Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bostadsersättning vid eget boende.
Lagen om eget boende (EBO) infördes 1994 för att stimulera boende utanför Migrationsverkets anläggningsboende. Dessförinnan ordnade endast mellan 5 och 10 procent av de asylsökande bostad på egen hand. Samtidigt som EBO-systemet successivt har byggts ut har Migrationsverket genomfört omfattande nedskärningar vad gäller antalet mottagningsplatser på förläggningarna.
Regeringen har nu överlämnat en lagrådsremiss om att avveckla stödet för eget boende och hänvisa asylsökande till de bostäder staten erbjuder. Därmed går regeringen de kommunpolitiker, bl.a. i Malmö, Södertälje och Göteborg, som vill begränsa flyktinginflyttningen till mötes.
EBO ger den asylsökande rätt till ersättning för att bo var denne vill i väntan på uppehållstillstånd. Ensamstående kan, efter det att ersättningen sänkts med 30 procent 2003, få 350 kronor i månaden och barnfamiljer 850 kronor - en summa som definitivt inte räcker till att betala hyran med.
Att avveckla EBO löser inga problem med segregation, trångboddhet m.m. Ungefär hälften av de som söker asyl ordnar bostad själva och många har självklart sökt sig till bostadsorter där det finns en rimlig chans att få jobb och där släktingar eller bekanta kunnat ordna bostad. Bostadsbristen i storstäderna, som skapat trångboddhet inte bara för asylsökande, har förvärrats av den kraftiga minskningen av bostadsbyggandet och politikernas nedskärnings- och privatiseringspolitik.
Förslaget om att begränsa rätten till eget boende är ett i raden av de repressiva förslag regeringen kommit till riksdagen med under de senaste åren. Att begränsa rätten att välja bostadssort ligger helt i linje med förslag om utökat transportörsansvar, sänkt dagersättning till asylsökande och slopad rätt till ny ansökan och är en del av det hårdnande klimatet i svensk flyktingpolitik. Sociala problem minskar inte för att man lyfter ut en grupp från ett bostadsområde. De asylsökande som i dag väntar på besked skulle inte få en bättre social situation om de bodde på en flyktingförläggning. Det finns stora problem med trångboddhet i Migrationsverkets anläggningsboende, och det är inte ovanligt att det bor två familjer med sammanlagt upp till 10 personer i en liten tvårumslägenhet.
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) skriver regeringen att 65 miljoner kronor förväntas sparas genom avskaffandet av den särskilda bostadsersättningen för eget boende. Vänsterpartiet står inte bakom detta förslag. Vi menar att inga inskränkningar får göras vad gäller asylsökandes möjligheter till eget boende. Vi välkomnar de satsningar som görs på asylsökandes sjukvård. Dessa skall dock inte ställas mot rätten att välja var man skall bosätta sig under asyltiden. I detta avseende står Vänsterpartiet inte bakom budgetpropositionen.
Den besparing på 65 miljoner kronor som regeringen räknar med att göra genom slopandet av EBO bygger på ett antagande att endast ett fåtal av dem som har eget boende kommer att flytta till Migrationsverkets anläggningsboende. Om de asylsökande som i dag uppbär bostadsersättning för eget boende på grund av det slopade bidraget skulle välja att flytta till anläggningsboende skulle kostnaderna för staten i stället öka eftersom dygnskostnaderna för detta är högre än kostnaderna för EBO. Ambitionen från regeringen handlar alltså inte om att påverka asylsökande att avstå från att utnyttja möjligheten att själv välja bosättning.
Regeringens förslag innebär att fattiga människor görs ännu fattigare. Därför skall några inskränkningar i möjligheten till eget boende inte göras. Riksdagen bör därför avslå budgetpropositionen i denna del.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Ulla Hoffmann (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Kalle Larsson (v) |
|
Elina Linna (v) |
Gunilla Wahlén (v) |