Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (se tabell).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en rehabiliteringsgaranti med individuell rehabplan, rehabiliteringslots, läkarkontroll och möjlighet till rehabiliteringspeng.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att av anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering skall 2 400 000 000 kr användas till rehabilitering och finansiell samordning i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att befullmäktiga försäkringskassan att inom anslag 19:1 växla sjukpenning till rehabiliteringsersättning i den utsträckning som erfordras för genomförandet av rehabiliteringsgarantin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flytta 200 000 000 kr från anslag 19:1 till utgiftsområde 15 för finansiering av lönebidrag.
Riksdagen beslutar att införa historisk SGI som beräkningsgrund för sjukpenning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån i sjukförsäkringssystemet för 70 %, med undantag för personer med försörjningsansvar för barn under 18 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att karensperioden vid sjukskrivning skall motsvara en hel dags arbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om adekvata rehabiliteringsåtgärder riktade till mottagarna av sjukersättning och rehabiliteringsersättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa tolvmånadersregeln inom försäkringskassan.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till förtydligande av 7 kap. 3 § lagen om allmän försäkring, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om besparingar i försäkringskassans centrala administration.
Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 370 263 -7 100 000
19:2 Förtidspensioner/aktivitets- och
sjukersättning 73 534 667 -250 000
19:4 Arbetsskadeersättningar 6 362 059 -1 000 000
19:6 Försäkringskassan 7 159 398 -90 000
Summa för utgiftsområdet 129 691 062 -8 440 000
Medborgarnas engagemang, solidaritet och ansvarstagande är grunden för all välfärdspolitik. För Centerpartiet är det naturligt att bygga välfärdspolitiken underifrån och mobilisera människors engagemang, ansvarstagande och vilja att vara delaktiga. Trygghetssystemen ska vara solidariska och syfta till återgång i egen försörjning. Permanent bidragsberoende för växande medborgargrupper är ett hot mot samhällsekonomin och välfärden i dess helhet. Dessutom riskerar den att undergräva medborgarnas solidaritetskänsla och bidragsmoral och lägga grunden till ett hårdare samhällsklimat.
Trygghetssystemen behöver ses över för att dagens problem med utslagning från arbetsmarknaden och det växande bidragsberoendet ska kunna motverkas. Centerpartiet föreslår i en annan motion att en parlamentarisk utredning omgående bör tillsättas för att se över de samlade socialförsäkringarna för inkomstbortfall i arbetslivet. Beträffande åtgärder för att minska sjukskrivningar och förtidspensioner på kort sikt har Centerpartiet utarbetat ett femtonpunktsprogram.
Arbetet för att minska den samlade sjukfrånvaron har misslyckats kapitalt. Genom det statistiska tricket att låta de sjukskrivna hoppa bock in i förtidspensionssystemet (utan att överhuvdtaget passera den statistiskt definierade kolumnen för långtidssjukskrivna) 1 minskar visserligen kostnaderna för sjukförsäkringen. Men vad beträffar den samlade arbetsfrånvaron på grund av ohälsa så ligger den fortfarande - praktiskt taget oförändrad - på rekordnivåerna från 2002, och detta trots att arbetslösheten har ökat.
Centerpartiet har i motionen om reformerat trygghetssystem utvecklat sambandet mellan maktlöshet, bristfälliga rehabiliteringsinsatser, en kontraproduktiv brist på samverkan mellan myndigheter, tveksamma ekonomiska drivkrafter osv. Inriktningen i regeringens program mot ohälsa innehåller bra inslag, men som helhet är det kraftlöst och i enskilda delar - som förslaget om ett femtonprocentigt arbetsgivaransvar - direkt skadligt. Blindheten för andra faktorer än arbetsgivarnas ansvar och arbetsmiljön är påtaglig.
För att minska sjukskrivningar och förtidspensioner krävs en rad olika åtgärder som tar sikte mot ohälsans sammansatta orsaker.
Ersätter dagens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och samordnad lagstiftning och ersättningsvillkor och som förtydligar arbetslinjen. Låt myndigheterna såväl centrala som lokala växa samman med sikte på en gemensam myndighet. Förslag om detta återfinns i motionen om reformerat trygghetssystem.
Finansiell samordning är en metod där olika myndigheter; arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten med flera, tillsammans fokuserar på individen. Medel reserverade för sjukförsäkringen ska omvandlas till aktiva åtgärder, i samarbete mellan försäkringskassan, primär- och sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunerna socialtjänst m fl. Erfarenheter från försöket med Finsam, visar att dessa insatser ger mycket god utväxling i form av kortare sjukskrivningstider och kostnader. Ett mer tillåtande regelverk för finansiell samordning ökar möjligheterna till bättre diagnos och effektivare rehabilitering. Ökat utrymme för samordning av resurser och insatser ger förutsättningar för Centerpartiets förslag till rehabiliteringsgaranti. Centerpartiet har i sin vårdpolitiska motion lämnat förslag på ett mer tillåtande regelverk för samordning av resurser och insatser i bl a rehabiliteringsarbetet.
Nuvarande rehabiliteringsarbete hämmas av otillräckliga resurser och bristande samordning av insatser. När det finns brister i organisationen, riskerar tillgången till rehabilitering bli godtycklig och alltför beroende av den sjukskrivnes egna initiativ. Detta försvårar för den sjukskrivne och minskar motivationen.
För att rehabiliteringsinsatser ska vara effektiva måste de påbörjas tidigt. Patienter förbereder sig ofta mentalt redan efter ett par veckor för en varaktig sjukfrånvaro. Patienten är mest hjälpt av om tidiga kvalitativa rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart som möjligt.
Efter fyra veckors sjukskrivning ska försäkringskassan/arbetslivskontoret i samarbete med den enskilde, arbetsgivaren och primärvården påbörja en rehabiliteringsplan. Planen ska vara färdig efter sex veckors sjukskrivning och påbörjas så snart det är medicinskt möjligt. Senast inom 3 månader skall sjukersättning växlas mot rehabiliteringsersättning. På så vis kommer samarbetsvilja i rehabiliteringsprocessen att vara ett villkor för att få behålla sjukpenning.
Den enskilde ska ha rätt till en kontaktperson - en rehabiliteringslots - som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika aktörerna i rehabiliteringsplanen.
Rehabgarantin medför en obligatorisk läkarundersökning efter fyra veckors sjukskrivning som grundval för arbetet med rehabiliteringsplan. Detta läkarbesök fungerar också som en kontroll som förebygger eventuellt felutnyttjande.
Om försäkringskassan/arbetslivskontoret inte uppfyller sina skyldigheter enligt rehabiliteringsgarantin ska den sjukskrivne ha möjlighet att inom vissa ramar få kostnadsteckning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata aktörer. Sjukskrivna som vill ska ha möjligheter att efter ansökan förfoga över vissa resurser för inköp av rehabiliteringstjänster. Vad som ovan anförts om en rehabiliteringsgaranti med individuell rehabplan, rehabiliteringslots, läkarkontroll och möjlighet till rehabiliteringspeng bör ges regeringen till känna.
För att möjliggöra rehabiliteringsgarantin och insatser i enlighet med individuella rehabiliteringsplaner bör en satsning på rehabutredningar, finansiell samordning m m genomföras som omfattar 2 600 mkr för år 2005, 2 700 mkr 2006 och 2 900 mkr 2007. En sådan satsning medför, enligt rehabiliteringsutredningen från år 2000, att sjukpenningkostnaderna minskas med 2 500 mkr det första året, 4 500 mkr det andra året och 6 500 mkr det tredje året och denna beräkning ligger till grund för Centerpartiets budgetförslag. Andra undersökningar indikerar att ännu större utväxlingar kan vara möjliga. Inte minst om samtidigt de ekonomiska drivkrafterna förstärks.
Samtidigt bör sjukersättning regelmässigt växlas till rehabiliteringsersättning efter tre månaders sjukskrivning. Eftersom en sådan växling sker inom anslaget 19:1 och utan förändrade kostnader bör försäkringskassan befullmäktigas att genomföra den i sådan utsträckning som erfordras av rehabiliteringsgarantin. Detta bör ges regeringen till känna.
Satsningen på rehabilitering och finansiell samordning innefattar i årets förslag att 200 mnkr satsas under UO15 som finansiering för lönebidrag. Det kan vara ett bra komplement till andra former av rehabilitering och medför att människor får möjlighet att bidra trots att deras prestationsförmåga är nedsatt. För den offentliga ekonomin torde en sådan satsning på kort sikt gå jämnt upp eftersom personer som kan komma ifråga nästan alltid redan har försörjning genom sjukförsäkring, förtidspension eller andra skattefinansierade bidrag. Vad som i motionen anförts om att flytta 200 mkr från anslag 19:1 till utgiftsområde 15 för finansiering av lönebidrag bör ges regeringen till känna.
SGI ska beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före sjukskrivningsperiodens inledning. Vi föreslår även en differentiering av ersättningsnivåerna i de inkomstrelaterade trygghetssystemen med avseende på försörjningsansvar. På så vis kan tydligare drivkrafter ges för den enskilde att eftersträva återgång till egen försörjning samtidigt som barnen och barnfamiljerna fredas från negativa fördelningspolitiska effekter. Riksdagen bör besluta att införa historisk SGI som beräkningsgrund för sjukpenning i enlighet med vad som i motionen anförts.
Riksdagen bör besluta att sänka ersättningsnivån i sjukförsäkringssystemet till 70 procent, med undantag för personer med försörjningsansvar för barn under 18 år.
Vid sjukskrivning ska karensperioden motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken tidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleddes. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är viktigt att ansträngningarna att hjälpa människor tillbaka till arbetsmarknaden inte upphör efter att sjukersättning (förtidspension) beviljats. I mån av resurser måste kontakt hållas med dessa personer och rehabinsatser eller andra insatser göras om det bedöms att möjligheter finns för personerna att återfå sin arbetsförmåga. Detta bör ges regeringen till känna.
Tolvmånadersregeln som innebär att försäkringskassan är skyldig att inom tolv månader efter första sjukdagen utreda om det är möjligt att förtidspensionera den sjukskrivne bör slopas. Med utökade resurser bör istället försäkringskassans ansträngningar inriktas på att rehabilitera och på annat sätt hjälpa långtidssjukskrivna personer tillbaka till arbetsmarknaden. Vad som ovan anförts om att slopa tolvmånadersregeln inom försäkringskassan bör ges regeringen till känna.
Det måste understrykas att nedsatt arbetsförmåga i det arbete den sjukskrivne hade innan han eller hon blev sjuk inte får vara tillräcklig grund för förtidspensionering. Sjuk- och aktivitetsersättning ska bara beviljas om arbetsförmågan av medicinska eller psykiatriska skäl bedöms förhindra återgång till något arbete eller till utbildning som kan leda till anställningsbarhet i ett yrke där de aktuella medicinska eller psykiatriska hindren inte är relevanta. Riksdagen bör av regeringen begära förslag om att 7 kap. 3 § lagen om allmän försäkring (AFL) förtydligas i detta avseende. Detta bör ges regeringen till känna.
Om dessa åtgärder genomförs är det möjligt att bromsa ökningen av antalet förtidspensionärer. I tabellverket ovan beräknar vi försiktigt denna effekt till 250 mkr om året.
De genomförda förändringarna i arbetsskadeförsäkringen bör återkallas i väntan på en samlad översyn av socialförsäkringssystemet. Det medför minskade kostnade om 1000 miljoner kronor (anslag 19:4).
Det finns enligt Centerpartiet möjligheter att sänka anslagen för försäkringskassans centrala administration med 90 mkr. Den lokala administrationen skall inte påverkas av detta sparbeting. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
|
|
Annika Qarlsson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Jan Andersson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |
Birgitta Sellén (c) |
| [1] |
Riksförsäkringsverket har direktiv att inom ett år efter sjukskrivningsdagen undersöka om det är möjligt att bevilja förtidspension (sjukersättning). Samtidigt definieras långtidssjukskrivna i RFV:s statistik som personer som varit sjukskrivna mer än ett år. Resultatet är att RFV, med regeringens goda minne, sopar en stor del av sjukskrivningsproblemet under mattan. |