Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsstödet.
En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn ska medverka till barnets försörjning genom att betala underhållsbidrag. Storleken på underhållsbidraget räknas ut med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade inkomst. Om en förälder inte betalar eller betalar ett lågt underhållsbidrag kan försäkringskassan betala underhållsstöd. Underhållsstödet betalas till den förälder som barnet bor hos, vilket oftast är kvinnan. Underhållsstöd ersatte år 1997 det gamla systemet med bidragsförskott. Bidragsförskottet var fram t.o.m. år 1994 indexreglerat och räknades upp med en procentsats av basbeloppet varje år. Detta slopades år 1995 och bidragsförskottet fastställdes till 1 173 kronor per barn och månad. Beloppet har alltså inte räknats upp sedan år 1994.
Löneutvecklingen sedan 1994 har varit ungefär tre procent per år. Det innebär i praktiken att den förälder som är beroende av underhållsstöd får sänkt inkomst i förhållande till den förälder som inte lever tillsammans med sina barn och med familjer där båda föräldrarna lever tillsammans med barnen.
I budgetpropositionen aviserar regeringen att det finns en överenskommelse kring en höjning. Det är bra. Det visar att regeringen ser allvaret i den ekonomiska situation som många ensamma föräldrar upplever. Vi anser dock att det till detta behövs en garanti för att trygga ekonomin för alla de, företrädesvis kvinnor, som är beroende av underhållsstödet för sin och sina barns försörjning. Vi hoppas att regeringen i och med den välkomna höjningen 2006 också tar ett större grepp om frågan kring underhållsstödet. I en sådan diskussion anser vi att det finns skäl att se över både nivån och möjligheten att införa en indexuppräkning av underhållsstödet.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Veronica Palm (s) |
|
|
Niclas Lindberg (s) |
Hillevi Larsson (s) |