjönk med mer än 5 procent. Uppräkningar till riksnivå handlar om mångmiljardbelopp.
För att släppa fram alla dessa lokala initiativ för bättre hälsa, kortare väntetider och kortare sjukskrivningstider bör riksdagen stifta en lag om utvidgad finansiell samordning där alla de hinder regeringen lagt in har avslägsnats. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Folkpartiet har redan tidigare påpekat att samspelet mellan sjukvården och försäkringskassan fungerar mindre bra. Det har lett till att båda parter tyngts ned av ökade mängder av sjukfall. På grund av arbetsbelastningen har snabba prioriteringar i arbetet gjorts vilket gjort att ett stort antal människor hamnat i kläm och inte fått den vård eller rehabilitering som är nödvändig.
Regeländringar i sjukskrivningsprocessen är därför nödvändiga. Vi har redan presenterat förslaget om finansiell samordning ovan. En annan väg är ökad kunskap och ett mer kraftfullt agerande från till exempel Socialstyrelsens sida för att medverka till att sjukskrivning och medicinering vid längre sjukfall används så att det inte förvärrar den medicinska situationen. Men vi är ocksåövertygade om att det behöver ligga en ekonomisk fördel för sjukvården i att arbeta effektivt med att hålla nere sjukskrivningarna och förebygga ohälsa.
Folkpartiet föreslår en försöksverksamhet under åren 2005-2007 i några landstingsområden med olika storlek och befolkningssammansättning, åldersstruktur och arbetsmarknad. I respektive landstingsområde bör statsbidragen till sjukvården ökas med ett belopp motsvarande 20 procent av statens sjukpenningkostnad det år försöket inleds. Samtidigt skall de deltagande landstingen överta ett delansvar för 20 procent av sjukpenningkostnaderna. Liknande tankegångar har framförts av Läkarförbundet, Landstingsförbundet och Riksförsäkringsverket. Regeringen bör snarast återkomma med den för försöken erforderliga lagstiftningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Sjukskrivning kan i vissa fall vara direkt skadligt. Personer som är sjukskrivna tappar lätt kontakten med arbetslivet vilket gör det ännu svårare att återinträda. Sjukskrivning bör därför användas med samma försiktighet som läkemedel med potentiella biverkningar. En fast läkarkontakt, en husläkare, är en trygghet för patienten och minskar samtidigt risken för sjukskrivningar där läkaren inte har en helhetsbild av patientens situation.
Folkpartiet föreslår ett införande av ett gemensamt IT-stöd för Sveriges läkare som med ett inbyggt starkt integritetsskydd hindrar utskrivningar av vissa mediciner till patienter som nyligen fått liknande mediciner utskrivna av andra läkare, men också för att ge signaler till läkaren om patienten nyligen nekats sjukskrivning av en annan läkare. Mer om IT-stöd i vården går att läsa i vår partimotion "Förändring i vården" som läggs fram under den allmänna motionstiden.
Folkpartiet vill därutöver se ett nytt mål för att minska långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Till dags dato finns ca 528 000 förtidspensionärer i Sverige, regeringens mål är att dessa kommer att öka till 560 000 personer vid utgången av nästa år. Folkpartiets mål är att minska antalet långtidssjukskrivna och förtidspensioneringar med 10 000 per år, vilket vi bedömer vara möjligt med de reformer som föreslås i motionen.
Försäkringskassornas rådande situation innebär att de har svårt att hinna med sina personliga kontakter med de sjukskrivna. Man hinner inte med det arbete som den samordnande rehabiliteringsfunktionen innebär. Den sjukskrivne kan råka ut för att både medicinsk behandling dröjer och att beslut om rehabiliteringsinsatser uteblir. Resultatet blir givetvis att sjukskrivningsperioden blir längre än vad den annars kunde ha blivit. Detta leder i sin tur till att försäkringskassan tar ställning till sjuk- och aktivitetsersättning (före detta förtidspension) i fler antal ärenden än vad man kunde ha gjort, eftersom varje pågående ärende över ett år skall prövas för ersättningsformen. Svagt motiverade beslut blir lätt en metod att minska arbetsbördan hos försäkringskassorna samt en metod för regeringen att klara målet om att halvera antalet sjukpenningdagar till 2008.
Bristen på arbetstillfällen gör det svårare att minska sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna. Ett betydande problem för försäkringskassorna och arbetsförmedlingarna är att hitta någon form av sysselsättning för personer med arbetshandikapp. Dessa personer kan inte återgå till sina ordinarie arbeten på grund av sjukdom, de kan inte heller "ta ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden". De statliga insatserna för att stärka arbetshandikappades ställning är därför mycket viktiga och måste alltid prioriteras. Arbetslinjen måste gälla även för arbetshandikappade.
Förtidspensioneringar ska undvikas i största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och anställningar inom Samhall har visat sig vara värdefulla lösningar för många med arbetshandikapp. Folkpartiet har i motion 2003/04:A310 En politik för arbete och tillväxt utarbetat flera åtgärdsförslag.
Vi anser vidare att det ska vara möjligt att vid återgång till arbete efter förtidspension bibehålla tidigare intjänad rätt till arbetslöshetsersättning och sjukpenninggrundande inkomst samt att anställda skall ges rätt till tjänstledighet för att pröva nytt arbete. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
En fråga som ses över på Socialdepartementet är förslaget om att förtidspension (och dess nya motsvarighet) skall kunna vara vilande vid studier. Studier kan vara en väg till ett nytt yrke som gör att den som varit förtidspensionerad kan komma tillbaka i arbetslivet åtminstone på deltid.
Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma med förslag om att vilande sjukersättning respektive aktivitetsersättning skall vara möjligt vid studier. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Att vara sjukskriven på deltid och studera med studiemedel på deltid är i dagsläget inte möjligt. Folkpartiet begär att regeringen kommer med förslag om hur det kan möjliggöras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Det måste också bli lättare för en sjukskriven som vill pröva ett annat arbete än det arbete som denne har sjukskrivits ifrån. Personen bör då ha rätt till tjänstledighet i högst sex månader från sin gamla arbetsgivare. Sjukskrivna och förtidspensionärer bör kunna "ta med sig" sin sjukpenning/pension till en arbetsgivare, som därmed under en prövoperiod får en lägre kostnad för anställningen. Den som inte kan återvända till sitt tidigare arbete på grund av sjukdom kan kanske göra någonting annat. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Folkpartiet vill att siktet i stället ska bli inställt på vård och rehabilitering tillbaka i arbete och inte som idag på en passivisering och segregering från arbetsmarknaden. Den som kan arbeta ska inte leva på bidrag. För detta arbete föreslår vi en resursökning för försäkringskassorna för året 2005. Anslaget minskas därefter successivt med motiveringen om att utredare Jan Rydh beräknar med miljardbesparingar som effekt av att försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slås ihop den 1 januari 2005.
Prövning av rehabiliteringsbehovet skall inte få dra ut på tiden. I normalfallet skall en första bedömning av behovet ske inom fyra veckor eller senast efter åtta veckors sjukskrivning. Detta skall knytas till en rehabiliteringsgaranti som säkerställer att planen, om den medicinska behandlingen i övrigt medger det, kan sättas i verket senast inom en månad.
Folkpartiet föreslår en skärpning av regeln som innebär att en försäkrad som nekar att delta i rehabilitering kan få sin sjukpenning reducerad - huvudregeln bör vara att rätten till sjukpenning bortfaller i sådant fall. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Ett viktigt framsteg är att läkarnas utbildning och fortbildning förstärks när det gäller försäkringsmedicin. Utbildningen bör omfatta alla läkare, även dem som nu är i tjänst.
På sikt anser vi att genomgången utbildning i försäkringsmedicin blir ett villkor för att över huvud taget få skriva sjukintyg till försäkringskassan. Regeringen bör låta utreda i vilken takt detta skall genomföras och därefter återkomma med förslag till riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Det är mer allmänt inte rimligt att vilken läkare som helst, oavsett specialitet, i princip får skriva intyg för långtidssjukskrivning där diagnoserna är sådana att en helt annan medicinsk specialitet står för expertkunskapen. Om primärvårdens ställning stärks genom en husläkarreform kommer husläkaren att ha en nyckelroll och andra läkares sjukskrivningar bör då inrapporteras till patientens husläkare. När någon behandlas för en långvarig sjukdom som kräver specialiserad vård, är det ganska givet att en läkare som ansvarar för denna vård också skriver sjukintyg. Men däremot bör sådana specialistläkare inte ha möjlighet att annat än för kort tid utfärda sjukintyg för patienter med diagnoser som hör hemma inom någon helt annan specialitet.
Reglerna bör ses över. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Försäkringsläkarna är ett utomordentligt stöd för handläggarna på försäkringskassan när det gäller att bedöma funktionsnedsättning på grund av sjukdom i relation till arbetsförmåga. Försäkringsläkarens roll är att bedöma de medicinska underlagen som inkommit till försäkringskassan, en bedömning som inte alltid är lätt att göra för en handläggare utan större medicinsk träning.
Ett läkarintyg som förlängs utöver åtta veckor måste prövas av en läkare knuten till försäkringskassan. Distriktsläkarföreningen har nyligen lanserat ett liknande förslag. Genom att systemet bygger på en rollfördelning mellan läkarna minskar risken för att den andra läkaren alltid godtar den förstas bedömning. Det grundläggande syftet är givetvis att vid sjukfall med oklar diagnos, som tenderar att dra ut på tiden, få fram omedelbara rehabiliteringsinsatser.
Trots föregående års beslut om en utökning av försäkringsläkartjänster är det tveksamt om det är tillräckligt för att uppnå en godtagbar kvalitet i försäkringskassornas beslut. Regeringen bör därför ha fortsatt uppmärksamhet på frågan och vid behov återkomma till riksdagen med ytterligare förslag angående försäkringsläkarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksförsäkringsverket har, efter en minst sagt svag undersökning, gått ut med att det knappast förekommer något fusk alls med sjukskrivningar. Det är inte trovärdigt. Idag finns omkring hundra kontrollanter för utbetalningar påöver hundra miljarder kronor. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor till fler kontrollanter som är inriktade på att bekämpa fusk. Vi bedömer att denna anslagsökning kommer att spara minst 120 miljoner kronor i sjukskrivningskostnader framöver.
Folkpartiets budgetavvikelser för år 2005 framgår av yrkandet ovan i motionen. För år 2006 och 2007 har vi följande budgetavvikelser i förhållande till regeringen.
|
Anslag |
Regeringen 2006 |
Folkpartiet 2006 |
Regeringen 2007 |
Folkpartiet 2007 |
|
19:1 Sjukpenning och |
41 394 300 |
-6 320 000 |
43 629 700 |
-7 320 000 |
|
19:2 Aktivitets- och sjuk- |
76 160 500 |
-750 000 |
79 211 000 |
-1 530 000 |
|
19:4 Arbetsskadeersättning |
6 697 900 |
-600 000 |
7 055 400 |
-700 000 |
|
19:6 Allmänna försäkrings- |
6 717 100 |
-100 000 |
6 600 600 |
-500 000 |
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Bo Könberg (fp) |
|
|
Linnéa Darell (fp) |
Solveig Hellquist (fp) |
|
Anne-Marie Ekström (fp) |
Nyamko Sabuni (fp) |
|
Mauricio Rojas (fp) |