Motion till riksdagen
2004/05:Sf372
av Gunnar Nordmark (fp)

Ansvaret för rehabilitering


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare ansvar för rehabilitering.

Motivering

Under de senaste åren har det presenterats ett flertal rapporter och utredningar som visar hur ineffektivt det nuvarande rehabiliteringssystemet är. Ett exempel är betänkandet från utredarna Gerhard Larsson och Jan Rydh. I betänkandet från utredningen Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78) framgår också att det inte bara går att göra vinster gällande individens livskvalitet vid en väl fungerande rehabilitering. De ekonomiska vinsterna är också betydande. Detta påstående stöds även av internationella erfarenheter.

Kritiken mot nuvarande rehabilitering är bland annat att det brister i finansiell samordning och i tydlighet av ansvarsfördelning mellan försäkringskassa, arbetsgivare och företagshälsovård. Ingen tar idag det fulla ekonomiska ansvaret att rehabilitera tillbaka personer till arbetslivet. Från fackligt håll framförs kritik mot att många av de långtidssjukskrivna riskerar att hamna mellan myndigheternas stolar på grund av bristen på tydlighet i ansvar och att rehabilitering ofta kommer igång alldeles för sent. Även om arbetsgivaren har ett långtgående och stort ansvar för sina anställdas rehabilitering enligt arbetsmiljölagen och bestämmelser om rehabilitering i lagen om allmän försäkring, är ansvaret tyvärr otydligt och innebär problem i det konkreta rehabiliteringsansvaret, bland annat i förhållande till försäkringskassans ansvar. Arbetsgivaren har ansvar för att uppmärksamma, utreda, sätta in åtgärder och finansiera åtgärder för sina anställda medan försäkringskassan har rehabiliteringsansvar för övriga. Försäkringskassan skall initiera och samordna rehabilitering för både anställda och övriga som omfattas av sjukförsäkringen. I praktiken bollas sjukskrivna mellan landstinget, försäkringskassorna, kommunerna och arbetsförmedlingarna. De olika regelverk som styr dessa verksamheter skapar otydlighet i ansvaret för den enskildes rehabilitering och i den finansiella samordningen. Därför måste ansvaret för den enskildes rehabilitering och möjligheterna och skyldigheten till finansiell samordning tydliggöras. Ett sådant tydliggörande måste sätta den enskilda individen och hennes behov i centrum.

Det kan finnas olika sätt att förtydliga ansvar och därmed skapa en bättre fungerande rehabilitering än i dag. SACO och TCO har lyft fram tankarna på en rehabiliteringsförsäkring som parterna tar ansvar för. Andra har pekat på möjligheter till förändringar och förtydligande av nu gällande lagstiftning. Regeringen bör förutsättningslöst pröva och återkomma till riksdagen med förslag om hur ansvaret för den enskildes rehabilitering kan göras tydligare och möjligheterna till finansiell samordning göras bättre.

Stockholm den 4 oktober 2004

Gunnar Nordmark (fp)