Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning för att överväga en begränsning avseende rätten till sjukpenning vid frivilliga icke medicinskt betingade skönhetsoperationer.
Sjukfrånvaron har inneburit en mycket hård belastning på socialförsäkringssystemen för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Om inte utvecklingen kan vändas snart kommer de ökade samhällskostnaderna för ohälsan att tränga undan viktiga välfärdssatsningar. Budgetläget i vårt land visar att resurserna inte räcker till allt det som vi önskar. Besparingar har blivit en del av vardagen i många verksamheter.
Sjukförsäkringen är en av de mest centrala socialförsäkringarna. Den har mycket stor betydelse för både den sociala tryggheten och en fungerande modern arbetsmarknad.
Det är viktigt att skydda sjukförsäkringen så att den inte bryts sönder av att användas för annat än det den är avsedd för. Det är också viktigt att försäkringen inte tyngs ned av en så omfattande ohälsa att kostnaderna blir ohanterliga.
Sjukpenning är en inkomstbortfallsförsäkring som syftar till att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Detta är en allmän socialförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom.
Socialförsäkringsutskottet (SfU) anförde i betänkande 2003/04:SfU1 att arbetet med att ta fram ett system med ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare i syfte att minska sjukfrånvaron fortsätter och systemet utformas så att det långsiktigt stärker både företagande och individer och därigenom hela samhällsekonomin. SfU skriver att det enligt utskottets mening är viktigt att det finns ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att genom förebyggande insatser och rehabiliteringsåtgärder minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen. Genom sjuklöneperioden har arbetsgivare fått ett ansvar för och en möjlighet att påverka kostnaderna för sjukfrånvaron på arbetsplatsen. Utskottet har i yttrande 2002/03:SfU3y ställt sig bakom förlängningen av sjuklöneperioden fr.o.m. den 1 juli 2003 med motiveringen att både arbetsgivare och enskilda bör bidra till att minska utgifterna för ohälsan. Regeringen har vidare i budgetpropositionen angett att arbetsgivarna bör ta ett finansieringsansvar för anställda som är sjukskrivna. Hur detta lämpligen bör utformas utreds för närvarande. Utskottet kan förstå motionärernas betänkligheter beträffande förhållandet att sjukpenning kan utbetalas vid inte medicinskt betingade skönhetsoperationer och liknande ingrepp. Utskottet förutsätter dock att även denna fråga ryms i regeringens fortsatta överväganden om åtgärder som syftar till att minska sjukpenningskostnaderna m.m. (2003/04:SfU1)
Men i ett frågesvar angående fråga 2003/04:1480 om rätten till sjukpenning efter skönhetsoperationer, svarade ansvarigt statsråd Hans Karlsson att han för närvarande inte var beredd att genom lagstiftningsåtgärder förändra den praxis vad gäller ersättning i samband med olika sjukdomstillstånd som under lång tid har utvecklats genom olika domstolsavgöranden.
Rätten till sjukpenning finns reglerad i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Lagtexten innehåller ingen definition av begreppet sjukdom men i förarbeten till sjukförsäkringen från 1940-talet finns vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. En förskjutning av sjukdomsbegreppet har skett och denna kan bli bestående. Regeringen redovisade i en proposition 2003 hur praxis när det gäller sjukdomsbegreppet har förskjutits. Sjukdomsbegreppet har under åren successivt utvidgats. När det gäller operativa ingrepp har praxis efterhand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen görs i stället utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört.
Plastikkirurgisk operation kan ske vid behandling efter en olycka eller vid vanställning och är då medicinskt betingad. Men det sker idag skönhetsoperationer som är frivilliga, antalet uppgår till ca 18 000 skönhetsoperationer per år. Sjukskrivningstiden varierar vid skönhetsoperationer. En ansiktslyftning syftar till att avlägsna slapp överskottshud på kinderna och under hakan och sjukskrivning kan vara aktuellt 2-4 veckor. Bröstförstoring syftar till att förstora brösten genom mjuka proteser. Biverkningar (kapselskrumpning) kan uppstå. En ytterligare operation kan i dessa fall bli nödvändig. Sjukskrivning ca 1-4 veckor beroende på typ av bröstoperation. Vid bukplastik avlägsnas överskott av hud och fett från bukväggen. Samtidigt kan även bukväggens muskler sträckas för att skapa en midja.Man kan normalt återgå till arbete inom tre veckor men tunga lyft bör undvikas under 4-6 veckor.
Skönhetsoperationer i sig är upp till var och en att ta ställning till. Beslut fattas av vuxna individer i samråd med medicinsk expertis. Finansieringen är privat. Men det är ett faktum att konsekvenser av frivilliga skönhetsoperationer utan medicinska skäl ökar sjukskrivningskostnaderna. Det är orimligt att arbetsgivarna ska göras ansvariga både ekonomiskt och för att vidta åtgärder för att minska sjukskrivningskostnaderna. Fall där sjukskrivningen inte är relaterad till sjukdom utan följdverkningar av ett frivilligt icke medicinskt betingat operativt ingrepp väcker en central fråga: vilka är de åtgärder en arbetsgivare kan vidta i ett sådant fall för att förebygga/minska sjukskrivningen?
Idag är icke medicinskt indicerade skönhetsoperationer tillstånd som ger rätt till sjukpenning. Vi kan konstatera att arbetsgivarna har getts ett än större ansvar för sjukskrivningarnas kostnader samt det förebyggande arbetet. Ett steg togs med den ytterligare sjuklöneveckan. Fler och troligen större steg i samma riktning är att vänta från regeringen.
En utredningen bör överväga om rätten till sjukpenning kan begränsas vid frivilliga icke medicinskt betingade skönhetsoperationer. En förändring av lagen om allmän försäkring bör utredas liksom alternativet med en förändring av själva sjukdomsbegreppet. Skönhetsoperationer kan planeras och för eftervård kan t.ex. ledighet såsom semester tas i anspråk. Arbetsgivarnas möjligheter att minska denna typ av sjukskrivning synes obefintlig idag. Rätten till sjukskrivning vid frivilliga, icke medicinskt indicerade, skönhetsoperationer behöver förändras och begränsas.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Nina Lundström (fp) |
Martin Andreasson (fp) |