Motion till riksdagen
2004/05:Sf278
av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)

Kvinnliga flyktingar


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett vidgat flyktingbegrepp.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i asylutredning av kvinnor följa Migrationsverkets riktlinjer.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda förutsättningar vad gäller utredning av kvinnliga asylsökande.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om länderkunskap vid utredning av kvinnliga asylsökande.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sekretess vid utredning av kvinnliga asylsökande.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidig vård för traumatiserade kvinnliga asylsökande.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan asylutredning och asylmottagning.

Inledning

En kvinna som idag befinner sig på flykt kan ha olika skäl till det. Skälet kan naturligtvis vara på grund av politisk förföljelse men idag förekommer också skäl för förföljelse som är knutna till att kvinnan just är kvinna.

Könsrelaterad förföljelse kan inte definieras entydigt. Idag är systematiska våldtäkter och förnedring av kvinnor vanligt i krigssituationer. Våldtäkter förekommer också när kvinnan eller kvinnans make är oliktänkande eller tillhör någon föraktad minoritet. Risk för hedersmord och könsstympning är andra orsaker till att kvinnor flyr från sitt land. De kvinnor som flyr har således ofta varit utsatta för skymf, förnedring och sexuella övergrepp.

FN:s arbete med våld mot kvinnor

En del av FN:s arbete är att motverka våld mot kvinnor. Detta har man gjort sedan 1980-talet. Men först 1991 erkändes våld som en form av diskriminering av kvinnor, i den bemärkelsen att våld som riktas mot kvinnor på grund av deras kön, eller typer av våld som drabbar kvinnor oftare än män, anses vara uttryck för diskriminering. I 1993 års FN-deklaration definieras våld mot kvinnor som "våldshandlingar som medför fysisk, mental eller sexuell skada eller lidande, hot om sådana handlingar, tvång eller andra frihetsberövande handlingar." Enligt FN:s definition innefattar kvinnovåld, men begränsas inte till, följande:

Utökning av flyktingskäl förslag

Kvinnor har således i många avseenden annorlunda upplevelser än män som orsak till flykt. De flyr ofta från våld de utsatts för av män. När det gäller de regler och instrument som knyter an till mänskliga rättigheter såär de dock ofta könsneutrala, det vill säga kan hänföras till såväl män som kvinnor. Reglerna måste därför anpassas efter verkligheten.

Inom EU pågår diskussioner om att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska få uppehållstillstånd som flykting.

I Sverige har en utredning kommit fram till samma sak. Förslaget får dock inte stanna vid vackra ord utan måste omsättas i praktisk handling.

Idag är det möjligt att få uppehållstillstånd av nämnda skäl, dock ej flyktingstatus. Men denna möjlighet har utnyttjats mycket restriktivt. Endast en person fick uppehållstillstånd under 2003 med hänvisning till denna s.k. könsbestämmelse. För att undvika att historien upprepar sig och hindra att det nya förslaget bara förblir goda intentioner från regeringens sida, måste det klargöras hur vidgningen av flyktingbegreppet skall tillämpas i praktiken. Dessutom måste praxis vad gäller beviljandet av uppehållstillstånd med hänvisning till FN:s flyktingkonvention i stort förändras i mer human riktning. Idag bedöms försvinnande få asylsökande vara flyktingar. För att utredningens förslag skall bli verklighet krävs en liberalare tolkning av vem som har flyktingskäl. Annars riskerar förslaget att bli ett slag i luften. Det brådskar. Idag avvisas kvinnor till en oviss framtid utan att hänsyn tagits till hur deras framtid kommer att bli som ensamstående kvinna.

De grymheter som kvinnor utsätts för är i många kulturer mycket skuldbelagda. Kvinnan kan inte ens berätta för sin egen man vad hon varit med om. Då riskerar hon att mannen lämnar henne och hon förskjuts från hela sin familj. En ensam kvinna har inte samma möjligheter att återvända till någon annan del av hemlandet vid avvisning. Hon klarar inte att leva själv. Hon blir utstött ur samhället.

Migrationsverkets riktlinjer

Redan idag finns det riktlinjer som Migrationsverket tagit fram till stöd vid asylutredningar av kvinnor. Riktlinjerna gäller både vad utredaren ska ta hänsyn till och vilka hänsyn man ska ta vid beslutsfattande. Riktlinjerna beskriver alla de fakta som en utredare och beslutsfattare måste ta hänsyn till vid utredningar av kvinnliga asylsökande. Dessa riktlinjer måste alltid följas, vilket inte sker idag.

Särskilda förutsättningar vid utredningen

Eftersom kvinnors skäl kan vara specifika eller är av annan natur än männens kan kvinnors skäl kräva särskild uppmärksamhet. Det kvinnor varit utsatta för är ofta av mycket integritetskränkande art. Kvinnor har därför svårt att berätta om det. Det är tillräckligt svårt i vår svenska kultur att berätta att man varit med om en våldtäkt. I ett land där kvinnan dessutom riskerar att förskjutas av både man och övrig släkt är det ännu svårare. Det är inte något konstigt att kvinnan inte berättar om att hon varit sexuellt utnyttjad vid en första intervju.

Den asylsökande kvinnan ska tillfrågas om hon vill ha en kvinnlig utredare, och om man redan från början misstänker att det finns känsliga ämnen i utredningen är det lämpligt att en kvinnlig utredare sköter utredningen redan från början. En utredning med så känsliga ämnen som våldtäkt och andra övergrepp kräver en utomordentligt kompetent utredare som kontinuerligt får utbildning både i intervjuteknik och kunskap om situationen i de länder som kvinnorna kommer från. Utredaren måste ha både inlevelseförmåga och tålamod.

En kvinna som utsatts för övergrepp bör tillfrågas om hon vill ha kvinnlig tolk och kvinnligt offentligt biträde. Kvinnans synpunkter om detta bör också redovisas i utredningen. Om möjligt ska rättstolk med bred kulturkompetens användas.

Länderkunskap

Könsrelaterad förföljelse eller kränkningar på grund av kön är inte begränsat till något eller några länder. Eftersom våldtäkter och andra former av övergrepp mot kvinnor ofta används som en metod i krigföring eller vid etnisk rensning drabbas många kvinnor slumpmässigt. De som blir utsatta blir det eftersom de bor i en viss by eller tillhör en etnisk grupp. Det medför att det många gånger kan vara svårt att bedöma om en kvinna kommer att utsättas för förföljelse när hon återvänder till hemlandet. Den som utreder kvinnors asylskäl måste ha mycket god kännedom om landet som den asylsökande kommer ifrån och ha särskild kunskap om hur ensamma kvinnors situation är just i det område som kvinnan kommer ifrån. I många länder riskerar kvinnor som kommer från landsbygden i högre grad att bli utstötta om de återvänder. Ibland riskerar de till och med hedersmord.

Ibland kan det vara möjligt att återvända till någon annan plats inom landet, så kallad internflykt, om man inte kan återvända till sin hemort. Men för kvinnor är det många gånger inget alternativ. Ensamstående kvinnor stöts många gånger ut ur samhället och den enda möjligheten att försörja sig är prostitution. Finns det då barn med i sammanhanget så riskerar deras situation att bli ohållbar. Barnkonventionen som värnar barnens bästa åsidosätts i sådana fall.

Även om politiska förändringar sker i ett land i positiv riktning behöver det inte betyda att enskilda kvinnors utsatthet förändras. Möjligheterna att skydda enskilda mot övergrepp varierar från land till land. Det finns kvinnor som våldtagits av polisen i hemlandet men förväntas ändå gå till polisen och söka skydd om de utsätts för övergrepp vid ett återvändande. Mer noggrannhet behövs vid kontroll av situationen i hemlandet. De risker som kvinnan kan råka ut för måste belysas i beslutet. De som utreder kvinnors asylskäl ska ha ordentlig länderkunskap.

Sekretess

Sekretess är viktig i alla asylärenden och gäller enligt lag. Ändå förekommer det att det som en kvinna sagt under asylutredningen yppas för mannen. Detta kan vara förödande för kvinnan eftersom det kan innebära att mannen eller hela familjen förskjuter kvinnan. Ibland kan det till och med vara fråga om hedersmord.

Kvinnor bör alltid höras separat och helt skilt från mannen och övriga familjen, och för att kvinnan ska känna sig trygg måste hon få klara besked om att det hon säger, inte kommer att yppas för mannen eller familjen i övrigt. Sekretess ska gälla även vid delgivande av beslut. Därför behöver kvinnor ibland ett separat beslut. För att kvinnor som utsatts för övergrepp ska våga tala om det krävs att det utvecklas ett stort förtroende mellan utredaren och kvinnan. Sekretessen får i inget fall åsidosättas.

Tidig vård och behandling

För att tidigt i utredningsskedet få kännedom om kvinnans fysiska eller psykiska hälsa måste hon få en ordentlig läkarundersökning. Kvinnor som blivit utsatta för övergrepp eller kränkningar är oftast i behov av specialistvård för att få hjälp att bearbeta sina trauman. I en del fall är det även nödvändigt för att kvinnan ska kunna redogöra för vad hon har varit utsatt för. Idag sätts oftast hjälp in för sent eftersom vuxna asylsökande inte har rätt till mer än akut vård.

Samverkan asylutredning och mottagning

Det är viktigt att alla de som har hand om kvinnan under asyltiden, både den som sköter asylutredningen och den som har hand om själva mottagningen, följer kvinnans hälsotillstånd. Genom samverkan kan dessa hjälpas åt att fånga upp signaler om till exempel övergrepp som kvinnan inte vågar berätta om. Den asylsökande kvinnan får också större trygghet när de två delarna, utredning och mottagning, som hon träffar i asylsystemet agerar på ett likformigt sätt.

Stockholm den 30 september 2004

Anne-Marie Ekström (fp)

Anita Brodén (fp)

Solveig Hellquist (fp)

Christer Winbäck (fp)

Runar Patriksson (fp)

Eva Flyborg (fp)

Marita Aronson (fp)

Kerstin Heinemann (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Gunnar Nordmark (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Linnéa Darell (fp)

Birgitta Ohlsson (fp)

Heli Berg (fp)

Tina Acketoft (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Lars Tysklind (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Ana Maria Narti (fp)