Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att asylärenden skall ha kortare handläggningstider och att barnens berättelser bör få större tyngd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läkare fortlöpande bör skicka lägesrapport om barnets hälsotillstånd till Migrationsverket.
Över150 flyktingbarn ligger i sina sängar, helt apatiska. Detta händer i Sverige år 2004. De matas ofta via sond. De är hjälplösa, stumma och orörliga och måste i flera av fallen vändas för att inte få liggsår. Barnens tillstånd är mycket allvarligt och den svenska sjukvården står handfallen inför detta, helt nya fenomen. Dessa barn har tappat hoppet om att få stanna i Sverige och de känner att de inte vill leva längre. De flesta av dem har varit i Sverige i ett par år och hunnit lära sig språket, fått kompisar och sett en framtid i vårt land. De är asylsökande och har efter lång väntan fått avslag på sin asylansökan. Barnen kommer till Sverige tillsammans med sin familj från ett land där de upplevt förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Dessa är skyddsbehövande och därmed har de rätt till asyl enligt Genèvekonventionen och FN:s barnkonvention.
Det är därför viktigt att asylsökande personer får sina ärenden behandlade snabbare än vad som idag sker. Men det ska inte ske på det sätt som regeringen har föreslagit, nämligen att man bara får göra en asylansökan. När flyktingar kommer till Sverige och lämnar in sin asylansökan är de oroliga och kanske rädda för att lämna ut allt för många detaljer om sitt liv i hemlandet. Det är inte lätt att berätta om alla problem som ligger bakom det svåra beslutet att lämna sitt hemland. Det är också viktigt att barnens egna asylskäl utreds så att de får adekvat tyngd i besluten om uppehållstillstånd eller inte.
Problemet med de apatiska barnen finns inte vetenskapligt rapporterat från någon annan del av världen. I Sverige uppstår problemet, i de flesta fall, när familjen får avslag på sin asylansökan. Den förtvivlan som barnet och familjen drabbas av kan då leda till att ett barn känner en sådan smärta att de sluter sig inom sig själva och slutar att äta. Den apati som barnen befinner sig i är svår att bota, men det går. Den bästa metoden verkar vara att de får psykiatrisk vård samt ett uppehållstillstånd.
För att Migrationsverket ska vara uppdaterad på barnets hälsotillstånd så har en läkare vid Eugeniakliniken i Stockholm lämnat en fortlöpande lägesrapport till Migrationsverket. Det underlättar arbetet för Migrationsverket vilket också innebär att det är lättare att följa barnets faktiska sjukläge och därmed få en större förståelse för den situation som familjen befinner sig i. Det säger sig självt att det är lättare att fatta ett klokt beslut i ett ärende där man som beslutsfattare är väl uppdaterad på fallet. Regeringen bör därför rekommendera att läkare som vårdar apatiska asylsökande barn fortlöpande ska skicka lägesrapport till Migrationsverket.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Kenneth Johansson (c) |