Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning inte skall få fattas under fängelsetid eller rättspsykiatrisk vårdtid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att korta ersättningstiderna för sjuk- eller aktivitetsersättning.
Det förekommer att intagna vid fängelser eller personer som dömts till rättspsykiatrisk vård under anstalts- och vårdtiden ansöker om och beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallad pension).
Självklart skall vi alla ha samma rättigheter oavsett under vilka betingelser vi befinner oss i livet. Det måste dock starkt ifrågasättas om det är att ge en dömd rätt chans i livet om man redan under den dömdes vistelse i fängelse eller på sjukhus bedömer chanserna och möjligheterna för honom eller henne att klara sig under normala förhållanden ute i samhället. Målet är ju att vederbörande skall avhålla sig från att begå brott respektive bli frisk genom vårdinsatsen. Det vittnar om en cynisk och deterministisk människosyn att inte ge de dömda en chans att efter fängelse eller vårdtid få stå på egna ben och försörja sig. Det visar också på att samhället har bedömt sina egna insatser som ett misslyckade redan på förhand. Beslut i fråga om sjukersättning (förtidspension) bör därför inte fattas under den tid som fängelse eller vårdtid löper.
I dag kan en intagen vid kriminalvårdsanstalt, häktad eller som vårdas vid sluten ungdomsvård behålla sin sjuk- eller aktivitetsersättning under de första 60 dagarna. Vidare betalas ersättning ut 30 dagar före frigivning. Skälet till denna restriktion är att när en person är på kriminalvårdsanstalt så beror arbetshindret eller inkomstbortfallet varken på sjukdom, funktionshinder eller liknade. Det är anstaltsvistelsen som är hindret och orsakar inkomstbortfallet. Jag anser att dessa utbetalningstider måste kortas.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |